Ingår i temat
Lärarlegitimation
Läs senare

Peka ut olämplig lärare svår uppgift

En lärare som inte klarar jobbet kan få sin legitimation indragen. Men vad innebär det att inte klara jobbet?

22 Sep 2011

Illustration: Ladislav Kosa

För att en legitimation ska vara värd något måste den också kunna dras in. Därför har regeringen inrättat Lärarnas ansvarsnämnd. Ansvarsnämnden får två kraftiga maktbefogenheter att hota lärarna med: Återkallelse av legitimation och varning.Vilken praktisk betydelse kan detta få för dig som lärare och förskollärare? Det ska vi granska i den här texten, där vi för enkelhetens skull kallar både lärare och förskollärare för lärare.

Elever, föräldrar, rektorer och kolleger — men också vilken medborgare som helst — som tycker att en lärare är oskicklig eller olämplig på något sätt ska kunna anmäla läraren till Skolinspektionen. Skolinspektionen utreder anmälan och bedömer om det finns anledning för myndigheten att gå vidare med en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd.

— Skolinspektionen kommer att få en helt ny roll. Vi har inte tidigare haft i uppdrag att utreda enskilda lärare på det här sättet, kommenterar chefsjurist Marie Axelsson på Skolinspektionen.
Man kan uttrycka det som att Skolinspektionen får en position som exekutiv åklagare gentemot felande lärare.

Regeringen har i propositionen »Legitimation för lärare och förskollärare« pekat ut fyra huvudgrunder som kan leda till att en lärare får en varning eller att legitimationen dras in.

  • Om läraren har gjort sig skyldig till brott som gör att lärarens lämplighet kan ifrågasättas.
  • Om läraren på grund av sitt uppträdande är »olämplig« eller »särskilt olämplig« att fortsätta arbeta.
  • Om läraren på grund av sjukdom inte kan klara av sitt arbete.
  • Om läraren har varit »oskicklig« respektive »grovt oskicklig« i sin yrkesutövning.

Regeringen ger några exempel på hur brott, olämplighet och sjukdom kan leda till varning eller återkallelse av legitimation:

Brott. Den som har sålt alkohol till elever i eller kring skolan kan få en varning för detta. Den som har begått grova våldsbrott, narkotikabrott eller sexualbrott kan få legitimationen indragen, även om brotten inte har samband med arbetet i skolan eller förskolan.

Olämplighet. Den som kränker eller trakasserar elever eller barn ska kunna få en varning eller bli av med legitimationen.

Sjukdom. Den som inte klarar av arbetet på grund av psykisk sjukdom eller missbruk kan få legitimationen indragen. Denna grund kan bara åberopas för indragning av legitimation, inte för varning.

Men vad är egentligen en »oskicklig« eller »grovt oskicklig« lärare?
Det var på den punkten remissinstanserna riktade den skarpaste kritiken mot regeringens förslag till ett system med disciplinpåföljder.

Skolinspektionen hävdade att grunderna »oskicklig« och »grovt oskicklig« är för oprecisa för att en lärare ska kunna fällas och att den nya lagen därför inte skulle uppfylla grundläggande rättssäkerhetskrav. Statskontoret framhöll att det är oklart hur begreppen ska tolkas och varnade för att det kommer att bli svårt för Lärarnas ansvarsnämnd att utreda anmälningar om oskicklighet.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, med lång erfarenhet av disciplinstraff inom vården, påpekade att läraryrket inte omfattas av samma lagstadgade skyldigheter som läkar- och sjuksköterskeyrket och att en sådan otydlighet kan leda till ett disciplinsystem där lärarna utlämnas till rättsosäkerhet.

Inte heller Lärarförbundets ombudsman och expert på lärarlegitimationen, Jan Gladh, kan svara på frågan om vad en oskicklig lärare är:

— Svaret är: Jag vet inte. Inte mer än vad som står i propositionen.

