Läs senare

Ovanligt att kommunerna får gehör

Bristfälliga elevprognoser är det enskilt vanligaste skälet till att friskolor inte får tillstånd.
– Kan inte den sökande visa att skolan får det antal elever som ansökan är baserad på gör vi bedömningen att budgeten inte är trovärdig, säger Ole Ulnes, utredare på Skolinspektionens tillståndsenhet.

28 Sep 2016

Det är ovanligt att Skol­inspektionen anser att följderna för kommunen är så allvarliga att det motiverar ett avslag. 2015 var detta skälet i bara sju procent av de underkända grundskole­ansökningarna, och i två procent av de underkända gymnasieansökningarna.

Skolinspektionen vill inte kommentera godkännandet av Europaskolans etablering i Flen (se artikel på nästa sida) utan hänvisar till beslutet och lagstiftningen som säger att man ska göra en självständig bedömning av de långsiktiga ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna för kommun och elever.

– Förutom att vi beaktar kommunernas yttranden tar vi in uppgifter om elevunderlaget fem år framåt, hur många skolor det finns och hur de är fördelade på orten, säger Ole Ulnes.

Eleverna ska till exempel kunna gå kvar i en kommunal skola utan att restiden blir avsevärt mycket längre om friskolan etableras. Och kommuners ansträngningar att skapa en fungerande och resurseffektiv organisation ska inte sättas ur spel.

– Vi räknar dock med att det krävs en viss omstrukturering. Om vi bedömer att påverkanstiden i kommunen är kortare än fem år är det inte skäl för ett avslag, säger Ole Ulnes.

Så fungerar det i dag

  • Skolinspektionen tar emot ansökningar från fristående huvudmän och beslutar om tillstånd. Kommunen får ta del av ansökan och lämna in ett yttrande där konsekvenserna för den egna skolorganisationen, undervisningen och ekonomin beskrivs.
  • Får friskolan starta ska kommunen betala samma skolpeng dit som den gör för elever i de egna skolorna.

ur Lärarförbundets Magasin