Läs senare

Pirls: Lyft för svenska fjärdeklassares läsning

LäsutvecklingTrenden har vänt för Sverige i den internationella läsförståelsejämförelsen Pirls. Sverige får det bästa resultatet sedan 2001. Endast sju länder av 50 presterar över Sveriges nivå.
– Kanske är det dags att omvärdera bilden av svensk skola. Kanske är det dags att plocka bort krisstämpeln, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Fjärdeklassare i 50 länder deltog i Pirls, som genomfördes våren 2016 och presenterades på tisdagen. De svenska eleverna står för ett viktigt besked: Förmågan att läsa och tolka text har utvecklats till det bättre de senaste åren, och den nedåtgående kurvan är bruten.

– Det är riktigt, riktigt viktigt att vi i dag kan presentera avsevärt förbättrade resultat, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson på en pressträff.

– Sveriges utveckling är mycket positiv, säger Dirk Hastedt, chef för den Pirls-ansvariga forskarorganisationen IEA.

Bästa länder i Pirls 2016

De sju första länderna har signifikant (statistiskt säkerställt) bättre resultat än Sverige. Övriga i listan ovan har resultat som varken är signifikant bättre eller sämre än Sveriges.

EU/OECD-snittet som ligger på 539 poäng.

Källa: IEA

Första gången Pirls genomfördes, 2001, var de svenska eleverna bäst av alla med 561 poäng. Denna gång är Ryssland och Singapore i topp, med 581 respektive 576 poäng. Sverige placerar sig på plats 12 med 555 poäng, men poängskillnaderna är små och inom felmarginalen. Därför är endast Ryssland, Singapore och fem länder till signifikant bättre. Sverige ligger också  väl över EU/OECD-snittet på 539 poäng.

– Sverige hör till de bäst presterande länderna med endast sju länder som är signifikant bättre. I Sverige är det dessutom 98 procent av eleverna som når lägstanivån. Det är extremt bra, slår Dirk Hastedt fast.

Med lägstanivån syftar han på elever som klarar 400 poäng. Internationellt är det 96 procent av eleverna som når den nivån i Pirls 2016, medan Sverige faktiskt legat på 98 procent i alla fyra mätningar.  Sverige ligger också bättre till än EU/OECD-snittet som ligger på 539 poäng.

Flickorna har fortsatt en bättre läsförmåga i så gott som alla länder, inklusive Sverige. De svenska flickorna fick 563 poäng och pojkarna 548 i huvudstudien. Skillnaden på 15 poäng är något lägre än det internationella snittet på 19 poäng.

Det är också så att elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar bättre än elever med mindre gynnsam bakgrund. Skillnaderna har inte ökat sedan den förra undersökningen 2011, men motsvarar ändå hela 44 poäng i resultatskillnad – ungefär lika mycket som i hela EU/OECD. Svenska elever med goda resurser hemifrån ligger på 586 poäng, medan elever med svagare resurser når 542 poäng.

I den 450 sidor statistikspäckade Pirlsrapporten går det också att utläsa att långt ifrån alla svenska elever är förtjusta i att läsa. Tvärtom utmärker sig Sverige med endast 18 procent av eleverna som tycker mycket om att läsa – den lägsta andelen av alla. Hela 31 procent tycker inte om att läsa och fick av naturliga skäl ett betydligt lägre resultat i Pirls (535 poäng) jämfört med läsälskarna (572 poäng).

Å andra sidan har Sverige den högsta andelen läsare med gott läs-självförtroende av alla länder: 65 procent. Endast 8 procent uppger att de inte är trygga med sin läsförmåga.

I Pirls får eleverna läsa fakta- och skönlitterära texter på papper. Men i Pirls 2016 har också den digitala läsförmågan prövats. Sverige var ett av 14 länder som deltog, och gjorde väl ifrån sig med 559 poäng. Bäst var Singapore med 588 poäng.

– Vi inser ju att i dagens värld så läser elever allt mer på olika webbsidor och därför ville vi få med denna dimension av läsning. Och vi noterade att eleverna tyckte att det var roligt att göra det testet. De var mer engagerade, säger Dirk Hastedt.

Han pekar också på att det finns en koppling mellan att vara duktig på läsning på nätet och att ägna tid åt det i skolan.

– Att leka eller spela på datorn är inte lika viktigt som att ha datorn som redskap i undervisningen, säger Dirk Hastedt.

Pirls befäster alltså den positiva utvecklingen för Sverige som visats i en rad internationella studier. Men vad beror den på?

– Redan 2006 uppmärksammades att Sverige arbetar mindre med lässtrategier i skolan jämfört med andra länder. Det har man medvetet diskuterat sedan dess, och flera satsningar – som läslyftet – pågår. Internationella studier kan ju lägga saker på bordet, säger Jenny Wiksten Folkeryd, lektor i didaktik vid Uppsala universitet och ledamot i Pirls internationella expertgrupp.

Ska utvecklingen hålla i sig krävs ett fortsatt fokus på läsandet.

– Det handlar om att skapa lust och intresse för läsning, samtala om texter och arbeta med olika typer av texter redan i tidiga skolår. Och en kontinuerlig fortbildning av lärare är oerhört viktigt, säger Jenny Wiksten Folkeryd.

Det här är Pirls

  • Pirls (Progress in international reading literacy study) mäter läsförmågan hos fjärdeklassare.
  • Ansvarig för Pirls är IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), internationell samarbetsorganisation för forskning inom utbildningsområdet.
  • Pirls har genomförts 2001, 2006, 2011 och 2016 med rapporter följande år.
  • Mer än 319000 elever deltog i Pirls 2016. I Sverige deltog 4500 elever från 154 skolor.
  • De allra flesta elever som deltog i Pirls 2016 är födda 2005. De gjorde provet på vårterminen 2016, och går nu alltså i sjätte klass.

Svenska resultat:

  • 2001: 561 poäng
  • 2006: 549 poäng
  • 2011: 542 poäng
  • 2016: 555 poäng
    Källa: IEA och Skolverket   

ur Lärarförbundets Magasin