Läs senare

Risk för bakslag dämpar glädje

Ragunda gör lönelyftet permanent, för att behålla behöriga lärare. Men det finns en oro för att de som inte får del av pengarna flyttar.

14 Sep 2016

Foto: Marie BirklLärarnas i Ragunda är kluvna. Å ena sidan glädje över att kommunen fattat beslut om att lärarlönelyftet kommit för att stanna, å den andra sidan farhågor om att besvikelsen bland dem som blir utan pengar kan leda till lärarflykt.

— Vi vill förstås ha pengarna, men det hade varit bättre om vi kunnat fördela dem till alla lärare i kommunen och få alla att känna att de behövs. Några av dem som inte får något påslag kanske söker annat jobb och flyttar, säger Johanna Forsgård, lågstadielärare på Kullstaskolan och företrädare för Lärarförbundet.

Hon räknar med att fördelningen av lönelyftet kommer att leda till en hel del diskussioner på arbetsplatserna. Totalt 25 lärare och två förskollärare får del av pengarna. Det innebär 2 500 kronor per person, vilket är den lägsta summa som Skolverket tillåter kommunerna att fördela.

— Vi lägger oss inte i vem som får eller inte får. Det skulle vara jättesvårt att sitta med och bedöma sina kolleger. Vi vill att det ska gå till som en vanlig lönesättning.

Högre lön ger högre status, konstaterar Johanna Forsgård. För att läraryrket ska bli attraktivt måste det till fler satsningar för att höja den ­generella lönenivån.

— Jag har en lillebror som är 13 år yngre är jag. Han är statistiker, tog examen för 1,5 år sedan och har redan 37 000 kronor i månaden, säger hon.

Ett 70-tal lärare arbetar i Ragunda kommun. Anna Schönning är rektor och har ansvar för två skolor i centralorten Hammarstrand: Kullsta (F—3) och Anders Olofsskolan (4—9). Inför höstterminen sökte hon sex behöriga lärare i ämnen som svenska, SO, NO, teknik, samt klasslärare i 4—6. Men hittills har hon inte fått napp.

— Lärarlönelyftet är bra både för att kunna behålla de behöriga lärare jag har och för att rekrytera nya, säger hon.

Under de senaste åren har flera lärare försvunnit från kommunen. Några har varit långpendlare och fått jobb närmare hemorten. För att stå bättre rustade i framtiden försöker Anna Schönning och hennes kolleger hålla koll på studenter från Ragunda som går på lärarutbildning. Under hösten får hon hjälp att fylla i några av luckorna av tre lärar­studenter som pluggar på distans.

Rekryteringsarbetet gör hon både via annonser och nätverk.

— Men jag ringer inte och headhuntar i andra kommuner. Läget är kärvt överallt, säger Anna Schönning.

Jenny Palmquist, Barn- och utbildningsutskottets ord­förande (S), understryker att kommunen gjort vad som var möjligt för att bredda lönelyftet. De som inte får del av det denna gång får i sina lönesamtal ta upp vad de behöver för utvecklingsinsatser för att kunna lyftas senare.

— Vi bedömde att det var viktigt att slå ut pengarna på så många som möjligt. I en liten glesbygdskommun som vår är det jätteviktigt att personalen är innovativ och villig att vara med och utveckla verksamheten, säger hon.

Kommunstyrelsens ordförande Jonas Andersson (S) beskriver Ragundas ekonomi som stabil men svag. En redan hög kommunalskatt ger små marginaler på intäktssidan, samtidigt som utgifterna är fortsatt höga. Majoriteten var ändå enig om att permanenta lärarlönelyftet.

— Det blir kostnadsdrivande och innebär att annat kommer att stå tillbaka. Men det är en väg vi behöver gå för att på lång sikt försäkra oss om en bra skola, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin