Läs senare

Rektorer och lärare får stärkta befogenheter

Förskollärare ska ha det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolan. Rektorer och lärare får en rad nya befogenheter för att skapa trygghet och studiero i skolan. Det är ett par inslag i förslaget till ny skollag som nu skickas ut för synpunkter.

16 Jun 2005

Vänsterpartiet och miljöpartiet, som under lång tid förhandlat med skolminister Ibrahim Baylan, står inte bakom förslaget men har på många sätt präglat det.

Här är ett antal av förslagen:

  • Begreppet barn behålls i förskolan.
  • Begreppet ”fristående” skola behålls. Skollagskommittén hade föreslagit ”enskild”.
  • Fritidshemmen får ett eget kapitel i skollagen och ”en tydligare roll”, enligt skolministern: ”De ska inte ses som något vid sidan av utan som ett komplement till skolan.”
  • Utbildning i det offentliga skolväsendet ska vara icke-konfessionell, liksom undervisningen vid en skola med enskild huvudman.
  • Förskollärare och fritidspedagoger ska ha det övergripande ansvaret för undervisningen i förskolor och fritidshem.
  • Regeringen ska analysera hur vanligt det är och varför vissa huvudmän tillsvidareanställer obehöriga lärare.
  • Rektor och lärare får vidta nödvändiga åtgärder för att skapa trygghet och studiero. Det kan handla om kvarsittning, att avhysa en elev eller flytta en elev till en annan skola.
  • Rektor och lärare får ta hand om föremål (till exempel mobiltelefoner) som är störande eller kan utgöra en fara.
  • Skolan blir skyldig att informera vårdnadshavaren om en elev är frånvarande utan giltigt skäl.
  • Möjligheten att ompröva betyg ska analyseras ytterligare. Skolministern vill införa ett sådant system, dock inte det som skollagskommittén föreslog.
  • Bara behöriga lärare får sätta betyg själva. Obehöriga lärare, som inte är tillsvidareanställda, ska sätta betyg tillsammans med någon behörig lärare.
  • Vårdnadshavare ska få avgöra om ett barn ska börja skolan vid 6, 7 eller 8 års ålder. Nu gäller den rätten 6 eller 7 års ålder.
  • Kommunen ska även fortsättningsvis besluta om att godkänna en förskola med enskild huvudman. Miljöpartiet har krävt fri etableringsrätt för sådana förskolor.
  • Inga avgifter tillåts i förskoleklassen och grundskolan.
  • Begreppet ”obetydliga kostnader” tas bort.
  • En fristående gymnasieskola ska få anordna utbildning på individuella program.
  • Möjligheten att lägga ut undervisning på entreprenad i alla skolformer ska utredas.
  • Förslag om sanktioner mot skolor och kommuner kan komma i vår sedan Tillsynsutredningen lämnat sitt slutbetänkande.
  • Skolverket ska omedelbart kunna återkalla ett godkännande av en enskild huvudman om elevernas liv och hälsa är i fara.

    Vänsterpartiets förhandlare Lennart Gustavsson säger att han känner igen många av punkterna. Han konstaterar att de ligger i linje med vad partierna har diskuterat och kommit överens om men är fortfarande till skeptisk till vissa förslag.

    Hela förslaget är formellt ett ”förslag till lagrådsremiss om ny skollag”. Det skickas nu ut till ett begränsat antal myndigheter och organisationer för synpunkter som ska vara inne i mitten av september. Därefter följer troligen en ny omgång förhandlingar med miljöpartiet och vänsterpartiet om en ”lagrådsremiss”, alltså ett förslag som ska gå till lagrådet för granskning.

    Först sedan lagrådet har godkänt förslaget kan en proposition om den nya skollagen lämnas till riksdagen för beslut. Målsättningen är att lagen ska träda i kraft någon gång 2007.

    Lärarorganisationerna ger i ett gemensamt pressmeddelande både ris och ros till förslaget:

    – Vi välkomnar förslagets starka betoning av alla elevers rätt till en likvärdig skola, att tillsvidaranställningen av obehöriga ska analyseras och att huvudmännen ska sträva efter att anställa lärare med forskarutbildning, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.

    – Förslaget är däremot helt otillräckligt när det gäller att snäva in vad de som saknar lärarutbildning får göra i skolan. Här tycks regeringen sakna mod att lägga ett tydligt förslag, något som än mer understryker behovet av en auktorisation för lärare, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

    Lärarfacken oroas av att en del punkter i Skollagskommitténs förslag av ekonomiska skäl inte finns med i detta förslag.

    AGNETA PETTERSON

  • ur Lärarförbundets Magasin