Läs senare

”Omgjorda nationella prov ingen minskad lärarbörda”

Bra reform, men den kommer inte leda till minskade administrativa bördor för lärarna. Förslaget om att ändra de nationella proven i grund- och gymnasieskolan får kritik.

02 Aug 2016

Färre obligatoriska nationella prov, en ny nationell kunskapsutvärdering, extern bedömning och digital form. I våras föreslog regeringens utredare Tommy Lagergren en rad förändringar av de nationella proven.

När remissvaren nu börjar komma in till utbildningsdepartementet får omgörningen stöd, men möts också av en hel del invändningar.

– I grunden är vi positiva till reformen. Ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning är bra. Men vi tycker att den far under falsk flagg, säger Anders Rubin (S), ordförande i grundskolenämnden i Malmö.

Nämnden anser att den föreslagna förändringen inte kommer att minska lärarnas administrativa börda. För årskurs tre är förslaget att de nationella proven ersätts med obligatoriska bedömningsstöd. Som de beskrivs i betänkandet kommer tidsåtgången för lärarna vara densamma som när de arbetar med proven.

– Vår bedömning är att detta varken sparar särskilt mycket tid eller pengar, säger Anders Rubin.

Nämnden befarar också att den externa bedömning av proven som utredaren föreslår kan bli dyr. Grundskolenämndens synpunkter är en tung del i det remissvar som kommunstyrelsen i Malmö ska klubba och sända till departementet inom kort.

Även Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker i huvudsak utredningsförslaget. SKL konstaterar i sitt remissvar att de nationella proven idag tar oproportionerligt lång tid att såväl förbereda som att genomföra och rätta.

– Tiden i skolan är dyrbar för både lärare och elever. Det är därför av yttersta vikt att tidsåtgången minskar, skriver SKL.

Samtidigt poängterar de behovet av balans mellan tillit och kontroll i systemet.

– Det är lärarnas skicklighet som är avgörande för elevens lärande och ett uppföljningssystem behöver därför bygga på tillit till lärarprofessionen.

SKL noterar dessutom att det finns en risk att förslaget om att spela in muntliga delprov blir tidskrävande. Lärarna kommer att behöva lyssna på elevernas prov vid minst ett extratillfälle och ibland kan ytterligare en lärare behöva delta.

Det nya systemet för nationella prov ska införas successivt från och med 2018 och vara fullt infört 2022.

ur Lärarförbundets Magasin