Läs senare

”Proven ska ge stöd till rättvisare betyg”

IntervjunGymnasieminister Anna Ekström (S) vill koppla betygen hårdare till nationella prov. Men det är inte för att hon misstror lärarna.

av Stefan Helte
02 Okt 2017
02 Okt 2017
Foto: Kristina Sahlén

När Anna Ekström var generaldirektör för Skolverket var hon uppskattad i de flesta läger för sin kunnighet och klokskap. Men en neutral statlig tjänsteman kan aldrig tala fritt från hjärtat och ta politisk strid.

Nu är det just det hon får betalt för. Sedan på pricken ett år tillbaka är Anna Ekström gymnasie- och kunskapslyftsminister i den rödgröna regeringen. Och hon verkar trivas i den nya mer politiskt färgade kostymen.

— Som generaldirektör sa jag inget utan att ha vetenskapligt eller juridiskt stöd för det — nu säger jag saker som jag tycker. Då följde jag lagarna och reglerna — nu ser jag till att de ändras om jag tycker att det behövs. Som generaldirektör skulle jag vara vänlig och samlande — som politiker ligger det i rollen att ta avstånd och markera skillnader mot andra.

Då följde jag lagar och regler — nu ser jag till att de ändras.

Den årsgamla ministern retar till exempel gallfeber på många lärare genom sin nyligen framlagda proposition om att koppla betygen hårdare till de nationella proven.

Du föreslår att de nationella proven ska ”särskilt beaktas” vid betygsättningen. Exakt vad betyder det?

In på livet

Anna Elsa Gunilla Ekström

Ålder: 58.

Bor: Lägenhet i centrala stockholm.

Familj: Man och två utflyttade döttrar.

Anna om Anna: Ambitiös, glad och erfaren.

Skulle vilja kunna: Koncentrera mig. ”Uppmärksamheten och blicken dras till de sociala medierna. Jag har svårare än förr att sitta ned och se en hel film eller läsa en roman.”

På spåret-info: Som minister får hon inte längre tävla, på grund av sveriges televisions etiska regler.

Paradrätt: En gammaldags, hederlig brylépudding. (Farmors recept.)

Personliga prylen: kaffekoppen. ”Jag sköljer ur den, torkar bort läppstiftsmärkena och fyller koppen med jättemycket starkt svart kaffe flera gånger om dagen.”

Foto: Kristina Sahlén

— Det betyder precis det propositionen säger; att läraren ska bry sig om resultaten på nationella provet när hen sätter betyg. Men det betyder inte att läraren måste följa resultatet på nationella provet. I så fall hade vi skrivit det. Det är klart och tydligt angivet att det till syvende och sist är läraren, som har den samlade kunskapen om eleven, som ska göra en väl avvägd bedömning av betygsättningen.

Vem ska kontrollera att betyget står i rätt korrelation till det nationella provet?

— Den instans som kontrollerar att lagar och bestämmelser följs i skolan är Skolinspektionen. Med den här bestämmelsen får Skolinspektionen möjlighet att granska skolor med väldigt stora avvikelser mellan prov och slutbetyg. För jag vill komma åt de skolor som systematiskt utnyttjar systemet för att ge högre betyg — kanske i syfte att locka till sig fler elever. I dag finns det ingen som helst reglering av detta.

Enligt Lärarförbundet riktar du en missförtroendeförklaring mot lärarkåren. Vad svarar du på det?

— Det är min övertygelse att de flesta lärare redan i dag tar hänsyn till resultaten på nationella prov vid betygsättningen. De lärarna kan fortsätta som de alltid har gjort. Men de lärare som har varit utsatta för press från rektorer, föräldrar och elever att sätta lite för höga betyg — de kommer nu, med den här bestämmelsen, få lite råg i ryggen att agera rättvist och rättssäkert. Jag är säker på att det här kommer att upplevas som ett stöd för lärarna, inte som en missförtroendeförklaring.

Gymnasieutredningen föreslog förra hösten en övergång från kursbetyg till ämnesbetyg. Men flera remissinstanser, bland annat Skolverket, tvekade. Hur går det med ämnesbetygen?

