Läs senare

På spaning efter pedagogisk tråd

Lärarna på Gåvsta skola jobbar med läroplanen över ämnes- och åldersgränser.

11 Apr 2013

Bild: Staffan Claesson

Det är eftermiddag på Gåvsta skola i Rasbo utanför Uppsala och korri­dorerna har tömts på elever. Inne i lärarrummet står kaffe och smörgåsar uppdukat på köksbänken. Efter en stunds avkoppling med småprat och energipåfyllning är det dags för tisdagskonferens.

Två veckor av tre ägnas tisdagen åt planering i arbetslaget. Men var tredje vecka samlas lärarna i ämnesgrupper där alla undervisande lärare, från förskoleklass till årskurs 9, träffas åldersövergripande. Diskussionerna rör bland ­annat det centrala ­innehållet i läroplanen, kunskapskraven, de olika förmågorna och deras progression.

– Tanken med att lärare från samtliga årskurser ­sitter tillsammans är att vi ska hitta en röd tråd i elevernas kunskapsutveckling, från förskoleklass till årskurs 9, säger Caroline Sedin, pedagogisk coach på Gåvsta skola och för Rasbo skolområde som omfattar ytterligare två skolor.

Att hitta en form för skolans ämnesgrupper var något av det första Caroline Sedin gjorde när hon tog över ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet för drygt ett år sedan. Hon är själv lära­re och har arbetat på skolan i tolv år. Hon visste att många lärare ville få tid att diskutera sitt ämne och få kläm på vad som förväntas av eleverna i de olika årskurserna enligt de nya styrdokumenten.

– Att få klart för sig vad eleverna arbetar med i de olika stadierna handlar inte bara om att vi vill ha en röd tråd genom grundskolan. Det är också viktigt för resultatuppföljningen. Om det till exempel visar sig att många elever har svårt för ett visst moment på nationella proven kan man diskutera vad det kan bero på, var i kedjan det eventuellt finns brister och hur man kan komma till rätta med det, ­säger Caroline Sedin.

Många lärare undervisar i flera ämnen och för att de ska få möjlighet att diskutera alla sina ämnen sker ett byte med jämna mellanrum. Under en period borrar man ner sig i svenska, NO, engelska och några av de praktisk-estetiska ämnena. Nästa period är det matte, SO, moderna språk och de övriga praktisk-estetiska ämnena.

– Helst skulle vi vilja diskutera alla ämnen hela tiden men det är ju omöjligt. För att ändå få till sådana diskussioner ordnar vi då och då tvärgrupper då lärarna i de olika ämneslagen träffas och berättar vad de arbetar med för varandra, säger Caroline Sedin.

Marie-Louise Westerlund som jobbar i F-klassen är både förskollärare och lärare i svenska och matte för de yngre åldrarna. Hon tycker att diskussionerna i ämnesgrupperna ger alla en möjlighet att få en helhetssyn på barnen och deras utveckling och det handlar inte bara om resultaten på de nationella proven.

– Är det något som många har svårt för i ettan så kan vi diskutera hur vi i F-klassen kan fånga upp det för att underlätta för eleverna, säger hon.

Den senaste perioden har Marie-Louise Westerlund ingått i ämnesgruppen för matematik. Just den här eftermiddagen är det redovisning i tvärgrupper och nu sitter hon tillsammans med sina kolleger i NO-salen för att dela med sig och ta del av tankar och diskussioner.

I matematiken jobbar alla klasser för tillfället mycket med problemlösning.

– Det gäller att få eleverna att tänka utanför boxen, säger Anders Peterson, lärare i matte, NO och teknik på högstadiet.

Ann-Carolin Lundgren, lära­re i hem- och konsument­kunskap och bild nickar igenkännande. I hennes ämne handlar det också om problemlösning. ­Senast skulle hennes elever göra ett eget recept ut­ifrån en given huvudingrediens.

– Trots att jag uppmanade dem att experimentera och tänka själva så höll de sig ändå strikt till det välkända och sådant de lagat förut, säger hon.

Anders Peterson funderar:

– Kanske måste man ge dem en galen uppgift, att komma på något som inte finns — en hatt för hundar eller en manick som gör att man kan ta en tupplur vid skrivbordet.

Tips om de fem stora

 

  • Hösten 2011 vaskade ­Göran Svanelid, vid lärar­utbildningen i Stock­holm, fram de fem viktigaste förmågorna, som han såg det, ur den nya läroplanen Lgr11.
  • Han valde att kalla dem The Big Five, efter de fem farligaste däggdjuren på de afrikanska savannerna: leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel.
  • Sedan snart ett år finns också The Big Five som en ­öppen grupp på Facebook med nära 6 000 medlemmar.
  • Varje måndagskväll lägger The Big Five till en specifik förmåga, hämtad från Lgr11, som alla i Facebook-gruppen kan diskutera. Till exempel hur man kan arbeta med planering, bedömning, IUP och LPP.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin