Läs senare

Professor: Problem med förskolan slätas över

Vi vet inte hur barnen mår i förskolan och intresset av att ta reda på det har hittills varit litet. Denna skarpa slutsats dras i en ny bok av Ulla Waldenström, professor vid Karolinska Institutet.

22 Maj 2014

Enligt Ulla Waldenström är det tre frågor som måste besvaras för att bedöma förskolans kvalitet: vilken effekt den har på barnens fysiska hälsa samt på deras psykosociala och kognitiva utveckling.

Förskolans läroplan inriktas mest på den sistnämnda samtidigt som de minsta barnen och omvårdnaden har kommit i bakgrunden. Det hävdas i boken ”Mår barnen bra i förskolan?”.

– Forskningen om förskolan har under långt tid undvikit frågor om hur barnen påverkas. Den har mer handlat om att studera strukturer och processer, ofta genom kvalitativa studier med små material, säger Ulla Waldenström, som är professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Karolinska Institutet.

Hon hävdar att det verkar finnas en skepsis mot att mäta någonting överhuvudtaget på barnen.

– Jag har funnit endast två kvantitativa svenska studier som följer barnen upp i skolåldern – båda är från första halvan av 80-talet.
Forskningen präglas också av lojalitet med förskolan i stället för ett kritiskt förhållningssätt.

Ulla Waldenström anser att detta är särskilt allvarligt med tanke på att nästan alla barn i Sverige går i förskolan och att det därför är särskilt viktigt att veta hur barnen mår.

– Sverige skulle kunna vara föregångsland i forskningen på samma sätt som vi ligger i framkant internationellt när det gäller utbyggnad av förskolan.

Men problemet gäller inte bara forskningen, anser Ulla Waldenström. Även skolmyndigheterna får en släng av sleven.

– I vissa rapporter beskrivs visserligen problem, men de slätas ofta över i stället för att problematiseras på djupet.

En anledning till att förskolan undgår kritisk granskning är debattklimatet, menar Ulla Waldenström. Den som kritiserar förskolan riskerar att bli stämplad som antifeminist. Hon beskriver det som att jämställdhetsperspektivet har ”lagt en våt filt över förskoledebatten”.

– Att det är politiskt inkorrekt att kritisera förskolan är ett stort hinder mot en frisk debatt, vilket till och med märks i myndighetsrapporter. Jag är själv positivt inställd till förskolan, det är därför jag skriver den här boken. Men den måste hålla hög kvalitet, vilket kräver kritisk granskning och öppen debatt.

Trots att kompetensen har ökat i förskolan med mer välutbildad personal, anser Ulla Waldenström att kvaliteten totalt sett försämrats sedan 1980-talet, genom större barngrupper, färre småbarnsavdelningar och ökande skillnader mellan bra och dåliga förskolor.

– Internationell forskning visar att medelmåttig kvalitet inte är tillräckligt för att få positiva effekter på barnens mående och utveckling. Kvaliteten måste vara hög, frågan är hur vi ska säkerställa det, säger hon.

Att den nya läroplanen innebär ett ökat dokumenterande anser Ulla Waldenström snarast vara kontraproduktivt.

– Personalen får mindre tid för barnen och det antyder brist på förtroende för deras kompetens, säger Ulla Waldenström.

ur Lärarförbundets Magasin