Läs senare

Regler för prövning signalerar att lärares insatser är oviktiga

DebattÅ ena sidan ska elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under skoltiden. Å andra sidan har de rätt att göra prövningar och slippa vidare undervisning i ämnet. Det går inte ihop. Risken är att det minskar likvärdigheten och sänker lärarnas status, skriver läraren Alexandra Rönnudd.

06 Feb 2018

Om debattören

Alexandra Rönnudd

Leg. ämneslärare

Entréskolan

Eskilstuna

Med anledning av en diskussion kolleger emellan, där prövningar av elevers kunskaper kom på tal, valde jag att utreda vad en sådan prövning skulle innebära för läraren, eleven och skolan. I diskussionen ponerade vi att en elev med mycket hög frånvaro under hela sin högstadieperiod, i årskurs nio plötsligt kräver att få göra prövningar i kärnämnena. Jag, som under mina sju år som lärare inte stött på tillämpandet av just prövning, söker information hos Skolverket och får reda på följande i Allmänna råd om prövning, 2011:

”En elev i grundskolan eller specialskolan som vill ha betyg utifrån kunskapskraven i slutet av årskurs 9 respektive årskurs 10, tidigare än vårterminen i årskurs 9 respektive årskurs 10, har rätt att genomgå prövning. Om en sådan prövning har gjorts och eleven har fått lägst betyget E är det inte obligatoriskt för eleven att närvara vid undervisning i ämnet.”

Illustration: Colourbox

Och på Skolverkets webb, under rubriken Prövning i skolan 2018:

”… prövningar kan se olika ut beroende på vilket ämne eller kurs det gäller. Prövningen kan innehålla informationsmöten, skriftliga och muntliga prov, inlämningsuppgifter, laborationer, praktiska redovisningar eller gruppuppgifter som genomförs tillsammans med andra prövande eller med elever som läser den aktuella kursen eller ämnet. Prövningen ska vara utformad så att du har möjlighet att nå alla betygsnivåer från F till A. Det är skolan som utformar prövningen i detalj.”

Innan jag tog del av ovanstående information hade jag precis fördjupat mig i råd kring bedömning och betyg. Vad gäller frågor rörande bedömning och betyg menar Skolverket att ”Det är viktigt att elevernas kunskapsutveckling analyseras kontinuerligt under hela skoltiden och inte endast vid något enstaka tillfälle”. (Ur Planering och genomförande av undervisningen 2011).

Det signalerar att lärares insatser kan förringas och därmed sänker vi lärares status ytterligare.

Nu till min stora förvirring. Om en elev inte behöver närvara i undervisning samtidigt som kunskapsutveckling ska analyseras kontinuerligt under hela skoltiden, begriper jag inte hur vi ska uppnå likvärdighet i vare sig utbildning eller bedömning.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Dessutom är det ”skolan som utformar prövningen i detalj”. En prövning kan alltså komma att se olika ut från skola till skola beroende vad skolan ifråga väljer att fokusera på.

Jag har varit i kontakt med Skolverket och de bekräftar uppgiften om att en elev med stor frånvaro som får godkänt på en prövning, kan godkännas i ämnet.

Detta går inte ihop. Att låta en elev som inte visat delaktighet i sin obligatoriska närvaro belönas med att eventuellt klara ett prov och slussas vidare till gymnasiet, signalerar att lärares insatser kan förringas. Därmed sänker vi lärares status ytterligare.

ur Lärarförbundets Magasin