Ingår i temat
Tystnad
Läs senare

Priset kan bli högt för den obekväme

Modersmålsläraren Kims förkunskapsprov för eleverna betecknades som illojalt. Arbetsgivaren ansåg att han hade samarbetssvårigheter och köpte ut honom.

11 Maj 2011

Bild: Emma Hanquist
Kim är utbildad modersmålslärare. Han har dessutom en fil mag i pedagogik och psykologi. I över 20 år har han varit anställd i kommunen där han främst undervisat på högstadiet och gymnasiet.

För ett par månader sedan accepterade han ett avgångsvederlag. I klartext betyder det att han blev utköpt. Enligt arbetsgivaren har han samarbetssvårigheter, både med chefer och med kolleger.

Det är svårt att säga när det började. Kanske när Kim undervisade på gymnasiet och märkte att många elever saknade en hel del kunskaper från grundskolan trots att de hade med sig höga betyg. I syfte att utveckla verksamheten, och för att uppmärksamma skillnaden mellan betyg och kunskaper, gjorde han ett förkunskapsprov med de elever som kom från grundskolan till gymnasiet.

— Det var inte populärt. Först fick jag höra från min chef att det var olagligt. När jag kontaktade Skolverket och det stod klart att förkunskapsprov inte stred mot lagen, blev chefen irriterad och menade att jag saboterade. Hon kallade mig illojal.

Det var då den första skriftliga varningen kom. Orsaken var samarbetssvårigheter.

Kim är ambitiös och starkt engagerad i sitt arbete. När vi träffas i hans kök pratar han om vikten av kvalitet och att utveckla såväl verksamheten i stort som sin egen undervisning. Han brinner för att ge eleverna ordentliga kunskaper i modersmålet så att de inte riskerar att bli halvspråkiga. Under åren har han också skrivit egna läromedel.

På köksbordet ligger böcker och mappar med dokument som han hänvisar till under samtalet.

Det gick några år. Kim fortsatte att undervisa på olika skolor i kommunen. I en av mapparna finns betyg och omdömen från flera rektorer: »sympatisk«, »ärlig«, »bra samarbete«, »pålitlig«, »förtroende«, »respekt«, »lätt att nå kontakt med sina medmänniskor«, »rekommenderar starkt«.

Samtidigt fortsatte Kim att ha synpunkter på kvaliteten och den pedagogiska ledningen av kommunens modersmålsundervisning. Han ifrågasatte till exempel att elever som knappt talar modersmålet ska undervisas tillsammans med elever med goda kunskaper i språket.

— Jag hade en grupp med tio elever, från förskoleklass till år 9, där det var fyra som inte förstod ett ord av vad jag sa och fyra som skulle få betyg. Det var ju tortyr för dem som inte kunde språket. Jag föreslog att vi skulle dela gruppen, men det gick inte.

Plötsligt en dag fick Kim besked att han var övertalig. En kort tid senare kom motbeskedet att han inte var övertalig. Men då hade alla timmar han hade i sin tjänst på de olika skolorna i kommunen redan gått till en annan lärare och Kim blev placerad i en vikariepool.

— De började leka med mig. Om jag inte var övertalig, varför kunde jag inte få tillbaka mina skolor?

I slutet av höstterminen för ett par år sedan blev Kim sjukskriven en längre period. Det blev en vikarie som skulle sätta betyg på eleverna.

När Kim kom tillbaka på vårterminen upptäckte han att flera elever fått MVG. När han frågade sina elever vad som hänt berättade de att vikarien hade ringt upp dem och bett dem skriva en uppsats.

— Hon hade inte ens träffat dem! De hade fått MVG för ingenting.

Det hela ledde till ett möte där den ansvariga chefen medgav att vikarien inte träffat eleverna. Vikarien kände eleverna sedan tidigare och grundade betygen på deras insatser tidigare läsår.

— Det är klart att jag var kritisk — jag tyckte att det var ett ansvarslöst handlande.

Efter det kom den andra skriftliga varningen. Återigen var orsaken samarbetssvårigheter. Någon vecka senare blev Kim avstängd.

Under drygt ett halvår pågick förhandlingar mellan Kim, facket och arbetsgivaren. Till slut accepterade han ett avgångsvederlag på 24 månadslöner.

Just nu är han både ledsen och bitter. Framför allt för att han straffats när han påtalat rena felaktigheter och för sina försök att utveckla verksamheten. Men också över att hans kunskaper och erfarenheter inte värderas.

— Jag vill undervisa, jag är stolt över mitt yrke och jag vet att jag är bra på det jag gör. Men jag kan inte hyckla. Att vara kvar och tvingas hålla tyst när jag ser att något är fel var inget alternativ, då blir jag sjuk.

— Och hur är det möjligt att fostra kritiskt tänkande ungar när kritiska röster kvävs?

 

Fotnot: De intervjuade personernas namn är fingerade.

Polisens pipa varnade

  • Ordet whistleblower kommer från »blow the whistle« som syftar på att engelska poliser förr använde visselpipan för att varna allmänheten och kalla på kolleger.
  • I dag används whistleblower som en benämning på människor som avslöjar missförhållanden, som slår larm om fusk, mutor och andra oegentligheter.
  • Något motsvarande uttryck saknas i svenskan men visslare, sanningssägare eller väckarklocka används ibland.

Alla artiklar i temat Tystnad (10)

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin