Läs senare

Rädda barnens råd till lärare efter terrordådet i Stockholm

TerrordådNär barnen återvänder till sina förskolor, fritidshem och skolor efter dådet i Stockholm är det viktigaste att barnen möter lugna, trygga och stabila vuxna. Det säger Josefin Michanek, psykolog på Rädda barnen.

av Lenita Jällhage
11 Apr 2017
11 Apr 2017
Rädda barnens råd till lärare efter terrordådet i Stockholm
Lyssna in barnen, finns där som bollplank. Det är två råd från Rädda barnens psykolog Josefin Michanek efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Foto: Marianne Nordenlöw

Efter fredagens terrorattack i Stockholms innerstad har tidningar, radio och tv rapporterat nästan oavbrutet om händelserna. Även sociala medier har fyllts av bilder, texter och videoklipp som kan vara svåra att hantera för ett barn.

Josefin Michanek, Rädda barnen.

Josefin Michanek konstaterar att barns behov av stöd och bemötande skiftar beroende på deras ålder. Men de reagera också olika beroende på vad de har upplevt och hur de är som individer.

Rent generellt mår yngre barn i förskoleåldern bra av fasta rutiner, säger hon. Det är därför viktigt att verksamheten pågår som vanligt.

– Som personal kan man lyssna in barnen och följa deras lek och se om det uppstår något i leken som avviker. Det är inte alls säkert att barnen vet så mycket om de händelser som inträffat och då behöver man inte som vuxen komma med direkta frågor utan bara vara extra observant på vad de säger och gör, säger Josefin Michanek.

Som vuxen bör man tänka på att inte diskutera händelserna inför barnen utan gå ifrån om man själv mår dåligt eller har behov av att prata om händelserna. Det är viktigt att stötta varandra som kollegor och att gemensamt fatta beslut som skapar trygghet.

När det gäller skolbarn kan man förutsätta att de flesta känner till händelserna. Det kan därmed vara klokt att öppna för samtal, menar Josefin Michanek.

– Med de yngre skolbarnen kan man säga att de gärna får ställa frågor om olyckan. Däremot behöver man inte berätta en massa detaljer om saker som barnen inte tar upp utan bara möta dem i deras konkreta funderingar och frågor, säger hon.

Tonåringar kan behöva få mycket tid att prata. Det kan ha sett bilder på sociala medier som de har svårt att hantera eller ha andra funderingar som de har svårt att hantera.

– Då handlar det om att våga vara en vuxen som finns där som bollplank ifall de har behov att prata. Och ge sig tid att lyssna och ställa frågor kring vad de har hört, sett eller vad de funderar på, säger Josefin Michanek.

Hon betonar att många barn klarar sig utmärkt med trygga, stabila vuxna omkring sig. Om man däremot märker att något barn äter sämre under en längre tid (läs veckor) eller verkar sova dåligt så bör man ta upp det med barnens föräldrar och be om råd av elevhälsoteamet.

– Man får helt enkelt följa barnen och läsa av hur de mår under de första dagarna och anpassa sitt bemötande utifrån det, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin