Ingår i temat
Hjärnkoll
Läs senare

Omogen kan få adhd-diagnos

Adhd eller omognad? Nu visar statistik från Socialstyrelsen att barn som är födda sent på året mycket oftare får en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.

10 Maj 2012

För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, visar patientregistret. Budskapet i läkemedelsregistret är likadant. 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret. Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter.

En annat slående slutsats av läkemedelsregistrets uppgifter är att barn som föds under årets tre sista dagar löper 39 procent större risk att få adhd-läkemedel än de som föds de tre första dagarna på det nya året.

Andra studier visar att oavsett när skolstarten sker på året är det de yngsta barnen som oftast får diagnosen adhd.

– Det kan handla om omognad. De sent födda pojkarna klarar inte att möta skolans krav, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Han tror att barnen kanske inte hade behövt få så stora problem om skolan mött dem utifrån deras egna förutsättningar.

Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri och tidigare ordförande för den expertgrupp som granskade kunskapsläget inom adhd-forskningen åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), säger till TT att det inte finns någon grupp inom psykiatrin som är så välutredd som barn med adhd.

– Det är jag helt övertygad om. Många kliniker har särskilda team som arbetar med de här barnen och deras problematik.

Men vilken förklaring kan det finnas till skillnaderna i diagnos och medicinering för barn som är födda sent respektive tidigt på året?

– Orsakerna bakom diagnosen är intressanta, men kanske mindre relevanta. Dessa barn har denna problematik i alla fall.

Men om det bara beror på en omognad, ska barnen ändå ha mediciner?

– Det intressanta är barnens situation och de problem som barnen har och att de får hjälp att klara av den. I vissa fall kanske det hade varit bättre om några av dessa barn hade väntat med att börja skolan, det vet jag inte, men det viktigaste är att den uppkomna situationen åtgärdas. Långt ifrån alla barn med adhd får mediciner och många av dem som får medicin har den bara ett par år eller så.

Håkan Jarbin, överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Halland, tycker att undersökningen visar att skolan inte är anpassad för omogna barn med koncentrationssvårigheter.

– Den här undersökningen är en väldigt bra väckarklocka och visar att vi inom vården kanske borde "bråka mer" med skolan och uppmana dem att bättre anpassa skolan för dessa barn.

Men det är ju inte skolan som sätter diagnosen adhd eller förskriver mediciner, utan det gör ju ni läkare.

– Det stämmer, men vi går mycket på vad skolan säger, eftersom de problem som dessa barn har inte syns lika lätt när vi träffar dem. Det är skolan som berättar hur det går i skolan. Om barnet har koncentrationsvårigheter och dessutom är född sent på året ökar sannolikheten att det får en diagnos. Dagens skola är också svårare för barn med koncentrationsproblem, eftersom den ställer högre krav på att eleverna själva organiserar sitt arbete.

Alla artiklar i temat Hjärnkoll (10)

ur Lärarförbundets Magasin