— Jag är rätt förtjust i tanken på ämnesbetyg. Ett skäl är att jag tycker att det ligger i hela skolans natur och väsen att det som bedöms är det som eleverna kan när de går ut skolan. Att ge kursbetyg gör ju att man inte tar hänsyn till vilka kunskaper och förmågor eleven utvecklar senare i skolan. Jag kan också tänka mig att kursbetyg ökar stressen och pressen för eleverna.

Vilka problem ser du med ämnesbetyg?

— Jag är så gammal att jag kommer ihåg hur det var på den tiden när det fanns ämnesbetyg i gymnasieskolan. Och det var ju också rätt stressigt. Framför allt i trean var vi hypernervösa över våra slutbetyg.

Foto: Kristina Sahlén

Så blir det ämnesbetyg eller inte?

— Även jag med min positiva bedömning tycker att det behövs en ordentlig statlig utredning om frågan. Det tyckte ju både gymnasieutredningen och Skolverket också. Det går inte bara att införa ämnesbetyg rakt av.

Regeringen har nyligen föreslagit att eleverna på yrkesprogrammen ska få högskolebehörighet. Men den som väljer yrkes­programmet kan redan bli behörig, om eleven väljer till detta. Varför räcker inte det?

— Samtliga som har tittat på det här — gymnasieutredningen, LO, Svenskt Näringsliv och alla som kämpar för att stärka yrkesprogrammen — är eniga om att de högskoleförberedande ämnena måste ingå om vi ska kunna öka attraktiviteten hos yrkesprogrammen. Det här blir en klar signal till rektorerna att gymnasierna ska göra det lätt för eleverna att läsa högskoleförberedande ämnen och en tydlig signal till elever och föräldrar att också yrkesprogrammen leder till valmöjligheter längre fram i tiden.

Vuxenutbildningen, sfi och folkhög­skolorna – som du ansvarar för – ligger utanför lärarlönelyftet. Kommer inte de lärarna att halka efter lönemässigt nu?

— Här har arbetsgivarna väldigt stort ansvar för att se till att så inte sker.

Men det är ju regeringen som har gått in och snedfördelat lönerna. Är inte detta ett problem för regeringen?

— Någonstans ska avgränsningen göras. Det här är en unik satsning, som riktar sig till grundskolan och gymnasieskolan eftersom internationella mätningar har visat att svenska elever tappar i kunskap. Och det är högskoleministern som ansvarar för lärarlönelyftet.

Tänker du som ansvarig minister för dessa områden driva ett vuxenlärarlönelyft?

— Jag kommer inte att svara på frågor om vad jag driver och inte driver i olika interna sammanhang.

Min tonårsdotter bad mig att fråga dig varför det är så få sovmornar i skolan. Även forskare efterlyser mer sovmornar. Borde fler skolor testa det?

— Jag tycker att det skulle vara helt fantastiskt om skolorna kunde göra den typen av experiment.

Tror du att fler sovmornar skulle leda till bättre resultat för den svenska skolan?

— Kanske, sömnforskarna säger ju att man på grund av hormoner får senare dygnsrytm i tonåren. Å andra sidan berättar många lärare för mig att eleverna är ganska obenägna att stanna alltför länge på eftermiddagen, det kan krocka med till exempel fotbollsträningen. Så det finns både plus och minus.

Hur är det med dig själv – är du morgontrött?

— Med stigande ålder har jag blivit piggare och piggare på mornarna. När jag var yngre hade jag absolut inga problem att sova till tio. Men nu tycker jag att mornarna är härliga.

Sagt om Anna Ekström

”Jag spelade i 08 Basket när Anna satt i klubbens styrelse. Hon satt alltid med på matcherna och hejade och pratade med min mamma. Anna är verkligen en glad och entusiastisk person.”

Martina Stålvant, landslagsspelare i basket.

”Även om vi är partimotståndare har jag stor respekt för Anna Ekström. Som ordförande för Skolkommissionen var hon skicklig på att balansera meningsskiljaktigheter och lyckas sy ihop kompromisser.”

Erik Blom, elevledamot i Skolkommissionen och specialist på utbildningsfrågor hos Moderaterna.

ur Lärarförbundets Magasin