I propositionen till riksdagen försöker regeringen definiera vad det betyder att en lärare är oskicklig eller grovt oskicklig.

Det kan handla om att man »inte förmår vidmakthålla sin professionella förmåga«, genom till exempel kompetensutveckling. Eller det kan handla om att man »inte förmår leva upp till yrkesrollen«.

Då infinner sig nästa fråga: Vad innebär det att en lärare »inte förmår leva upp till yrkesrollen«?

Enligt regeringen handlar det om förmågan att förmedla kunskaper och stödja alla elever eller barn i deras lärande, föra utvecklingssamtal, upprätta individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, samt att man klarar av bedömning och betygsättning av elever.

Inte heller detta ger någon klar vägledning. Snarare lämnar det fältet vidöppet för tolkningar. Regeringen avstår helt enkelt från att precisera sig ytterligare. Varför då? Därför att det är för svårt.

När Lärarnas tidning ber statssekreterare Bertil Östberg (FP) att förklara vad oskicklig eller grovt oskicklig skulle kunna betyda i praktiken bläddrar han fram och tillbaka i propositionen och läser högt på utvalda
ställen. Han landar i en väldigt allmän slutsats:

— Ytterst handlar det om att eleverna inte lär sig det de har rätt att lära sig.

Den närmaste medarbetaren till utbildningsminister Jan Björklund (FP) kan alltså inte ge några konkreta exempel på var gränsen går för vad en lärare får och inte får göra.

— Det går inte att i en lagtext exakt precisera hur oskicklig man ska vara för att få en varning eller återkallad legitimation.

Han menar att det till och med skulle vara direkt olämpligt om politikerna skulle definiera var gränsen går för oskicklig yrkesutövning.

— Det går inte att slå fast kvantitativa mått om att en lärare ska varnas om han eller hon till exempel inte har hållit si eller så många utvecklingssamtal. Ett sådant regelverk skulle vara alldeles för stelbent och byråkratiskt. Varje ärende måste avgöras utifrån sina speciella förutsättningar.

Men hur ska man som lärare och förskollärare kunna veta vad man får och inte får göra, när inte ens regeringen kan tala om det? Bertil Östberg medger att detta är ett problem.

— Det är ofrånkomligt att det inte är helt klart var gränserna går när en ny lagstiftning införs.

Och det problemet hamnar i knäet på Skolinspektionen, som ska utreda alla anmälningar mot lärare och sedan ta ställning till om anklagelserna är så allvarliga att de ska föras vidare till Lärarnas ansvarsnämnd.

— Bedömningarna av om en lärare är oskicklig eller inte blir sannolikt de svåraste. Det handlar ju om i vilken grad en lärare är oskicklig. Och innan det finns en rättspraxis vet vi inte riktigt var gränsen går. Vi får tilllämpa lagen efter bästa förmåga, säger chefsjurist Marie Axelsson på Skolinspektionen.

En annan svårighet blir att leda i bevis att en lärare är oskicklig.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, (HSAN) påpekade i sitt remissvar att sådan bevisföring är ännu svårare i skolans värld än i hälso- och sjukvården, där varje steg i ett händelseförlopp noteras i journalen och där ändå ord ofta står mot ord. HSAN tror därför att anmälningar till Lärarnas ansvarsnämnd bara i undantagsfall kommer att leda till varning eller indragen legitimation.

Regeringen skriver i sin proposition att »endast de omständigheter som direkt går att styrka« bör kunna leda till disciplinpåföljd.

Men vilka brister hos en lärare är det egentligen som »direkt går att styrka«?

Att en lärare till exempel slarvar med att genomföra utvecklingssamtal eller skriva skriftliga omdömen, och även att en lärare sätter betyg slumpvis, går förhållandevis lätt att leda i bevis, även om gränsen för när det ska kallas oskickligt ter sig flytande. Men att bevisa att en lärare brister i sitt huvuduppdrag — att undervisa och lära ut kunskaper till elever och barn — blir sannolikt betydligt besvärligare.
— Det räcker inte med att några högstadie-elever klagar i allmänhet på sin lärare. Det kommer att krävas stark bevisföring för att nämnden ska kunna fälla en lärare för oskicklighet, säger Lärarförbundets ombudsman Jan Gladh.

