Läs senare

Så gick det till: alla turer runt de nya examensrätterna

De många avslagen på ansökan om nya examensrätter för lärarutbildning slog ner som en meteorit i flera av Sveriges mest namnkunniga lärosäten kring årsskiftet. Prestige och miljontals kronor i förlust. Hur blev det så? Orsakerna sägs vara allt från skral kompetens och dålig planering till tidspress från politikerna.

21 Feb 2011

Den 11 februari 2010 deklarerade utbildningsminister Jan Björklund för media att en ny lärarutbildning ska starta i Sverige hösten 2011. Den 28 april 2010 fattade riksdagen beslutet. Två månader senare, till midsommar, skulle landets lärosäten har lämnat in sina ansökningar till Högskoleverket för att få starta. Det var många som misslyckades och den snabba hanteringen får kritik.

Foto Göran Olofsson– Det är positivt att man ställer höga krav på kvalitet. Men det var inte en rimlig tid för en så omfattande ansökningsprocess. Det är djupt problematiskt att man pressar fram en så viktig reform under så kort tid. Det har satt lärosätena och även Högskoleverket under en enorm press, säger Kenneth Nyberg, en av dem som arbetat med den nya lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Han jobbar på ett av de lärosäten som klarade sig bäst i kampen om examensrätter. Han ser det som sitt ansvar att föra en kritisk diskussion om hur villkoren för förberedelserna varit för landets högskolor.
– Vi har pressat oss till det yttersta och det är klart att det fått konsekvenser för våra arbetsvillkor under den här perioden.

Även Lärarförbundet har kritiserat processen.
– Ansökningsförfarandet har gått väldigt fort. Att man fått avslag på grund av organisatoriska brister som vid Stockholms universitetet säger väl allt, säger Eva-Lis Siren, förbundsordförande.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) hälsar via sin pressekreterare att han inte har tid att svara på Högskolans frågor. Istället hänvisas vi till en tjänsteman, Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
– Det har varit kort om tid för ansökan men ett antal högskolor och universitet har ändå fått fram godkända underlag vilket visat att det var möjligt. Från det att propositionen lades fram hade man betydligt längre tid på sig än två månader, säger Peter Honeth.

Men Kenneth Nyberg håller inte med:
– Vi kunde inte veta vilka delar av utredningen som skulle förverkligas, eller i ett senare skede att propositionen skulle gå igenom oförändrad. Mycket sent framgick det att även kursplanerna skulle ingå i ansökan. Det var också oklart var ribban skulle läggas för ”tillräcklig kompetens”. Principiellt sett var det inte förrän den 28 april som lärosätena på allvar kunde ha klart för sig vad som gällde och ansökningstiden gick sedan ut den 28 juni.

På utbildningsdepartementet ser man idag positivt på Högskoleverkets granskning och tror att de många avslagen borgar för högre kvalitet.
– Vi tycker i grunden att det är bra. Avsikten var att utvärderingen skulle resultera i höga krav på lärarutbildningen, säger Peter Honeth.

Enligt Kenneth Nyberg i Göteborg är många i högskolevärlden förvånade över att nästan hälften fick underkänt inom vissa examina. Han tycker det har varit svårt att veta vad som efterfrågas och är själv osäker på vad avslagen beror på.
– I vissa fall handlar det om kompetens men i andra fall har man inte haft tid att få fram en övertygande ansökan. Omdömena är ganska korta så det är svårt att se vad det är mer exakt som fällt dem. Det är lite märkligt att många av dem som fått avslag tidigare fått goda vitsord av Högskoleverket för nuvarande lärarutbildning, säger han.

Och så var det det här med den politiska beredningen. ”Propositionen som hade utlovats till hösten 2009 dök inte upp förrän den 11 februari i år (2010). Och då innehöll den bara ett kort förslag om att inrätta fyra lärarexamina. Tilläggsdirektiven började komma först i mitten av maj”. Det skriver före detta lärarutbildaren Majken Humle på debattbloggen ”Skola och samhälle” där arbetet med den nya lärarutbildningen får kritik av enskilda högskollärare.

I utredningen var förslaget att man skulle fatta beslut om utbildningen redan 2009 och sjösätta den 2010. Det tog alltså nästan ett och ett halvt år innan propositionen behandlades.
– Det var inte orimligt länge. Det ska ju vara en remissbehandling och det är en stor och viktig utbildning. Det är ju en radikal omstöpning som till stora delar bygger på utredningen men där vi också på ett antal punkter gjorde andra bedömningar, säger Peter Honeth på utbildningsdepartementet.

