Läs senare

Persson, Anders (red): Skolkulturer

Studentlitteratur

09 Okt 2003

Svenska Kommunförbundets FOU-råd startade 1999 ett treårigt forskningsprogram, Skolkulturer – en framgångsfaktor? Man inbjöd ett antal forskare att medverka och valde ut 14 av dessa. Forskningsprogrammet leddes och finansierades av Kommunförbundet, och en referensgrupp av journalister och praktiker mötte årligen forskarna.
  Den bok som nu föreligger, ”Skolkulturer” (195 sidor) är en redovisning av de sju forskningsprojekt som ingick i programmet. 14 författare medverkar.
  Bokens redaktör Anders Persson är professor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskola, docent i sociologi vid Lunds universitet och verksam som forskare vid Arbetslivsinstitutet i Malmö. Övriga forskare finns bland annat inom områdena pedagogik, statskunskap, företagsekonomi och etnologi.
  Att samla forskare från olika discipliner för att belysa ett visst område och dessutom samverka med praktiker är en väldigt god idé. Att Kommunförbundet valde just området skolkulturer berodde enligt inbjudan på att man ansåg att skolkulturen har en avgörande betydelse för en skolas innovationsförmåga och allmänna effektivitet.
  Skolkultur definieras som den uppsättning idéer, värderingar, normer och institutioner som kännetecknar en skola och den anda eller det klimat som utmärker den.
  Skolkultur kan vara mycket, och texterna i antologin utgår inte från en gemensam definition eller förståelse av skolkultur. Snarare kan de ses som analysredskap. Kunskap om skolkultur är viktig för att kunna se och förstå den, om man vill kunna hantera den, oavsett om det gäller att motstå den eller förändra den. Skolkulturer kan vara en framgångsfaktor men lika ofta ett hinder för en önskad utveckling.
  Det inledande kapitlet ger en bra bild av forskningsprogrammet och analyserar begreppet skolkultur utifrån olika aspekter. I övrigt är boken ganska spretig vilket i och för sig är naturligt när sju olika forskningsprojekt beskrivs. Det rör sig från skolors fostran av elever och föräldrar till rektors allianser för att leda verksamheten.
  Att skolledares allianser med olika personer är ett sätt att öka inflytandet och en överlevnadsstrategi i en spänningsfylld skolmiljö är ett resultat som redovisas. Men vilka allianser som är framgångsrika bestäms i hög grad av skolkulturen.
  Ett annat intressant resultat redovisas i ett forskningsprojekt om tonåringars upplevelser och prestation i skolan – en fråga om klassbakgrund? Några forskare fann en grupp elever som trivdes utomordentligt väl i skolan, men ändå hade mycket låga betyg.
  Navestadsskolan är ett exempel på skolor som genom en karismatisk rektors insatser genomfört radikala och genomgripande förändringar av organisation och pedagogik som utmanat både professionella föreställningar och allmänt omfattande uppfattningar om vad resurssvaga elever kan tänkas klara av.
  Eldsjälar är viktiga, men förutsättningen för framgång är att de kan knyta allianser. Det visar också den avslutande uppsatsen om David, svenska 2-lärare med invandrarbakgrund, som genom allianser utvecklar ett projekt för att stödja och stärka barn med otillräckliga kunskaper i svenska.
  Det finns många intressanta uppslag och iakttagelser i boken. En av de stora förtjänsterna är att man så tydligt belyser risken med att generalisera. Den ena skolan är inte lik den andra. Förutsättningarna är olika liksom lärarkår, elevunderlag, skolledare, lokaler och skolkultur. Också kraven på skolorna varierar. Ett intressant uppslag är att diskutera olika krav som ställs på skolan och analysera vad det skulle innebära om de genomfördes.
  Antologin borde kunna inspirera lärare och skolledare till många nya idéer och organisationer och myndigheter till liknande satsningar som Kommunförbundets.

GERT A BERNTSSON

ur Lärarförbundets Magasin