Läs senare

Roligare raster lyfter Visättra

ElevhälsaKurator blev skolledare – nu är skolan som förr valdes bort full av trygga elever.

av Stefan Helte
09 Nov 2017
09 Nov 2017

När Semira Vikström 2013 tog över som rektor på Visättraskolan i utanförskapsområdet Visättra i Huddinge söder om Stockholm var uppdraget från utbildningsförvaltningen tydligt:

Vänd utvecklingen. Få personalen att trivas, minska elevkonflikterna, öka kunskapsresultaten, få budgeten i balans — och se till att familjerna inte väljer bort skolan.

— Skolan var i rejäl gungning, med låga resultat i trygghet, trivsel och kunskaper, säger Semira Vikström.

Det fanns flera svåra elev­ärenden att hantera och många föräldrar var missnöjda. Var femte elev på F—6-skolan är nyanländ och fyra av fem har ett annat modersmål än svenska.

Fler bra idéer

  • Stafettböcker om ursprung, religion, vänskap och att tycka om vem man vill.
  • Yrkesbesök där förväntade könsroller utmanas, till exempel en kvinnlig brandman.
  • Utåtriktade nätaktiviteter.
  • Artistbesök av bland annat Sean Banan.
  • Att ge alla elever en mössa med texten ”I love Visättraskolan”.

Högarna med anmälningar om kränkningar bara växte och lärarna la otroligt mycket tid på konflikter.

Nu har Visättraskolan gått från att vara en bortvalsskola med 250 elever till en tillvalsskola med 370 elever. Klasserna är knökfulla, trivseln har ökat och kunskapsresultaten går uppåt.

Vad är det som har gjort vändningen möjlig? Många små och stora förändringar, är nog det nyanserade och lite tråkiga svaret.

Två åtgärder beslutade den nya rektorn ganska omgående om:

Att dela upp rasterna, så att inte alla elever var ute på skolgården samtidigt.

Att ge eleverna egna hemklassrum i stället för ämnesklassrum.

— Två enkla saker — som hade jättestor effekt. Det blev direkt ett lugn. De ständiga bråken som uppstod när eleverna stötte på varandra i korridorerna upphörde, berättar Dounya Hayyoun, biträdande rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar.

En avgörande pusselbit är organisationen. Rektorn utsåg kuratorn Erik Hall till först elevhälsosamordnare och sedan biträdande rektor, med ansvar för elevhälsan.

— Jag insåg snabbt att jag behövde någon som kunde fokusera till 100 procent på elevhälsan med tanke på problemen på skolan. Normalt ska ju en rektor försöka fånga elevhälsobollen också, men det hade varit ett omöjligt uppdrag, säger Semira Vikström.

Vissa var frågande till att en kurator och inte en lärare skulle bli biträdande rektor. Men denna organisationsförändring har varit ett lyckodrag, tycker de båda.

På språng. Trygghetsansvarige Tikki Stanic följer med i leken. Foto: Kristina Sahlén

— Skolvärlden är fortfarande hierarkisk. När personalen tar upp ett mer komplicerat elevärende vill de prata direkt med ledningen. Därför var det nödvändigt att mitt mandat blev tydligt. Om jag säger att det ska tillsättas en resurs vet alla att det är det som gäller, påpekar Erik Hall.

Utanför rektorsexpeditionen står Visättraskolans ledord: Kunskap. Trivsel. Trygghet.

Rektorn och de två biträdande rektorerna sitter under intervjun och trängs och trivs i en grå plyschsoffa. I sin iver att få berätta om hur elevhälsoarbetet fungerar på skolan pratar de gång på gång i munnen på varandra. Eller så ser de på varandra och nickar instämmande, när någon av dem har sagt något klokt.

”Just det — precis så.”

Ofta brister rektorstrion ut i hjärtliga skratt, trots det allvarliga ämnet.

— Åh, Gud, jag skulle kunna prata hela dagen om det här! utropar Semira Vikström och reser sig upp för att hämta datorn.

Sedan pekar den mäkta stolta rektorn på sifferstaplarna över de senaste årens utveckling.

