Läs senare

Professorer i hård ordstrid om skolreformer

Professor Jonas Linderoth ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer på DN debatt i dag. Men han får mothugg. En bisarr argumentation, anser professor emeritus Ulf P Lundgren.

25 Aug 2016

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer på Dagens Nyheters debattsida i dag, som han menar har ”underminerat lärarkåren”. 
 

Han uppmanar också fler kolleger att ta ansvar för det pedagogiska klimat de har varit med att skapa, vilket han anser har bidragit till Sveriges sämre PISA-resultat.

Läroplanskommitténs utredning Skola för bildning (SOU 1992:94) formaliserade, enligt Linderoth, tankarna bakom denna pedagogik, som gick ut på att eleven självständigt skulle undersöka och upptäcka – och att läraren skulle vara mer handledare än någon som förklarar och instruerar.  
 

Ulf P Lundgren, professor vid Uppsala universitet och den som var ordförande för läroplanskommittén, tycker att Jonas Linderoths artikel är ”beklämmande”.

– Han kan inte ha läst utredningen. Vi skulle med den utredningen inte alls påverka vad lärare gör i klassrummet, huruvida de bedriver katederundervisning eller inte. Grunden för den var att skriva fram en tydligare ansvarsposition för lärare och snarare ge större utrymme för lärare.
 

Ulf P Lundgren är upprörd över Jonas Linderoths sätt att framställa 90-talets idéer som så viktiga för skolans utveckling.

 – Det som gör mig irriterad är synsättet han har på lärare, som en skock får, som bara följer andras idéer. Det är oförskämt mot lärare.
 

Ulf P Lundgren tycker att Jonas Linderoths debattinlägg är ytligt och förvirrat och därför svårt att bemöta.

– Han får gärna tala om vad han trott och hur det har ändrats, men att tro att hans och andras idéer har lett till sådana konsekvenser är bisarrt. Människor har tänkt och människor tänker. Tiden har inte stått still de senaste 20 åren.
 

Jonas Linderoths hänvisning till forskaren John Hatties studier som stöd för att 90-talets idéer inte var framgångsrika avfärdrar Ulf P Lundgren med bestämdhet.

– Om man tittar på Hatties studier finns där inget argument för någonting sådant.
Men vad gäller Hatties forskning säger Linderoth att han citerar John Hatties studier rakt av i sin debattartikel. Och om utredningen Skola och bildning vill han förtydliga:
– Det är bara ett tidsdokument bland många andra som jag valde som exempel på den pedagogiska diskurs som rådde. 
Jonas Linderoth säger att han verkligen inte betraktar lärare som "en skock får". Det var många som agerade mot tidsandan och hade sin egen linje. Men de som gick lärarutbildningen på 90-talet, som han själv gjorde, hade inga alternativ, menar han.
– Vi kunde inte värja oss mot de här idéerna. Vi fick inte lära oss undervisningshantverket.

Men Jonas Linderoths debattinlägg får också stöd. Per Kornhall, oberoende expert i skolfrågor, anser att det tidiga 90-talets idéer om att elevens egen lust och motivation ska vara ledande, snarare än att lärarens berättande, lever kvar och nu måste granskas.
– Jag sitter ju inte i lunchrummen på pedagogiska institutioner, men mitt intryck är att de yngre pedagogerna ifrågasätter det här, men att 90-talet fortfarande ligger som en våt filt över pedagogiken i Sverige, säger han til TT.

Läs hela debattartikeln här

90-talets skolreformer

  • 1991 kommunaliserades svensk skola och kommunerna tog över ansvaret från staten. Ambitionen var att decentralisera och avreglera.
  • I mitten av 90-talet infördes nya läro- och kursplaner. De innehöll inte några direktiv om vad undervisningen skulle innehålla eller hur den skulle gå till, utan fokuserade på mål och resultat.
  • I en utredning från skolverket, gjord 2003, konstateras att det skett ett skifte från fokus på kunskapsförmedlande till att lägga fokus på skolans värdegrund.
  • 1992 infördes friskolereformen, som innebar att andra än kommunen får driva skola och samma villkor gäller. Friskolorna blev således berättigade till samma skolpeng som kommunala skolor.
    Källa: Skolinspektionen, Skolverket och Ekonomifakta

ur Lärarförbundets Magasin