Läs senare

Oklart om stöd till svaga skolor får effekt

LikvärdighetLandets 25 största kommuner omfördelar flera miljarder kronor till sina grundskolor utifrån elevernas sociala bakgrund. Men de få uppföljningar som gjorts har inte visat på några positiva effekter. Enligt pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson kan en förklaring vara att utsatta skolor inte lyckats med det viktigaste: rekrytera de mest erfarna lärarna. 

De 25 storkommunerna omfördelar totalt 3,5 miljarder kronor till sina skolor, beroende på skolornas socioekonomiska förutsättningar. Mellan 5 och 18 procent av skolbudgeten viks till denna omfördelning, visar en kartläggning Dagens Samhälle gjort.

Tidningens undersökning visar också att kommunerna inte vet så mycket om effekterna. De få uppföljningar som gjorts har inte kunnat visa några positiva trendbrott. I Stockholm sjönk i stället resultaten på de skolor som fick störst ersättning.

Tidningen påpekar att elevomsättningen kan vara stor på skolor i socioekonomiskt svaga områden, och att det därför kan vara svårt att dra säkra slutsatser om sambandet mellan förstärkningar och resultat.

Kommunerna är skyldiga att kompensera ”problemskolor” med mer resurser. Och från och med nästa år fördelar regeringen ett nytt statligt bidrag för att öka likvärdigheten mellan skolor och huvudmän. På sikt handlar det om sex miljarder kronor per år.

Jan-Erik Gustafsson.

Förslaget kommer ursprungligen från Skolkommissionen, där Jan-Eric Gustafsson var ordförande. Han tillstår att pengar i sig inte garanterar några resultat, utan hur de används.

– Där har forskningen tydliga besked att alla elever, och särskilt utsatta elever, gagnas av mängd och kvalitet i undervisningen, vilket innebär att de bör ha erfarna, meriterade lärare. I någon mening kan pengar ha en inverkan, i form av löner och arbetsvillkor för att locka dessa lärare. Men det är svårt, med tanke på lärarbristen.

Han säger också att kompensatoriska åtgärder är ett långsiktigt projekt. Förbättrade resultat kan dröja flera år – förutsatt att åtgärderna är de rätta. Han påpekar vidare att det finns stora skillnader inte bara inom, utan också mellan olika huvudmän, vilket det nya statsbidraget ska utjämna.

Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) medger även han att mer resurser inte är en mirakelkur.

– Därför kommer vi att följa upp bidrag utifrån resultat. Samtidigt ska staten också gå in och jobba direkt med skolutveckling tillsammans med en huvudman eller skola. Det är viktigt att detta sker parallellt. I vår tar vi emot en skiss på hur en starkare regional statlig närvaro kan se ut, säger han.

Förslaget om ett nytt statsbidrag lades ursprungligen fram av Skolkommissionen. Ledamoten i Skolkommissionen Lina Axelsson Kihlblom, grundskolechef i Haninge, påpekar att pengar ensamt inte kan avhjälpa skolsegregationen.

– Det vore mycket billigare för samhället att planera för mer blandade skolor, säger hon till tidningen.

Skolverket kommer att följa hur regeringens jämlikhetspeng används och vilka resultat den leder till. Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikson säger dock till Dagens Samhälle att det inte finns ett självklart samband mellan resurser och resultat.

– Det är bara ökad kvalitet i undervisningen som leder till förbättrade resultat, enligt Peter Fredriksson.

Regeringens satsning

Regeringen avsätter från och med 2018 statliga pengar till skolhuvudmännen i syfte att öka likvärdigheten mellan skolor. 

Med en infasning över tre år uppgår bidraget till sex miljarder kronor från och med 2020.

Bidraget ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Bidraget ska vara villkorat så att pengarna leder till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten.

Ett exempel på stora skillnader mellan skolor med samma huvudman, hämtat från Dagens Samhälles sammanställning:

Hjulsta grundskola är den kommunala högstadieskola som får mest i tillägg utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund: 48.000 kronor per elev.

  • Andel niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet förra läsåret: 38 procent
  • Behöriga lärare: 67 procent
  • Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning: 27 procent

Viktor Rydergs skola får minst i socioekonomiskt bidrag: 1.900 kronor per elev.

  • Andel gymnasiebehöriga: 100 procent
  • Behöriga lärare: 95 procent
  • Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning: 82 procent
    Källor: Budgetpropositionen för 2018 och Dagens Samhälle

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin