Läs senare

Pojkar missgynnas i betygsättningen

Pojkar får betydligt lägre slutbetyg än flickor i förhållande till resultatet på de nationella proven. Det visar statistik som Lärarnas tidning har tagit fram.

09 Feb 2011
Pojkar missgynnas i betygsättningen
Fler flickor än pojkar får MVG i slutbetyg trots att de inte fått det på de nationella proven i år 9. Detta gäller för samtliga sex ämnen som det ges nationella prov i, alltså även matematik och kemi. Grafik: Mats Thorén

Pojkar i år nio missgynnas i betygsättningen och får avsevärt sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. Flickorna höjer sitt betyg mer än pojkarna i samtliga ämnen. Det visar statistik från Skolverket som Lärarnas tidning har sammanställt.

Från och med förra läsåret skriver svenska niondeklassare nationella prov i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik. Generellt är resultaten på dessa prov lägre än slutbetygen i motsvarande ämne. Genomgående är det flickorna som gynnas av diskrepansen.

I engelska var det exempelvis cirka 50 procent fler flickor än pojkar som fick ett högre slutbetyg än vad de fick på provet. I svenska var motsvarande siffra drygt 40 procent.

Om man endast ser till det högsta betyget är skillnaderna ännu större. I biologi var det tre gånger så många flickor som pojkar som fick MVG i slutbetyg utan att ha fått det på provet. Och trots att pojkarna i större utsträckning skrev MVG på fysikprovet, var det drygt 22 procent fler flickor som fick det i slutbetyg.

Även i fråga om sänkta betyg är det stora könsskillnader. I exempelvis engelska och biologi är det nästan dubbelt så många pojkar som flickor som får lägre slut- än provbetyg.

Wolfgang Dietrich är undervisningsråd på enheten för prov och bedömning på Skolverket, och ansvarig för nationella provet i matematik. Han konstaterar att lärarna påverkas av kriterier som inte står i kursplanen.

— Det kan handla om att flickorna hanterar sin studiesituation på ett bättre sätt. De gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande, säger han.

Han tar bestämt avstånd ifrån att lärare använder sig av mål som inte står i betygskriterierna.

— Det som står i kursplanerna ska också vara det som bedöms. Samtidigt är betygsättning en svår och komplex uppgift, och bedömning är alltid till en viss grad subjektiv, men det gäller att minimera detta inslag.

Alli Klapp är lektor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst och har bland annat forskat på bedömning och betygsättning. Hon blir inte förvånad över att det ser ut som det gör.

— Siffrorna bekräftar resultatet i min avhandling, som bland annat visade att flickor i högre utsträckning bedöms utifrån icke-kognitiva faktorer, till exempel intresse och motivation.

Hon menar att Lärarnas tidnings resultat avslöjar ett stort behov av fortbildning om bedömning inom skolan.

— Det måste tydliggöras att det enbart är ämneskunskaper som ska betygsättas. Lärarnas kompetens i bedömning måste stärkas, och här har inte minst rektorerna ett stort ansvar.

Nationella prov

Det nationella provet är inget examensprov och behöver inte helt överensstämma med slutbetyget. Provresultatet anses ändå så vägledande att skolorna måste kunna redogöra för en stor diskrepans mellan prov- och slutbetyg. Stora avvikelser måste ha täckning i betygskriterierna. Källa: Skolverket.

 

Målen grund för betyg

Enligt läroplanen ska all bedömning ske med målen som utgångspunkt. Närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete, uppförande och liknande ska inte vara grund för betygsättningen. Strävan måste vara att uppnå god ordning i olika avseenden, men betygen får inte vara medlet. Källa: Skolverket.

ur Lärarförbundets Magasin

Hej, får vi ställa 2 snabba frågor till dig som läsare av Lärarnas tidning
Ja
Nej