Läs senare

Politisk oenighet om lärarutbildningens utbyggnad

Regeringen vill öka lärarutbildningen med tusentals fler platser. Liberalerna går åt motsatt håll. De vill skärpa antagningskraven till lärarutbildningen och satsa på ett års obligatorisk fortbildning för behöriga lärare.

22 Aug 2016

Runt om i landet vittnar rektorer i lokala medier om svårigheterna att rekrytera behöriga lärare inför höstens skolstart. Regering beräknar att det totala rekryteringsbehovet av lärare åren 2015-2019 uppgår till 90.000 heltidstjänster. Under sina respektive sommartal på söndagen talade statsminister Stefan Löfven (S) och Liberalernas partiledare Jan Björklund just om hur de ville möta lärarbristen.

Den rödgröna regeringen vill satsa 427 miljoner kronor årligen på att bygga ut lärarutbildningen med ytterligare 3.600 platser till år 2021. 

Jan Björklund och Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas skolpolitiske talesperson, kritiserar regeringen för att sätta kvantitet före kvalitet. Jan Björklund vill skärpa antagningskraven till lärarutbildningen till minst C i slutbetyg i svenska eller minst 1,0 på högskoleprovet.

– Jag tror att det är viktigare att höja kvaliteten i lärarutbildningen än att massivt bygga ut platserna och ta in många med låga betyg, sa Jan Björklund.

Liberalernas förslag, som Björklund presenterade i sitt tal, är en obligatorisk vidareutbildning för behöriga lärare som arbetat ett tiotal år i yrket. Enligt förslaget ska staten betala 80 procent av lärarnas ordinarie lön under ett sammanhängande studieår eller uppdelat. Kostnad: 2 miljarder årligen. 

Lärarförbunden är i stort positiva till Liberalernas förslag, som alltså möjliggör en statlig och kontinuerlig vidareutbildning för lärare. Men Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser också problem.

– Liberalernas förslag innebär ett obligatorium där lärarna i praktiken skulle få en lönesänkning. Det är nu viktigt att partierna inte låser fast sig i olika förslag och prestige innan Skolkommissionen presenterar sina förslag i januari, säger hon.
 

När det gäller regeringens förslag om fler platser på lärarutbildningen håller Johanna Jaara Åstrand med om att den behöver byggas ut, men att det måste ske med kvalitet.

Jan Björklunds Allianskollegor vill inte kommentera ifall Liberalernas förslag spär på lärarbristen ytterligare.

– Jag kan inte säga nu ifall Liberalernas förslag är ett realistiskt förslag utifrån olika aspekter. Jag kan bara svara för de förslag vi har i Moderaterna. Men jag har inga tvivel om att vi ska kunna resonera oss samman i Alliansen, försäkrar Camilla Waltersson Grönvall.

För att öka kvaliteten på lärarutbildningen vill Moderaterna satsa 1,2 miljarder kronor genom att öka den lärarledda utbildningstiden med 50 procent. Man vill också säkerställa lärarnas rätt till fortbildning genom särskilda kompetensutvecklingsplaner.

– I dag har man i snitt åtta timmar lärarledd utbildning per vecka vilket vi anser är för lite. Förutom det vill vi också att lärarutbildningen ska bli mer likvärdig i Sverige, säger hon.

Moderaterna vill också att det ska införas obligatoriska moment i lärarutbildningen som ledarskapsutveckling, specialpedagogik, svenska som andraspråk och digitalisering.

De är positiva till att bygga ut förskollärarutbildningen, i synnerhet i storstäderna. Däremot kritiserar Moderaterna att regeringen vill bygga ut lärarutbildningen när avhoppen är stora och man inte ens fyller dagens platser.

Fredrik Christensson, Centerpartiets talesperson för högre utbildning, håller med.

– Det är oansvarigt när vi har så stora avhopp. Regeringen borde istället satsa på att stärka kvaliteten på utbildningen så fler fullföljer utbildningen. Då skulle lärarbristen kunna dämpas, säger han.

Ett annat problem som regeringen behöver hantera är löneläget på de statliga lärosätena. Flera högskolor har redan varslat regeringen om att de har svårt att rekrytera lärarutbildare. De kan inte längre konkurrera med kommunernas lärarlöner.

Skolnyheter i Löfvens sommartal

  • Regeringen vill från och med nästa år bygga ut lärarutbildningen i Sverige med 3.600 platser fram till år 2021. Utbyggnaden kostar 427 miljoner årligen från 2021.
  • Från nästa sommar måste kommunerna ordna lovskola från till alla elever i årskurs 8 och 9 som inte når kunskapskraven för betyg E. Staten kompenserar kommunerna med 60 miljoner.
  • Regeringen vill byta namn på höstlovet till läslovet. De satsar fem miljoner årligen på läsaktiviteter och sex miljoner årligen på läsfrämjande insatser i förskola och skolbibliotek. Ytterligare tio miljoner per år satsas på insatser för läsinspiration för småbarnsföräldrar i utsatta områden.

ur Lärarförbundets Magasin