Lärarnas ansvarsnämnd måste till exempel luta sig mot utsagor från berörda parter, där ord står mot ord. Även elever och barn kan höras, även om nämnden ska vara för-siktig med att kalla minderåriga.

— Det är klart att det är ett svårt bevisläge när det handlar om bedömningar av en lärares förmåga. I de här utredningarna måste vi vara mycket noggranna, säger Marie Axelsson på Skolinspektionen.

Jan Gladh menar att det ändå bör vara möjligt att skaffa fram övertygande bevis genom vittnesmål och skolans kvalitetsrapporter.

— På en skola vet man ganska väl hur det ser ut i ett arbetslag, vilka lärare som fungerar och inte fungerar. Är det en lärare som går över gränsen känner skolans ledning oftast till det.

Lärarnas ansvarsnämnd, som är en självständig nämnd med placering i Skolverket, ska huvudsakligen bestå av lärare som har sin dagliga gärning ute på skolor och förskolor och är väl insatta i vad som krävs för att man ska vara en skicklig och lämplig lärare. Avsikten med detta är att nämnden ska ha en stark koppling till lärarvardagen.

Det går bara att spekulera i vilken genomslagskraft och betydelse ansvarsnämnden får. Skolinspektionen har utifrån HSAN:s ärendehantering inom sjukvårdsområdet räknat ut att det översatt till skolans värld kan komma in 2 900 anmälningar mot lärare per år. Vilket givetvis ska ses som en mycket grov uppskattning. Antalet fällningar blir sannolikt bara en bråkdel av detta.

I Skottland, som stått som förebild för det nya svenska påföljdssystemet, mister 10—20 lärare per år sin legitimation på grund av lagbrott, misskötsel eller bristande kompetens. Det är mycket ovanligt att skotska lärare mister sin legitimation på grund av inkompetens i yrkesutövningen, som dåliga ämneskunskaper eller bristande pedagogiska färdigheter.

— Det kommer sannolikt inte att vara särskilt många lärare som får en varning eller indragen legitimation på grund av oskicklighet här heller, bedömer Jan Gladh.

Varning är den mildare disciplinpåföljden Lärarnas ansvarsnämnd har att ta till. Rent formellt har varningen ingen arbetsrättsrättslig betydelse; den påverkar alltså inte anställningsförhållandet.

Så om en lärare skulle varnas — vilken praktisk betydelse får detta?

— En varning är självklart en tydlig signal till arbetsgivaren om att det finns ett problem som måste följas upp. Handlar det om kunskapsbrister hos läraren kanske det behövs kompetensutveckling. Handlar det om relationsproblem kan arbetsgivaren behöva överväga om det är nödvändigt med en annan åtgärd, till exempel att flytta läraren, säger Jan Gladh.

Återkallelse av legitimation är ansvars-nämndens tyngsta vapen. Regeringen konstaterar att en indragen legitimation i praktiken kan jämföras med ett yrkesförbud. En lärare som får legitimationen åter-kallad har ju inte längre rätt att självständigt ansvara för undervisningen eller sätta betyg. Men själva återkallelsen av legitimationen innebär inte med automatik att anställningen avslutas.

Jan Gladh menar att arbetsgivaren har ett ansvar för att i så fall hitta andra arbetsuppgifter åt läraren.

— Det kan handla om att man får arbeta tillsammans med en annan lärare eller att man kanske får administrativa uppgifter.

Om legitimationen återkallas för att läraren på grund av psykiska problem eller missbruk inte klarar av sitt arbete har dessutom arbetsgivaren ett långtgående ansvar för att sätta in rehabiliteringsåtgärder.

