Läs senare

OECD: Svensk skola måste förändras

Svenska lärare måste ha högre förväntningar på sina elever och samarbeta mer för att förbättra undervisningen. Det visar OECD:s slutrapport till den svenska regeringen.

04 Maj 2015
OECD: Svensk skola måste förändras
Skolkommissionens ordförande Anna Ekström, utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat, Graham Donaldson, professor vid College of Social Sciences vid Glasgow University, och Marco Kools, analytiker vid OECD.

[uppdaterad 2015-05-05 kl 08:23]

Sverige har satt in olika åtgärder för att få bukt med de fallande kunskapsresultaten och likvärdigheten i svensk skola. Men de är långt ifrån tillräckliga konstaterar Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för OECD:s rapport ”Improving schools in Sweden”. Han efterlyser åtgärder av mer bestående och sammanhållande karaktär på nationell och lokal nivå för att förbättra svenska elevers kunskapsutveckling.

Andreas Schleicher säger att eleverna i den svenska skolan rent generellt matas med för enkla uppgifter.
– De måste få betydligt större utmaningar så de lär sig vad hårt arbete innebär. Svenska lärare måste ha högre förväntningar på sina elever och inte stryka dem för mycket medhårs. 

Han lyfter också fram det kollegiala lärandets betydelse.
– Det är viktigt att bygga ett system där olika lärare och skolor lär av varandra. Svenska lärare arbetar alldeles för isolerat, säger Andreas Schleicher.

Utbildningsminister Gustav Fridolin håller med om att det kollegiala lärandet måste öka så lärare kan lämna ensamarbetet och följa varandras arbete.
– Lärare äger inte sin skolutveckling som det ser ut i dag utan tvingas hela tiden anpassa sig utifrån politikers beslut. Styrkedjan i skolan måste bli mer tydlig. Ingen ska lämnas ensam i sitt uppdrag, varken lärare, rektorer eller huvudmän, säger Gustav Fridolin.

I OECD:s slutrapport analyseras bristerna i svenska skolan och vad som behöver göras för att få bukt med problemen. De handlar bland annat om att skapa förhållanden som stödjer både kvalitet och likvärdighet i alla svenska skolor. Lärarna måste ha tydligare och högre förväntningar på alla elever och studenter oavsett deras bakgrund.

Man behöver också samordna stödet för svagare grupper. I dag beskrivs åtgärderna som lite ad hoc beroende på vilka möjligheter det finns för dessa elever där de växer upp. När det gäller exempelvis invandrare så anser OECD att det behövs en tydligare nationell strategi för hur de ska tas omhand i den svenska skolan och i det svenska samhället.

Familjer måste också få bättre information när de ska göra skolval. Och Sverige behöver se över skolfinansieringen så pengarna som går till skolorna verkligen stärker likvärdighet och kvalité.

OECD lyfter också fram vikten av att skapa långsiktiga satsningar som befrämjar lärande och undervisning. För att höja attraktiviteten i yrket både för lärare och rektorer så kan det handla om att höja löner och vara mer selektiv vid antagningen av studenter till lärarutbildningen.

Den otydliga styrningen av den svenska skolan ser OECD också som ett stort problem. Det ska vara tydligt vem som styr i skolan och på vilken nivå.

OECD efterfrågar också en nationell skolförbättringsstrategi. Den föreslås bland annat bygga på ett bättre samarbete mellan kommuner och privata skolhuvudmän där man lär av varandra. Skolinspektionens roll bör också stärkas från att kontrollera administrativ efterlevnad till att ha ansvar för förbättring. 

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström får nu i sin roll som ordförande i Skolkommissionen ansvaret att arbeta vidare med de råd som OECD ger. På presskonferensen poängterade hon att OECD inte kom med några överraskningar och att det tyvärr inte finns några magiska åtgärder som snabbt kan förändra den svenska skolan.

– Förslagen som OECD kommer med handlar om saker som vi redan känner till och som vi har diskuterat i många år. Vad jag kan se som viktigt är att lärare och rektorer får bättre verktyg liknande de som Matematiklyftet och Läslyftet, säger hon.

Skolkommissionen inleder nu sitt arbete med att analysera dels OECD:s slutsatser dels en rad andra aktörers material.

Bakgrund

OECD fick uppdraget att analysera vilka brister som finns i den svenska skolan, av den förra regeringen. Anledningen var det kraftiga ras som Sverige haft i Pisas internationella kunskapsmätningar. Inget annat land, som varit med i Pisamätningarna mellan år 2000 och år 2012, har haft ett brantare kunskapsras än Sverige.

ur Lärarförbundets Magasin