Läs senare

Riksrevisionen: Alla legitimerade lärare bör få statligt lönelyft

GranskningDe statliga satsningarna på högre lärarlöner har gett en del lärare ordentligt mer i plånboken. Men satsningarna har också skapat splittringar i lärarkåren, enligt Riksrevisionen som ber regeringen att tänka om.

Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft, som löper parallellt och båda ska premiera skickliga lärare. Och det syftet – högre lön till utvalda och därmed lönespridning – har uppnåtts. Men det har skett på bekostnad av arbetsmiljön, sammanfattar Riksrevisionen och bekräftar därmed vad såväl enskilda lärare som lärarfack har vittnat om.

Både rektorer och huvudmän beskriver att sammanhållningen bland lärarna har försämrats. Det råder en uppfattning att lärarna på ett orättvist sätt delats upp i förste-, ”andre”- och ”tredjelärarna” beroende på om man fått mycket, lite eller inget alls i extra lönepåslag. Statsbidragen har genom det sätt de utformats på skickat en signal om att vissa lärare inte är kompetenta.

– Vi bedömer att den splittring som uppstått i lärarkåren är så pass allvarlig att det kan få negativa effekter på förutsättningarna för att reformerna ska öka läraryrkets attraktionskraft på lång sikt, säger projektledare Olof Widmark.

Ni säger alltså att reformen kan bli kontraproduktiv?

– Vi vet inte det färdiga resultatet ännu men det finns en sådan risk. De ökade lönerna skapar positiva förutsättningar men den minskade sammanhållningen kan få negativa effekter även på längre sikt Vad som överväger kan vi inte uttala oss om i denna granskning, säger Olof Widmark.

Om Riksrevisionen

  • Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.
  • Oberoende revisioner bidrar till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.
  • Länk till rapporten (pdf-format)
    Källa: riksrevisionen.se

Enligt Riksrevisionen får regeringen ta på sig en del av ansvaret för att Lärarlönelyftet skapat sådant missnöje. För klart är att pengarna inte räcker till alla lärare som huvudmännen, rektorerna och lärarna själva tycker är kvalificerade.

Regeringen förankrade lärarlönelyftet genom att samarbeta med fack och arbetsgivare på central nivå, men det var inte tillräckligt. Hade regeringen tagit med huvudmän och rektorer i diskussionen hade missnöjet kunnat motverkas. Nu har man i stället hamnat i en situation där lärarlönelyftet, liksom karriärstegsreformen, försämrat sammanhållningen mellan lärare. Och det är ett problem eftersom undervisning i mångt och mycket är ett lagarbete, enligt Riksrevisionen.

Uppmaningen till regeringen är att skapa en sammanhållen uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, och att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.

Helene Hellmark Knutsson.

Men Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, säger att det är upp till parterna att skapa en modell som gör det tydligt för alla på vilka grunder ett lönepåslag ges.

– Ansvaret för lönesättningen ligger på arbetsgivare och fack. Den modell de valt är att det ska ske lokalt. Vi gör en unik satsning och når, enbart med de statliga pengarna, tre av fyra legitimerade lärare. Men vi i regeringen har inte tagit över ansvaret för lönebildningen, säger hon.

Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att många av arbetsgivarna får ta på sig ansvaret för missnöjet.

– Det är tveklöst så att lärarlönelyftet skyndat på en löneutveckling men på många håll har det inte skett ansvarsfullt. Det är förödande när en unik satsning inte kompletteras lokalt. Hos de huvudmän där man haft en beredskap är reaktionerna inte lika skarpa. Så jag utgår från att vi tillsammans med SKL tar hand om en del av problemen i det nya centrala avtal vi ska teckna nästa år.

Karriärsteg och lönelyft

  • Karriärstegsreformen infördes 2013 och lärarlönelyftet 2016.
  • De löper parallellt och ska båda premiera kvalificerade lärare.
  • Karriärsteg innebär att förstelärare och lektorer får 5.000 respektive 10.000 kronor mer i månaden.
  • Lärarlönelyftet ska uppgå till mellan 2.500 och 3.500 kronor mer i månaden, utöver ordinarie lönepåslag.
  • Utgifterna för karriärstegsreformen uppgick till 1,2 miljarder kronor 2016 och utgifterna för lärarlönelyftet beräknas uppgå till 3 miljarder kronor årligen.
    Källa: Riksrevisionen

ur Lärarförbundets Magasin