Återkallelsen kan ändå till slut landa i en uppsägning — om läraren har gjort sig skyldig till något som är så allvarligt att det i arbetsrättslig mening är saklig grund för uppsägning.

Agneta Jöhnk, direktör för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, är mycket tydlig med vilka konsekvenser en indragen legitimation får.

— Då kan man inte fortsätta arbeta som lärare. Vi kommer som arbetsgivare att vara mycket tydliga med att den som har blivit av med sin legitimation vill vi inte ha kvar som lärare.

Hon menar att detta egentligen inte förändras med legitimationssystemet. Finns det lärare som är helt olämpliga finner kommunerna utvägar att göra sig av med läraren.

— Då hittar man andra arbetsuppgifter åt läraren eller köper ut honom eller henne. Och är det en lärare som till exempel har slagit en elev är det skäl för avsked.

Samtidigt som skolan inför en helt ny möjlighet att anmäla och fälla lärare så utmönstrar hälso- och sjukvården sitt system. Läkare och sjuksköterskor ska fortfarande kunna få legitimationen indragen, men de två disciplinpåföljderna erinran och varning slopades vid årsskiftet.

Erfarenheten är nämligen att erinran och varning i praktiken ofta bara blir administrativa påföljder som inte följs upp. Dessutom är det svårt att hitta tillräckligt starka bevis för dessa lindrigare disciplinstraff.

Men huvudargumentet för att slopa de mildare disciplinpåföljderna är att regeringen vill att sjukvården fokuserar mindre på att anmärka på enstaka syndabockar och satsar mer kraft på att hitta övergripande systemfel i vården så att inte misstag upprepas.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd tycker att det är »synnerligen anmärkningsvärt« att regeringen nu på skolans område går rakt motsatt väg och inför en helt ny institution som ska jaga syndande lärare.

Statssekreterare Bertil Östberg tycker dock att det finns anledning att skilja på disciplinsystemet inom hälso- och sjukvården och det inom skolan.

— I hälso- och sjukvården handlar det ofta om att utreda en enstaka händelse, till exempel om rätt behandling eller rätt medicin har satts in vid ett tillfälle. I skolan handlar det mer om att granska en lärares hela gärning.

— Har vi infört ett legitimationssystem har man rätt att ställa höga krav och kräva att läraren ska vara skicklig i och lämplig för yrket.

Men vad som är en oskicklig eller olämplig lärare står alltså fortfarande skrivet i stjärnorna.

Frågan är då: Hur länge dröjer det innan lärarna får klarhet i vad som leder till en varning eller indragen legitimation?
Antagligen flera år, tror flera av dem som Lärarnas tidning har talat med.

— Rättsläget kommer att klarna när Lärarnas ansvarsnämnd genom en rad avgöranden formar en vägledande praxis, säger Skol-inspektionens chefsjurist Marie Axelsson.

— Varje beslut bildar en yttre ram för hur man får och inte får bete sig som lärare. Det ska bli oerhört spännande att se var den gränsen går, säger Lärarförbundets ombudsman Jan Gladh. 

Så ska Lärarnas ansvarsnämnd arbeta

En medborgare anmäler en lärare till Skolinspektionen för att denna är oskicklig eller olämplig. Skolinspektionen avgör om misstankarna är så allvarliga att de ska överlämnas till Lärarnas ansvarsnämnd. Lärarnas ansvarsnämnd beslutar om läraren ska tilldelas en varning eller få legitimationen indragen. Läraren har rätt att överklaga ansvars-nämndens beslut. Skolverket för in beslut om varningar och indragen legitimation i sitt register över legitimerade lärare. Registret är offentligt.

 

Lärare i nämnden

Fem av de nio ledamöterna i Lärarnas ansvarsnämnd, det vill säga en majoritet, kommer att vara lärare eller förskollärare. Nämnden ska ledas av en ord-förande som har varit domare.

Alla artiklar i temat Lärarlegitimation (11)

ur Lärarförbundets Magasin