Läs senare

Riksrevisionen vill ersätta många statsbidrag med ett

Modellen med riktade statsbidrag till skolan fungerar dåligt, anser Riksrevisionen. Myndigheten vill att alla bidrag i stället klumpas ihop till ett.

av Lisa Blohm
05 Dec 2017
05 Dec 2017

Lärarlönelyft, lovskola, läxhjälp och karriärtjänster är några exempel på områden som staten gör särskilda satsningar på. För att påverka hur kommuner och andra huvudmän prioriterar, kan de söka riktade statsbidrag. Varje satsning har sin egen pengapott, som regel knuten till en viss tidsperiod.

Riksrevisionen räknar med drygt 70 olika sådana bidrag under 2017 och gör efter en granskning tummen ned för modellen. Granskningen bygger bland annat på intervjuer och en enkät till huvudmän.

Granskning i ny rapport

– Systemet har lett till att en del huvudmän prioriterar insatser som det finns statsbidrag för, i stället för sådana som skulle främja verksamheten mest. Det innebär att lokala utvecklingsbehov kan få stå tillbaka, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande från Riksrevisionen.

Det är frivilligt att söka bidragen och granskningen tyder på att det gynnar stora kommuner. De har ofta en organisation som klarar av att både söka och utnyttja många olika bidrag. För mindre huvudmän kan det vara knepigare.

Tidigare i veckan kritiserade 23 kommunala skolchefer bidragen i ett debattinlägg på svd.se. ”Ambitionen med olika bidrag är ofta god, men eftersom de inte är anpassade till olika kommuners skilda behov så blir resultatet alltför kortsiktigt, splittrat och ineffektivt”, skrev skolcheferna.

Riksrevisionen anser att statsbidragen kan användas effektivare och mer ändamålsenligt än nu och rekommenderar att de olika riktade statsbidragen ersätts av ett enda, som kan gå till ett antal olika områden. Skolhuvudmännen får en bidragsram utifrån elevantal och kanske också socioekonomiska förutsättningar. Sedan ska de kunna ansöka om att få använda sin del av pengarna, utifrån lokala behov. Samtidigt ska huvudmännen få hjälp att analysera var det behövs extra insatser hos just dem.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är mycket nöjda med förslaget. Organisationen anser att ett samlat bidrag skulle förenkla oerhört för kommunerna och bidra till en mer långsiktig planering av skolans utveckling, anpassad efter de lokala behoven.

– Det här är ett steg i rätt riktning och kanske leder det till en mer konstruktiv diskussion och mer samråd mellan lokal och nationell nivå, säger Per-Arne Andersson, direktör för SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker att Riksrevisionen bekräftar problem med statsbidragen som förbundet har pekat på.

– Det är ett krångligt system som gynnar dem som redan är resursstarka och kan avsätta resurser för att söka bidragen. Det bidrar också till ett ganska betingat beteende från lokala politiker och huvudmän, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon menar att det finns en tendens att anpassa sig efter vilka bidrag som finns att söka, i stället för efter verksamhetens behov.

Oavsett vilken modell för bidrag det blir framöver, vill Lärarförbundet se att pengarna fördelas efter behov och att hänsyn tas till exempelvis socioekonomiska skillnader.

ur Lärarförbundets Magasin