2013 fick trygghet och nöjdhet 7,4 i snittbetyg på en tiogradig skala i elevenkäten. I år har betyget gått upp till 9,2.

2013 låg meritvärdet (en sammanräkning av snittbetygen) på 168. I år har det gått upp till 199.

Samstämmigheten är stor mellan rektorn Semira Vikström och de biträdnde rektorerna Erik Hall och Dounya Hayyoun. Foto: Kristina Sahlén

2013 graderade personalen sin upplevelse av arbetsrelaterad utmattning till 50 på en 100-gradig skala i en medarbetarenkät. I år har den siffran sjunkit till 24, vilket är under riktvärdet 30. Därmed finns det inte längre någon arbetsrelaterad utmattning bland personalen sett på gruppnivå, enligt Huddinge kommun.

— Förut fick vi mest springa och släcka bränder. Nu kan vi arbeta förebyggande, kommenterar Semira Vikström.

Elevhälsoteamet, som bland annat består av en kurator på heltid, har tagit över mycket av ansvaret för elevkonflikterna och komplicerade föräldrakontakter. Att Visättraskolan har råd med detta beror bland annat på höga socioekonomiska tillägg för de många nyanlända eleverna.

— Elevhälsoteamets aktiva arbete med elevärenden och föräldrar har inneburit en stor avlastning för lärarna. De kan fokusera på undervisningen och att vara lärare, förklarar Dounya Hayyoun.

Elevhälsoarbetet har också avbyråkratiserats.

— Förut hade vi en jättetjusig blankett för elevärenden. Men det var ingen lärare som fyllde i den. Nu behöver de bara mejla mig om de vill något, säger Erik Hall.

Och vill någon lärare spontant bolla ett elevärende är det drop-in-principen som gäller på elevhälsomötena. Det ska vara enkla vägar in i elevhälsan.

Elevhälsoteamet kompletteras med ett trygghetsteam, som också leds av Erik Hall. I teamet ingår även den trygghetsansvarige beteendevetaren Tikki Stanic och två trygghetsvärdar. Trygghetsteamet genomför konkreta åtgärder med utgångspunkt från skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. För andra läsåret på raken fokuserar teamet på något som kallas ”#roligareraster”.

I farten. Trygghetsvärden Sainabou Njie håller tempot uppe i idrottshallen på Visättraskolan. Foto: Kristina Sahlén

Det innebär att varje elev varje rast ska erbjudas en vuxenledd aktivitet. Det kan handla om vattenskoj, lekar på engelska eller zumbadans.

— Jag har aldrig varit med om någon åtgärd som omedelbart har haft så positiv effekt på eleverna, säger Semira Vikström.

Hur menar du?

— Barn längtar efter raster. Men med många barn på liten yta är det lätt att det uppstår konflikter. Och de konflikterna tar man ofta med sig in i klassrummet. Men nu hör vi lärarna berätta att eleverna kommer in glada och färdiglekta efter rasterna. Då kan både elever och lärare koncentrera sig på undervisningen.

Är rasternas elevhälsofrämjande betydelse underskattad?

— Absolut. #roligareraster stannar inte vid att rasterna ska vara roliga. De ska skapa ökad trivsel och trygghet — och det ska leda till bättre kunskapsresultat. Det är en kedja, där det ena förutsätter det andra.

Men allt är förstås inte frid och fröjd på Visättraskolan.

— Det är klart att det fortfarande händer saker. Men vi har en organisation och en beredskap för att ta hand om det innan det blir för stort, säger Dounya Hayyoun.

Just då ringer klockan för rast. Den vindpinade skolgården fylls med leksugna lågstadiebarn i färgglada overaller. Påfallande många vuxna finns på plats.

”Nalle Puh hoppar på ett ben!”, ropar sju huttrande flickor som står i led och väntar på sin tur att få hoppa hopprep.

Men pojken med blå gummistövlar misslyckas med att hoppa på ett ben, snubblar på det orangeröda hopprepet och faller omkull på asfalten. Han gråter hejdlöst. Barnskötaren Nazende Baysan skyndar fram, hjälper pojken upp och erbjuder sin hand och tröst.

Elevhälsa i siffror: Tid till nyanlända

ur Lärarförbundets Magasin