Läs senare

Röster om Skolkommissionens förslag

Liberalernas partiledare Jan Björklund kallar Skolkommissionens betänkande för ”en obegriplig halvmesyr” och Sveriges Kommuner och Landsting tycker det finns ”en övertro på statlig styrning”. Men lärarfacken är på det hela taget ganska nöjda.

16 Maj 2016

Utbildningsdepartementets tre ministrar, som stod vid Anna Ekströms sida under presskonferensen, kommenterade förslagen i tur och ordning.

– I många andra länder betraktar man skolpolitik ungefär som säkerhetspolitik, så viktig är den, sautbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
 

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) betonade att alla måste dra åt samma håll:

– Sveriges elever, lärare och skolledare behöver detta, och vi behöver det som land om vi ska fortsätta vara i världsklass och i framkant i framtiden.

– Varför skulle vi nöja oss med mindre?
 

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, pekade på lärarbristen:

– Inget enskilt beslut kommer råda bot på det, vi måste jobba långsiktigt.

Liberalernas partiledare Jan Björklund kallar Skolkommissionens delbetänkande för "en obegriplig halvmesyr".

– Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund, till TT. 
 

Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kritiserar kommissionens förslag, men från ett annat perspektiv.

– Det tycks finnas en övertro på statlig styrning hos kommissionen. Det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för skolan, det vill säga skolhuvudmännen, inte har varit involverade i arbetet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef hos SKL, till TT och syftar på att den organisation han representerar inte sitter med i Skolkommissionen.

Han ställer sig frågande till förslaget att staten ska fördela pengar på ett annat sätt.

– Att ge mer pengar till dem som ger lite till skolan i dag, vad bygger det på? När vi tittar på hur mycket resurser man satsar och på resultat så finns det ingen korrelation mellan lite resurser och dåliga resultat, eller mycket resurser och bra resultat. Det är andra faktorer som spelar in.

Väljer staten att gå vidare mot centralisering blir det också oklart vilken roll som kommunerna egentligen ska ha när det gäller skolan, anser Per-Arne Andersson.

– Utvecklingen går mot ett allt större ansvar med allt mindre befogenheter. Det är väldigt egendomligt tänkt.

Han tycker också att kommissionen kunde ha tittat mer på statens eget ansvar, som läroplaner, betygssystem, lärarutbildning och forskning. 

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som ingår i kommissionen, är nöjd och anser att den nått långt i sina förslag för en mer kunskapsfokuserad skola. 

– Det här ger stort hopp för svensk skola. Våra förslag bygger på en helhetssyn för svensk skola med elevernas lärande i fokus. Vi har haft för ögonen att stärka elevernas resultat och har därför arbetat fram åtgärder som kan skapa de bästa förutsättningarna för att åstadkomma det, säger hon.

– Med de förslag vi presenterar i dag vill vi förbättra alla led i skolsystemet – från myndighetsstrukturer till den enskilde lärarens utvecklingsmöjligheter.
 

Vad gäller förslagen att staten tar ett större ansvar och att myndighetsstrukturen ska ses över så att den bättre stödjer skolans utveckling säger hon: 

– I Lärarförbundet har vi länge krävt ett ökat statligt ansvarstagande för finansieringen av skolan och att resurser måste riktas bättre dit behoven är störst. Finansieringssystemet måste säkerställa att resurserna får spela större roll i det som gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling, nämligen undervisning och elevhälsa
 

Även Lärarnas Riksförbund (LR), som också är med i kommissionen, står bakom förslagen som ett första steg mot en nationellt finansierad skola.

– Men vi är inte nöjda förrän alla elever har samma chans att klara skolan och nå högre resultat. Senast 2018 vill vi därför att regeringen fattar beslut om en nationell finansiering av skolan som skulle ge alla skolor samma förutsättningar säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.
 

Sveriges Skolledarförbund, vars ordförande Matz Nilsson ingår i kommissionen, vill också ha ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan. 

– Vill Skolkommissionen göra riktig skillnad bör den arbeta fram ett förslag om ett sektorsbidrag för skolan. Stabila ekonomiska förutsättningar skulle betyda mycket för skolledarnas möjligheter att garantera eleverna en likvärdig utbildning, säger Lena Linnerborg utredare vid Sveriges Skolledarförbund.

Sveriges Skolledare tycker att den föreslagna reformstrategin till stora delar bra.

Förslaget till nationella målsättningar för ett sammanhållet skolsystem kan bli ett användbart verktyg för uppföljning av skolans verksamhet på nationell nivå, anser förbundet. 

Moderaterna ser positivt på flera av förslagen, som att det fria skolvalet är här för att stanna och mer kompetensutveckling, men kritiserar regeringens brist på handlingskraft.

– Jag konstatera att vi har en utbildningsminister som innan han tillträdde sade att han skulle lösa skolans problem på 100 dagar. Men med de förslag vi får från Skolkommissionen i dag är det väldigt tydligt att den här regeringen inte kommer att kunna åstadkomma något för Sveriges skolelever under den här mandatperioden, säger Camilla Waltersson Grönvall, partiets utbildningspolitiska talesperson.

ur Lärarförbundets Magasin