Läs senare

Persson lovar nya miljarder till kommunerna

Just som ekonomer berättar om miljardunderskott i kommunerna och visar dystra kurvor kommer statsministern med en lovsång om svensk ekonomi. Hur hänger det ihop?

25 Aug 2004

Under våren har pressklippen om övertalighet och uppsägningar i kommunerna samlats på hög. Trots alla vallöften om att ofärdsåren var över har besparingarna inte upphört. För bara några månader sedan konstaterade Kommunförbundets ordförande Ilmar Reepalu att det som beskrevs som ett stålbad som det gällde att ta sig igenom bara har fortsatt.  

  I år väntas kommunsektorn uppvisa ett underskott med tio miljarder. En tredjedel av kommunerna tror sig inte klara det så kallade balanskravet. Om kommuner och landsting möter alla de krav som medborgare och riksdag ställt skulle underskottet växa till 17 miljarder 2007, enligt kommunoch landstingsförbundens beräkningar. Det motsvarar en skattehöjning på nästan två kronor.

Men när Göran Persson avslutade den stora kommunalekonomiska mässan i Malmö i förra veckan var det andra tongångar. Han lovade nya miljarder till kommuner och landsting. Och det ska gå fort.  

    – Det vore fel att nu säga upp människor som kommer att behöva återanställas om bara ett par år.  

  Göran Persson berättade om en exportindustri som slår alla rekord i stort sett i alla branscher. ”All time high”, utropade en glädjestrålande statsminister.  

    – Men om vi nu har en tillväxttakt på 3,5 procent som regeringen säger, så borde väl skatteinkomsterna i kommunerna öka i ungefär samma takt, funderade en av Kommunförbundets ekonomer som tagit del av budskapet. Så väl är det dock inte. Tillväxten beror nästan helt på den kraftiga produktivitetsökning som nu sker i näringslivet. Samma antal anställda producerar fem  –sex procent mer produkter. Det ger inga fler skattebetalare.  

  Dessutom klarar företagen att betala lönehöjningar på fem  –sex procent utan att vinsterna naggas och priser behöver höjas. Och när den privata sektorns anställda får bättre löner så höjs ropen från de offentligt anställda.

Men i vården, omsorgen och skolan finns ingen produktivitetsökning av motsvarande storlek som frigör motsvarande löneutrymme. Det finns en gräns för hur många gamla och skolbarn som de offentligt anställda klarar. Därför är den privata sektorns snabba tillväxt snarast ett hot mot den offentliga sektorns ekonomi, åtminstone så länge tillväxten i företagen inte omsätts i nya jobb.  

  Göran Persson satte sitt hopp till den statistik som visar att antalet arbetade timmar per anställd inom näringslivet nu ökar. Det brukar vara första tecknet på att nyanställningar är på gång.  

  Statsministern hade dock en farhåga, nämligen att det nu kommer att pratas så mycket om återhämtning och konjunkturuppgång att de som verkar i kommun och landsting inte känner igen sig.  

    – Vid den förra uppgången glömde vi bort att det tar ett par år innan den märks på köksbordet ute i kommunerna, bekände han.

Den kommunala utvecklingen i Sverige visar annars samma mönster som i andra EU-länder. Vid högkonjunkturlyckas kommunerna precis höja näsan över vattenytan och få budgetarna i balans. Men så fort konjunkturen vänder så rasar alla kalkyler. Samtidigt som en allt äldre befolkning kräver allt mer av allt färre som ska jobba ihop till resurserna. En tredjedel av den arbetsföra befolkningen står i dag av olika skäl utanför arbetslivet.  

    – Därför är det så viktigt med skola och förskola. Barnen måste få kosta. Varje förlorad knatte är en katastrof för en åldrande nation, sa Göran Persson.  

  Kommunförbundets Ilmar Reepalu applåderade statsministerns ännu opreciserade löften om nya miljardtillskott. Frågan är om det på sikt är lösningen. Svaret kommer vid nästa lågkonjunktur. Om inte förr.

LÄS MER:





4I Sollefteå är ljusningen långt borta  





4Lärare på Nipanskolan känner sig inkörda i ett hörn





4Har vi råd med skolan i framtiden?

ULF EDLUNDULF.EDLUND@LARARFORBUNDET.SE

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin