Ingår i temat
Legitimation
Läs senare

Rektorer ger inte tid för hjälp med betyg

LT granskarPå sex av tio grundskolor måste legitimerade lärare hjälpa olegitimerade med betygsättningen till jul. Men de flesta får inte tid till medbedömningen.

av Karin Lindgren
11 Nov 2015
11 Nov 2015

– Det blir en extra belastning för de legitimerade lärarna i NO och hem- och konsumentkunskap till jul. Själv får jag sannolikt skriva på betygen i musik, där vi inte har någon behörig alls, säger Göran Larsson, rektor på friskolan Prolympia i Gävle.

När julbetygen sätts är det första gången det är skarpt läge för legitimationsreformen. Det beror på att olegitimerade inte får sätta betyg på egen hand efter den 1 juli.

Många skolor saknar legi­timerade lärare i ett eller flera ämnen. Lärarnas tidning har därför frågat drygt 1 000 grundskolerektorer hur betygssättningen ska gå till.

En majoritet av rektorerna, 57 procent, svarar att legitimerade lärare måste hjälpa olegitimerade kolleger. På nästan en tredjedel av dessa skolor måste de legitimerade dessutom vara medbedömare i ämnen där de saknar behörighet. Var sjätte rektor kommer själv att sätta betyg på elever hen inte har undervisat.

Skolverket ger ingen närmare vägledning om hur medbedömningen ska gå till men i skollagen och dess förarbeten står att betygen ska sättas i dialog och att den legitimerade läraren ska ta del av den under­visande lärarens underlag.

Om undersökningen

Så gjorde vi

  • Vi lät undersökningsföretaget Skop telefonintervjua ett slumpvis urval av grundskolerektorer om vilka som ska sätta julbetygen på deras skolor och hur det ska ske.
  • Av 1 436 personer deltog 1 020 (71 procent). Tre fjärde­delar av rektorerna arbetar på kommunala skolor, en fjärdedel i friskolor.

Det räcker inte att titta på resultat från nationella och andra prov. Motivtexten till skollagen konstaterar att betygsättning är starkt förknippad med en kontinuerlig bedömning av eleven — genom observation, samtal, projekt- och grupparbeten och enskilda uppgifter.

Rektorerna har fått ange på vilka sätt medbedömarna ska ta del av elevernas måluppfyllelse. 86 procent av rektorerna på de skolor där medbedömning kommer att ske svarar att den legitimerade läraren ska titta på den undervisande kollegans dokumentation och provresultat. 38 procent säger att den legitimerade kommer att närvara i klassen och följa elevernas arbete. 24 procent svarar »dialog och samtal«.

Men det är få lärare som får någon extra tid till det nya uppdraget. Endast 7 procent av rektorerna på medbedömar­skolorna låter den legitimerade undervisa mindre för att hinna med. Något fler, 25 procent, låter ­lärare slippa andra uppgifter.

— Det låter väldigt lite. Som medbedömare ska du vara en garant för att betygssättningen blir rätt och likvärdig — och då är det svårt att bara titta på provresultaten. Du måste kunna ta ansvar även för processen som lett dit, säger Lasse Svensson, utredare på Lärarförbundet.

Vilken arbetsinsats som krävs beror på hur många elevgrupper och kolleger den legitimerade ska hjälpa, vilken kunskap och erfarenhet de inblandade har och om medbedömaren känner eleverna.

— Eftersom det kan se så olika ut är det svårt att uttala sig kategoriskt. Men betyg­sättning är myndighetsutövning och måste få ta tid, säger Lasse Svensson.

Sambedömning

Legitimerad ska vara med

  • Finns ingen lärare med legitimation och behörighet i ett ämne får en lärare utan legitimation eller behörighet undervisa högst ett år i taget. Betygen ska då sättas tillsammans med en legiti­merad lärare.
  • Kan de båda lärarna inte enas bestämmer den legitimerade, om hen är behörig i ämnet. Annars ska rektorn besluta om betyget.

Alla artiklar i temat Legitimation (15)

ur Lärarförbundets Magasin