Läs senare

OECD efterlyser ”djärva grepp” för svensk skola

SkolpolitikEn allt mer ojämlik skola blir också ett allt större problem för Sverige, varnar OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher.
– Det kommer att krävas en del djärva grepp för att försäkra sig om att elevernas placering beror på deras potential och inte deras socioekonomiska bakgrund, säger Andreas Schleicher.

De svenska elevernas resultatlyft i den senaste Pisarapporten gladde många. Samtidigt stod det klart att kunskapsklyftorna fortsatte att öka. Sverige har gått från att ha ett av de mest likvärdiga skolsystemen till att vara ett genomsnittligt OECD-land: Gapet mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, liksom skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Detsamma gäller klyftorna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Även resultatskillnaderna mellan skolor har ökat.

Mer måste göras för att minska klyftorna i den svenska skolan, konstaterar Pisachefen Andreas Schleicher.

Andreas Schleicher, OECD.

– Det kommer att krävas en del djärva grepp för att försäkra sig om att elevernas placering beror på deras potential och inte deras socioekonomiska bakgrund, säger han.

OECD:S utbildningsdirektör Andreas Schleicher är på tillfälligt Sverige-besök för att presentera en fördjupad analys av Pisa 2015 med fokus på likvärdigheten.

– Ett av de största problemen är inte bara att ojämlikheten ökar utan också att konsekvenserna blir betydligt allvarligare än tidigare. De elever som inte lyckas får betala ett väldigt högt pris, säger han.

Schleicher ser liknande utmaningar för Sverige som för sitt hemland, Tyskland, dock med en negativ skillnad för svensk del.

– De verktyg som den svenska staten har att tillgå är betydligt mera begränsade, detta kombinerat med ett fritt skolval gör att Sverige hamnar i en betydligt svårare situation.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) var den som tog emot Schleicher.

– Ojämlikheten är något som vi aldrig ska acceptera. Det ska vara ansträngningarna som du gör i skolan som avgör, inte vilken familj du växer upp i, säger han.

Fridolin lyfte vid den gemensamma pressträffen vad han kallar en färdplan. Han sammanfattar den i tre delar:

  • Mer resurser till de skolor där situationen är som tuffast.
  • Fler behöriga lärare där skolan betyder allra mest för elevens framtid.
  • Segregationen inom det svenska skolsystemet ska brytas.

Fridolin talar också om löner och förutsättningar.

– Där lärare har de svåraste uppgifterna ska man också få mest stöd i arbetet, säger han om hur lärare ska attraheras till skolor med lägre status.

Magnus Duvnäs, rektor sedan ett år tillbaka på Husbygårdsskolan i Stockholmsförorten Husby, kan dock vittna om hur svårt detta är i praktiken.

– I fredags gick ansökningstiden ut för tre utlysta lärartjänster för höstterminen. Till de tre tjänsterna har vi fått in mellan två och tio ansökningar och då är det flera som inte är behöriga och som saknar tillräcklig erfarenhet, säger han.

Inom kort ska Skolkommissonen presentera för Gustav Fridolin sitt slutbetänkande gällande hur kunskapsresultaten ska höjas inom den svenska skolan liksom likvärdigheten förbättras.

– Starka förslag hur vi bryter segregationen och vi bygger jämlikhet igen. En del i det här är ett större nationellt ansvar för finansieringen av skolan, detta så att resurserna hamnar hos de barn där de gör allra störst skillnad, säger Fridolin om vad han förväntar sig.

För Husbygårdsskolan och Magnus Duvnäs väntar dock en helt annan åtgärd.

– Vi får sätta in en ny platsannons. På en svensk/engelska-tjänst har vi i dagsläget inga behöriga sökande så vi har inget val, säger han.

Pisa 2015

  • De svenska resultatkurvorna i Pisaundersökningen dalade under hela 2000-talet, och rasade 2012.
  • Pisa 2015 visade dock att svenska 15-åringar förbättrat resultaten i alla tre områden: naturvetenskap, matematik och läsförståelse.
  • Sverige är därmed tillbaka på 2009 års nivå, men fortfarande långt ifrån glansdagarna i början av 2000-talet.
  • Globalt ligger Sverige nu på eller över OECD-snittet.
  • Samtidigt fortsatte kunskapsklyftorna att öka. Gapet mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är nu större än OECD-snittet. Detsamma gäller skillnaderna mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund.
    Källa: TT:s arkiv

ur Lärarförbundets Magasin