Läs senare

OECD:s råd till Sverige: Begränsa det fria skolvalet

SkolpolitikSverige måste ändra urvalssystemet till skolorna och se över finansieringen. Det är Pisa-chefen Andreas Schleichers budskap i en ny rapport.

av Niklas Arevik
04 Apr 2017
04 Apr 2017

2003 hade Sverige ett av världens mest jämlika skolsystem. I dag ligger vi under genomsnittet i OECD. Enligt organisationens utbildningsdirektör Andreas Schleicher är orsaken klar: Det fria skolvalet och resursfördelningen till skolorna.

Andreas Schleicher, OECD.

– Sverige brukade vara ett föredöme för jämlikhet. Nu ligger ni nära mitten, säger han.

För att komma tillrätta med den kraftigt negativa utvecklingen med bristande jämlikhet lanserade han framförallt två förslag under sitt besök i Stockholm på måndagen.

1. Se över resursfördelningen. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden bör få mer resurser än andra. Hur pengarna fördelas ska också utvärderas kontinuerligt.

– Med tanke på hur mycket Sverige spenderar per elev borde resultaten vara mycket bättre. Men pengar är inte allt, det viktiga är hur de fördelas, säger Andreas Schleicher.

2. Reformera det fria skolvalet. För att säkerställa ett mer blandat urval av elever bör ett ”kontrollerat skolval” införas.

– Ju större valfrihet ett land har när det gäller skolor, desto mindre jämlikhet. Ett helt öppet skolval ger högre segregation och det förbättrar inte heller resultaten, säger Andreas Schleicher.

Som ett alternativ till den svenska modellen lyfter han fram Nederländerna och Belgien, som har en hög valfrihet kombinerat med politiska åtgärder för minskad segregation. En viss andel av platserna på varje skola är vikta för elever från olika socioekonomiska grupper.

Enligt OECD:s analys beror 38 procent av mellanskolsvariationen, det mått som används för att beskriva hur resultaten skiljer sig mellan skolor, på socioekonomiska faktorer i Sverige. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2016. Genomsnittet i OECD är 27 procent. Bara Finland och Korea har haft en större ökning av ojämlikheten. Att Sverige har ett svagt skolsystem gör ökningen ännu värre, enligt Andreas Schleicher.

– Ett stabilt skolsystem kan hantera en viss mån av ojämlikhet. Men det svenska systemet är väldigt sårbart. Ju större gapet växer desto svårare blir det att reparera, säger han.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin skräder inte orden när han kommenterar rapporten.

– Det Andreas Schleicher säger är sprängstoff. Det här är en tydlig och starkt ljudande alarmklocka och det är bråttom. Ju längre vi väntar desto svårare blir det, säger han.

Han betonar att det inte bara är de svagaste eleverna som missgynnas i ett ojämlikt skolsystem.

– Ojämlikhet innebär i praktiken att alla faller. Ett utbildningssystem som dras isär kan inte förbättra kunskapsresultaten. Men det viktigaste är att vi ska ha ett system där din ansträngning i klassrummet påverkar resultaten, inte din familjebakgrund.

En konkret åtgärd som Gustav Fridolin lyfte fram är att anpassa nya statliga skolsatsningar efter socioekonomiska faktorer.

– När vi tillträdde var det en promille av resurserna som var vikta för skolor som behövde dem mest. Vi har beslutat att alla nya statliga satsningar ska riktas så att mest resurser går till dessa skolor, säger han.

Den 20 april presenterar Skolkommissionen sitt slutbetänkande, och förväntas komma med förslag som rör bland annat just resursfördelning och minskad segregation.

Pisa-chefen om likvärdigheten i svensk skola

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin