Ingår i temat
Föräldrar
Läs senare

»Öppna skolan för föräldrarna«

Satsa pengarna på skolan i stället för på privat läxhjälp. Det anser forskaren Margaretha Kristoffersson som vill öka föräldrainflytandet.

17 Sep 2012

Höstterminen har knappt hunnit börja förrän årets första skol­politiska debatt drar i gång. Det är regeringens förslag om att privat läxhjälp ska subventioneras av det så kallade rutavdraget som har fått debattlusten att vakna. Det bloggas och diskuteras i nyhetssändningar och på debattsidor.

På tredje våningen i Beteendevetarhuset på Umeå universitet sitter Margaretha Kristoffersson och skakar lite på huvudet. Hon är en av få forskare som fördjupat sig i ämnet läxor och läxhjälp. Dess­utom har hon forskat kring relationen mellan hem och skola i över 20 år.

— Lärarna har väldigt höga förväntningar på föräldrarna att de ska hjälpa sina barn med läxorna. Det förvånar mig. Visst kan man ha höga förväntningar men då måste man ju också tala om för föräldrarna hur man tänker kring läxor, varför man ger dem och vad man vill få ut av dem.

Många lärare ser läxor som ett sätt att samverka med föräldrarna. Hur ser du på det?
— Samverkan bygger ju på en dialog. Föräldrarna måste få vara med och ha synpunkter till exempel på hur mycket läxor som är rimligt och vad de ska innehålla. Men diskussionen måste också ske på skolan och i lärarlaget — ska vi ha läxor, varför då, hur ska de se ut?

Lärare ger ofta läxor eftersom man annars inte hinner med allt som ska göras i skolan. Vad säger du om det?
— Om man inte hinner med det man ska inom ramen för skoldagen, då är det något fel i systemet. Jag är tveksam till att lägga över ett för stort ansvar för skolarbetet på elever och föräldrar. Det är ändå jag som lärare som ska ge eleverna kunskaper och färdigheter så att de når målen.

Men skolorna erbjuder väl läxhjälp?
— Ja, de flesta skolor har organiserad läxhjälp men eleverna tycker ofta att det är skämmigt att gå dit. Men det som förvånar mig mest är att jag i min forskning ser att många lärare inte har en aning om hur läxhjälpen fungerar.
— Har man läxhjälp på skolan borde ju lärarna känna till hur den är organiserad för att den ska ha någon nytta. Särskilt om man ska möta den framväxande marknaden av företag som erbjuder läxhjälp.

Vad säger du om den trenden?
— Jag tror det är en följd av en annan trend: att många elever strävar efter de högsta betygen. För att lyckas med det krävs ofta ett stöd och då poppar läxhjälpsföretagen upp. Och nu möter staten upp och förstärker den trenden genom subventioner.

Ska staten subventionera läxhjälp?
— Jag kan ifrågasätta att det ska gå statliga pengar till det. Staten ger redan pengar till skolan, ska de dessutom subventionera läxhjälp som man inte vet något om? Jag skulle vilja se en granskning av dem som ger läxhjälpen. Vad har de för utbildning?

Är det inte bra att eleverna får fler möjlig­heter att nå högre resultat?
— Om man har läxor så ska läxhjälpen vara i skolan och den ska vara för alla. Med privat läxhjälp finns det en stor risk att klyftorna ökar mellan eleverna. Det är inte så förvånande att det är de redan resursstarka familjerna som utnyttjar möjligheten. Lägg pengarna som går till att subventionera privat läxhjälp på skolan i stället .

Just kunskap om läxor och föräldrasamverkan är något som ofta saknas på lärarutbildningen. Vad säger du om det?
— Det behövs mycket mer utrymme för de här frågorna, både i lärarutbildningen och som fortbildning. Ta föräldrasamverkan till exempel, som ju är mycket mer i fokus nu än tidigare, det borde gå som en röd tråd genom utbildningen. Och på vfu:n borde det definitivt vara ett mycket större inslag.

Vilka är de vanligaste bristerna när det gäller skolans sätt att samverka med föräldrarna?
— Att kommunikationen inte fungerar. Att föräldrar och elever inte blir lyssnade på.

Vad kan hända då?
— Risken är att det blir en negativ spiral. Det kanske finns saker som inte fungerar på skolan, i matsalen eller på gården. Eleverna är missnöjda, det förekommer mobbning, föräldrarna får ingen information, någon anmäler skolan till Skolinspektionen, det kanske blir rubriker i tidningen — det bara växer.

Hur vänder man sådant?
— Inflytande. Lärarna och rektorn måste tillsammans med elever och föräldrar diskutera hur man upplever situationen och hur man kan lösa det som inte fungerar. Att bilda en ­lokal styrelse med föräldrar är ett sätt.

Föräldrarnas rätt till inflytande har stärkts i och med den nya skollagen. Bland annat genom möjligheten att överklaga åtgärds­planer. Hur ser du på den utvecklingen?
— Det är bra att man kan överklaga men det är inte det vi ska fokusera på. Ibland känns det som att allt handlar om att sätta dit en skola eller en lärare. Fokus måste ligga på hur vi ska göra för att det ska bli bra. En bra verksamhet bygger på tillit och förtroende, inte på ett vi och dem-tänkande.

Inflytandet har också stärkts genom att skolan är konkurrens­utsatt. Är man inte nöjd kan man flytta. Vad säger du om det?
— Ja, det är problematiskt. En skola kan ju tappa tio elever på en gång. Men återigen, diskutera problemen på en gång och försök lösa dem. Får elever och föräldrar inflytande så stannar de kvar. Men det här är något man måste arbeta aktivt med — det är en av rektorns huvuduppgifter.

Det händer ju att lärare blir hotade och att föräldrar kräver att de ändrar ett betyg. Hur mycket inflytande ska föräldrar ha över det som sker i klassrummet?
— Läraren har flera års utbildning och sitt verksamhetsområde och sin profession att falla tillbaka på. De ska känna att de gör ett bra jobb och inte behöva bli ifrågasatta. Men föräldrarna har kunskap om sitt barn och även kunskaper utifrån sina yrken som skolan kan dra nytta av. Öppna dörrarna!
— Kanske kan man komma överens om att hålla öppet för föräldrar varje torsdag eftermiddag. Finns det en insyn och en öppenhet ökar förståelsen. Många föräldrar har ingen aning om att det är så mycket jobb i en skola.

In på livet Margaretha Kristoffersson

Ålder 62.
Familj Man, barn och barnbarn.
Bakgrund Förskollärare. Forskat i över 20 år kring relationen mellan hem och skola och om läxor. Doktorerade 2008 med avhandlingen ­»Lokala styrelser med föräldra­majoritet i grundskolan«.
Gör nu Lektor i pedagogik vid Umeå universitet. Driver samarbetsprojekt mellan Kina och Sverige om relationen mellan hem och skola.
Foto: Johan GunséusTycker om »Att röra på mig. Golf på sommaren, skidor på vintern. Däremellan går jag på gym och promenerar. Målar i både akvarell och olja.«
Prylen »Jag har jobbat väldigt mycket med internationellt lärar- och student­utbyte genom åren. Den här ­asken köpte jag på min första resa — till Polen.«

Uppdrag för Barnverket

  • 2009—10 gjorde Margaretha Kristoffersson en utvärdering av en lokal styrelse med föräldramajoritet vid Tallbacka skola i Nynäshamns kommun. Utvärderingen var ett uppdrag åt den fristående organisationen Barnverket. Titeln på rapporten är »Föräldrainflytande i praktiken« och finns att ta del av på www.barnverket.se

Alla artiklar i temat Föräldrar (22)

ur Lärarförbundets Magasin