Läs senare

Professorn som rör om i skoldebatten

Hallå där Mats Alvesson, professor i organisations- och ledningsforskning vid Lunds universitet, som i en debattartikel på aftonbladet.se ifrågasätter både behörighetskrav till läraryrket och höjda lärarlöner. ”En lärarutbildad person behöver inte vara särskilt duktig”, säger han.

av Karin Lindgren
18 Aug 2017
18 Aug 2017
Mats Alvesson, professor.

Varför sticker du ut hakan på det här sättet i tider av lärarbrist?

– Därför att höjda löner för alla lärare inte är huvudsvaret på skolans problem fast det ofta låter så i debatten, inte minst från fackligt håll. Man säger att om bara lönerna höjs kommer fler att söka lärarutbildning och vi får fler behöriga. Resonemanget bygger på att behörighet är lika med bra. Men lärarutbildningen anses slapp, intagningspoängen är låg och en lärarutbildad person behöver inte vara särskilt duktig.

– Möjligtvis kan radikalt högre löner för alla nu ge lite fler duktiga sökande så småningom. Men först på tio års sikt.

Du undervisar på rektorsutbildningen och har frågat några hundra rektorer om de tvingats välja bort en bra, men obehörig, lärare till förmån för en behörig när de ska anställa. Vad svarar de?

– Nästan alla säger ja. Och flera vittnar om att de bästa unga lärare de haft är killar och tjejer som vikarierar några år innan de kommer in på civilingenjörs- eller läkarutbildningen. Höga gymnasiebetyg och personliga förutsättningar är minst lika viktigt som formell behörighet.

Läs debattartikeln

Debattartikeln på aftonbladet.se. Klicka på bilden för att läsa den.

Så det är inte bra med lärarutbildning?

– Man lär sig säkert en hel del men det är inte säkert att det kompenserar för att du har svaga gymnasiebetyg, vilket betyder att du inte lärt dig särskilt mycket tidigare.

Så vi ska vi bemanna skolorna med duktiga ungdomar som gör ett gästspel hos eleverna innan de drar vidare?

– Knappast i stor skala, men det vore bra om en del som bedöms som duktiga får chansen att pröva på läraryrket och se om de passar. Att man inte har chansen att få studiemedel för mer än en lång utbildning bidrar förmodligen till att det blir färre och sämre sökande till lärarutbildningen. Unga är rädda för att bli inlåsta i något som kanske visar sig vara fel.

– En kortare pedagogisk utbildning än dagens för den som har en akademisk grundutbildning vore också bra.

Men lärare ska väl kunna få högre lön? Vilka och hur?

–  De som åstadkommer reella förbättringar av sina elevers resultat, alltså inte de som sätter glädjebetyg. Neutrala kolleger utifrån kan observera läraren under oanmälda besök i klassrummet och sätta sig ner och prata med eleverna för att kolla vad de kan. Givetvis måste bedömningarna göras med beaktande av elevernas sociala bakgrund. De som arbetar under svåra förhållanden, till exempel i ett problemområde, bör ersättas för det.

Du har skrivit boken ”The stupidity paradox”, om ”funktionell dumhet” i arbetslivet. Vad är det?

– När man följer konventioner, tuggar standardiserade lösningar och bortser från komplicerade sammanhang – så att allt låter bra men resultatet blir dåligt. Till exempel när man gör allt längre utbildningar och kräver behörighet i tron att det per automatik medför kvalificering för en yrkesgrupp.

ur Lärarförbundets Magasin