Läs senare

Regeringen bjuder in Alliansen till skolsamtal

Skolan var inte med i den så kallade decemberöverenskommelsen som presenterades i julhelgen. Men nu öppnar regeringen för en blocköverskridande överenskommelse om grunderna för skolpolitiken. Alliansens svar lyder: Gärna samtal, men först tydliga signaler om att tidigare överenskommelser gäller.

05 Jan 2015

(uppdaterad 2015-01-05, kl 13:10 och 21:28)

”Skolans bästa måste väga tyngre än partitaktik. Elever och lärare förtjänar trygghet och arbetsro. Skolans styrdokument bör inte målas om varje gång det byts färg på regeringen”, skriver de tre ministrarna vid utbildningsdepartementet, Gustav Fridolin (MP), Helene Hellmark Knutsson (S) och Aida Hadzialic (S), på Dagens Nyheters debattsida på måndagen.

Knäckfrågor

  • Betyg: Alliansen vill införa betyg i årskurs 4, i stället som i dag från och med årskurs 6. Även Sverigedemokraterna är för betyg från fjärde klass. Övriga partier vill inte ändra betygen.
  • Friskolor: År 2013 nådde Alliansregeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet en överenskommelse om villkoren för friskolor. Enligt en av punkterna ska den planerade friskolan och berörd kommun ”samråda” före etablering. Socialdemokraterna markerade i ett särskilt yttrande att de ville se ett ”samarbetsavtal” med berörd kommun för att få etablera en ny fristående skola.
    När Stefan Löfven i regeringsförklaringen sade att kommunerna ges ”ett avgörande inflytande” när nya friskolor vill starta gick Alliansföreträdare i taket och hävdade att Löfven brutit friskoleöverenskommelsen. ”Det vi är överens om ligger fast och där vi var överens om att vi (Socialdemokraterna) kunde gå vidare, där går vi vidare”, kommenterade Löfven.
    (TT)

”Vi vill komma bort från skyttegravarna”.
Hör utbildningsminister Gustav Fridolin intervjuas i P1-Morgon med anledning av utspelet. Klicka här.

Läs hela debattartikeln här.

Flera av de investeringar inom skolområdet som regeringen föreslagit har också accepterats av de borgerliga partierna, skriver artikelförfattarna. Hit hör mindre barngrupper i förskolan, fler anställda under elevernas tidiga skolår och ökade resurser till skolor med särskilt tuffa utmaningar.

Ministrarna lyfter fram tre utgångspunkter för regeringens förslag om skolan: ett brett politiskt stöd för de reformer som läggs fram, att stora skolreformer ska vara förankrade bland dem som arbetar i skolan och att förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i modern forskning.

De lyfter också fram Finland som en förebild för ett framgångsrikt skolsystem vars skolpolitik kännetecknas av ett brett samförstånd och där professionen ges ett stort ansvar.

Folkpartiet har inget emot samarbete, om det gäller ”bra saker” som karriärmöjligheter för lärare, säger Christer Nylander, Folkpartiets skolpolitiska talesperson.
– Sedan finns det andra saker som det är väldigt svårt att komma överens om, fortsätter han och tar regelverket för friskolor som exempel.

Där sätter även Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall ett stort frågetecken.
– Vi samtalar gärna men jag kan inte annat än förvånas över att Fridolin pratar på det här sättet efter att ha inlett sin ministertid med att bryta den friskoleöverenskommelse som vi hade, säger hon och efterfrågar tydliga signaler från regeringen om vad som gäller.

Den signal Gustav Fridolin skickar är att ramarna för friskolor, vad gäller vinstuttag och villkor för etablering, ännu inte är satta. Där ska utredningar komma med förslag.
– Om de borgerliga vill vara med i processen är den dörren öppen. Det har vi varit tydliga med ända sedan friskoleöverenskommelsen, säger Fridolin.

Gustav Fridolin verkar dock inte villig att kompromissa om betyg i årskurs 4, vilket Alliansen förespråkar.
– Det har upprepats i ett par borgerliga motioner att ändra i betygssystemet, alltså betyg på tioåringar. Men vår utgångspunkt för skolpolitiken är breda överenskommelser, att det vi gör ska vara förankrat bland dem som arbetar i skolan och att det ska ha stöd i forskningen. Ännu en ändring i betygssystemet uppfyller inte de kraven, säger han.

Enligt Christer Nylander är kunskapsvärderingen av eleverna en av de stora skillnaderna mellan blockens politik. Han menar att samarbete inte är att eftersträva i alla lägen.
– Det är farligt för svensk skola om det finns en bred överenskommelse om dålig politik, säger han.

Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund, är positiv till regeringens utspel.
– Vi välkomnar att regeringen söker breda lösningar för vi vill ha överenskommelser som är hållbara över tid, säger han.
– Skolfrågan får inte bli den viktigaste valfrågan 2018 och 2022 igen för då har vi inte lyckats. Det måste ske en förändring.

Även Lärarförbundet vill ha breda överenskommelser på skolområdet.
– Både regeringen och Alliansen är ju överens om att nyckeln är att få läraryrket attraktivt igen. De skillnader som finns är mer på detaljnivå, som betygsfrågan. Vad gäller friskolorna  borde båda blocken kunna vänta in utredningsförslagen. Menar man allvar om breda överenskommelser måste man bjuda till från båda håll, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

ur Lärarförbundets Magasin