Läs senare

OECD: Flickor klart bättre än pojkar på att lösa problem i grupp

PisaSvenska elever är hyggligt duktiga på att lösa problem gemensamt, visar de Pisaresultat som släpptes på tisdagen. Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet. Men det är slående stora skillnader mellan tjejer och killar.
– Flickorna är överlägset bättre, säger Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

Kunskapstesten Pisa förknippas med matematik, läsning och naturvetenskap. Men OECD, som ansvarar för Pisa, brukar också låta testa ett fjärde område varje provomgång. Nu senast fick 15-åringarna visa prov på ”gemensam problemlösning”, det vill säga att i grupp lösa problem. Testet – det första i sitt slag – genomfördes 2015 men resultaten släpps först nu i en tjock och tabelltät internationell rapport.

Singapore kammade hem den högsta snittpoängen (561), följt av Japan (552). Mycket bra gick det också för Hongkong (541), Korea (538), Kanada (535), Estland (535) och Finland (534).

Sverige fick 510 poäng, vilket är över OECD-snittet och ger plats 17 av 51 rankade länder.

Resultaten var till viss del väntade. Det har nämligen visat sig att ett lands resultat i samtliga fyra delprov brukar korrelera. Följaktligen var samarbetsettan Singapore bäst även i matte, läsning och naturvetenskap 2015, medan Sverige höll sig kring eller strax över OECD-snittet.

Kopplingen mellan de fyra områdena syns också på individnivå. Det kan vara så att läsförmågan är så central att den påverkar resultaten oavsett vilket område som testas, påpekar OECD.

Det slående i rapporten är att flickorna i alla länder visade bättre samarbetsförmåga än pojkarna. Sverige sticker ut, med en poängskillnad på hela 42 poäng till tjejernas fördel. Bara Finland hade ett större gap: 48 poäng.

Resultat Pisa 2015 Samarbete

Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige, jämför med Pisaomgången 2012, när det fjärde testet var individuell problemlösning. I Sverige presterade killar och tjejer lika, medan killarna var lite bättre i de flesta andra länder.

– När samarbetsdimensionen läggs till händer alltså något radikalt. Flickorna är överlägset bättre och könsskillnaden är till och med större än i läsförståelse. Det är så att man hajar till, säger hon.

Magnus Oskarsson, forskare i skolutveckling vid Mittuniversitetet och ansvarig för datainsamlingen i Pisa 2015, påpekar att resultatspridningen är stor inom både pojk- och flickgruppen. Överlag är hela den svenska elevgruppen heterogen i resultat, attityder och självtillit.

– Skillnaderna mellan pojkar och flickor är en del av ökade skillnader över huvud taget, men pojkidentiteter drar åt ett håll och flickidentiteter åt ett annat håll. Det finns inga enkla svar på varför och vad det innebär, utan detta borde man forska mer i, säger han.

Så testades förmågan

  • I undersökningen ”gemensam problemlösning” deltog 52 länder, varav resultaten för 51 redovisas. (Frågetecken kring Malaysias resultat, som därför lyfts ur.)
  • Testet var datorbaserat. Eleverna genomförde ett simulerat grupparbete genom att interagera med virtuella, datorstyrda gruppkompisar.
  • Exempelvis skulle eleverna svara på frågor om ett fiktivt land och de två virtuella gruppkompisarna dök upp i chatten med olika metodfrågor och invändningar. De elever som valde att bemöta dem med diplomati och konstruktiva förslag – och alltså kunde få dem att dra åt samma håll – fick högre poäng.
  • Testets mätförmåga har kontrollerats mot tester i riktiga klassrum, där elever fått interagera med andra personer. 

Eva Lundgren konstaterar att Pisa visar att tjejer generellt, världen över, månar mer om relationer, är intresserade av andras åsikter och vill att andra ska lyckas. Killar, däremot, ser snarare samarbete som en metod för att själva prestera bättre. Så varför är resultatskillnaderna särskilt stora i Sverige?

– Kanske finns en självbild att Sverige är ett föregångsland vad gäller jämställdhet. Det är vi på vissa områden, men detta pekar på traditionella könsmönster. Vilka krav och förväntningar ställer vi på flickor och pojkar vad gäller social kompetens, ansvar för relationer och empati? frågar Eva Lundgren retoriskt.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Enligt gymnasieminister Anna Ekström (S) har det länge varit fokus på kunskapsresultat och likvärdighet i svensk skola, medan jämställdhet inte lyfts på samma sätt.

– Skolan arbetar fortfarande med olika jämställdhetsprojekt, separerade från undervisningen. Men som jag ser det handlar jämställdhet i skolan om hur undervisningen går till – att vi ställer höga krav på både flickor och pojkar. På det området har det nog gjorts för lite, säger hon.

Ska det bli mer fokus på jämställd undervisning måste skolan få mer resurser, fortsätter hon.

– Lagstiftningen finns redan på plats. Problemet är brist på tid och brist på kompetensutveckling, säger Ekström.

Pisa vart tredje år

  • Pisa är en förkortning för Programme for International Student Assessment.
  • Pisa undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse bland 15-åringar.
  • Ansvarig för Pisa är samarbetsorganisationen OECD.
  • Pisa genomförs vart tredje år. Huvudresultaten i Pisa 2012 presenterades 2013 och resultaten i Pisa 2015 presenterades 2016.
  • Pisa 2012 visade att Sverige hade den största resultatförsämringen av alla 33 OECD-länderna som deltog i undersökningen. Begreppet ”Pisachock” myntades.
  • Pisa 2015 visade förbättrade svenska resultat i alla tre undersökta områden. Sverige ligger därmed åter på eller över OECD-snittet, men resultaten var inte lika bra som i början av 2000-talet.
  • I Pisa 2012 testades även individuell problemlösning, 2015 gick det fjärde delprovet ut på gemensam problemlösning.

Pisa 2015, alla svenska resultat (poäng)

För naturvetenskap och matematik är skillnaden inte statistiskt signifikant.

Resultaten i de tre förstnämnda proven offentliggjordes förra året.

Källa: Skolverket och OECD

ur Lärarförbundets Magasin