Läs senare

”Ogenomtänkt och märkligt”

LärarlönelyftetStaten borde inte premiera dem som utnyttjar systemet genom att ha låga löner, låg behörighet och låg lärartäthet, tycker kritiska lärare i Spånga.

av Karin Lindgren
11 Apr 2017
11 Apr 2017
”Ogenomtänkt och märkligt”
Lärarna Andreas Meijer och Thomas Nygren tycker att det är är konstigt att det ska löna sig att ha låg lärartäthet. Foto: Marc Femenia

Att en skola som har jättelåg lärartäthet får mycket mer pengar per utbildad visar att systemet inte genomtänkt. Det här är ganska graverande, säger Thomas Nygren, lärare i svenska och engelska på kommunala Spånga grundskola i västra Stockholm.

Hans son gick på en friskola i en av de större koncernerna när storleken på klasserna ökades rejält.

— Tänk vilka pengar de drog in. Och nu får de alltså mer i lärarlönelyftet också, säger han.

Hans kollega, so-läraren Andreas Meijer, håller med och fyller i:

— De behöver inte betala så höga löner ur egen budget heller, för det löser skattebetalarna. Signalen blir att staten premierar dem som utnyttjar systemet genom att ha låga löner, låg behörighet och låg lärartäthet, säger han.

Spånga grundskola har två elevgrupper: barn till välutbildade föräldrar i det socioekonomiskt starka närområdet och ambitiösa elever från Rinkeby—Tensta som söker sig hit för att resultaten är höga och ryktet gott.

— Det är blandningen och dynamiken i klassrummen som gör det så kul att jobba här, säger Thomas Nygren.

Skulle de själva kunna tänka sig att ta jobb i en utsatt förortsskola? Ja, men då är det inte 5 000 extra i lönekuvertet som är det viktiga. Utan att man får till en elevblandning även i dessa skolor. Det finns inte i dag.

— Bryt ner segregationen. Se till att skolorna hamnar på gränsen mellan invandrartäta och svenska områden och att det finns både högpresterande elever och elever som inte har svenska som modersmål i klassrummen. Det kan krävas ett visst tvång för att åstadkomma detta, säger Andreas Meijer.

— Ja, utan pedagogiska drag­lok i klassen funkar det inte. Därför ska det inte gå att välja bort skolor, säger Thomas Nygren.

I Stockholms stad fick alla lärare skatta sig själva med Arete meriterings kriterie­verktyg när lärarlönelyftet skulle fördelas. Därefter bedömde rektorerna hur väl de tyckte att lärarna uppfyllde de fem kriterier som staden bestämt. När det visade sig att för många lärare kvalade in plockades tre av kriterierna bort och strecket drogs högre upp i listan.

Fast på Spånga grundskola gick det åt andra hållet. Till att börja med fick 13 av de cirka 40 lärarna på skolan lärarlönelyft, drygt 30 procent. Sedan fick skolan pengar till att lyfta ytterligare tre — och kom upp i 40 procent.

Men på flera socioekonomiskt starka skolor i Stockholm var andelen som fick lyft betydligt större.

De två har lite olika åsikter om hur lärarlönelyftet (som de båda fick) borde fördelas — så lika som möjligt till alla (Andreas) eller differentierat till en del (Thomas). De kan också tänka sig en kompromiss:

— Varför inte ge en medelsumma för varje lärare på skolan. Sen får rektor bestämma hur mycket var och en ska ha och stå för sin fördelning. Det blir rakare, säger Thomas Nygren.

— Ja, det blir i princip en uppskrivning av procentandelen i den vanliga lönerevisionen som fördelas enligt de kriterier skolan redan jobbar efter, säger Andreas Meijer.

Att bidraget räknas på huvudmännens elevantal så att en låg lärartäthet inbringar mer pengar per lärare är ett mycket märkligt system, tycker de.

— Var det här ute på remiss? (det var det, red:s anm). I så fall var det en dålig remissrunda, säger Thomas Nygren.

ur Lärarförbundets Magasin