– Först bereder man ärendet i nästan ett och ett halvt år på utbildningsdepartementet och i riksdagen. Sedan får lärosätena två månader på sig att skriva ansökningar för fyra helt nya utbildningsprogram vilket är helt orimligt, säger Kenneth Nyberg.

– Naturligtvis var avsikten att snabbt få fram en ny lärarutbildning. Det är väldigt viktigt för skolans utveckling. Alternativet hade ju varit att vänta ett läsår till och då hade det dröjt ytterligare innan personer kommit ut från den nya lärarutbildningen och den hade kunnat börja genomföras, säger Peter Honeth.

När propositionen om en ny lärarutbildning gick runt på remiss var alla rörande överens. Man måste ge utbildningen ”rimlig tid för förberedelser”. I backspegeln kunde man konstatera att kaoset efter det snabba införandet av den förra reformen av lärarutbildningen 2001 hade lett till problem.

I utredningen som föregick förslaget om en ny lärarutbildning föreslog utredaren och tidigare högskolekanslern Sigbritt Franke ett stopp för antagning ett helt läsår för att genomföra processen. Så gjorde man i Sverige vid reformen av lärarutbildningen på 80-talet. Men det frångick regeringen.
– Jag tror inte det är en rimlig tanke. Det betyder för det första att man skulle fortsätta att ge pengar till lärosätena, det är en stor utbildning så det är mycket pengar vi pratar om, utan att få ut någonting. För det andra hade det inneburit att man hade tappat ett helt års utflöde av lärare. För det tredje hade det betytt att man hade genomfört den nya utbildningen ett år senare, säger Peter Honeth på utbildningsdepartementet.

Foto Johanna HannoInte heller Lärarförbundet som kritiserat den snabba ansökningsprocessen ville ha ett moratorium.
– Man måste se brett på frågan. Vi har många obehöriga lärare. Det är ohållbart att utbilda färre lärare. Att stoppa antagningen var inget alternativ, säger Eva-Lis Siren, förbundsordförande.

På Göteborgs universitet hade man gärna sett minst ett halvårs stopp i intagningen.
– Vi tror att vi får till stånd en god utbildning ändå, men det hade varit bättre om vi fått mer tid, säger Kenneth Nyberg.

Nu blev det ett moratorium per definition för många lärosäten, om det alls blir någon ny utbildning. Det kan leda till att färre lärare utbildas om inte regeringen flyttar om utbildningsplatser till de lärosäten som fått nya examensrätter godkända. De lärosätena vill i sin tur troligen ha kompensation av staten om de ska ta in fler studenter. Det hela är en känslig fråga som kan påverka avslagna lärosätens status och lärarutbildares jobb. Ingen vet vad som händer. Klarnar gör läget först efter den andra ansökningsomgången i juni.

Regeringen har hittills inte velat skjuta till några extra pengar till lärosätena för arbetet med införandet av en ny lärarutbildning. Det finns inga såna planer enligt utbildningsdepartementet.
– Nej. Normalt sett gör man inte det. Även om det här är förändringar så är det ju så att lärosätena får en viss total summa pengar. Det är inte så att man öronmärker pengar just till lärarutbildningen. Det är lärosätets sak både att bedriva själva utbildningen, planerings- och förändringsarbetet för de pengarna, säger Peter Honeth.

På Göteborgs universitet anslog ledningen flera miljoner kronor till planeringen av en ny lärarutbildning. Det kan vara en anledning till att man lyckades med ansökan trots den korta tiden, tror Kenneth Nyberg.
– Men främst att vi involverade många från början. Totalt har 160 personer jobbat med ansökan. Det har inte varit lätt att överblicka men det är en garant för att det finns en konsensus.

Arbetsbördan i att planera nya lärarutbildningar ser inte ut att avta framöver. De som fått avslag arbetar för fullt med nya ansökningar och de som får starta i höst jobbar på med upplägget framåt.
– Vi är rätt ansträngda. Men det känns väldigt bra också. Vi har planerat i stora drag för höstterminen 2011 och vårterminen 2012 och håller på med detaljplanering för den perioden nu, medan resten får komma efterhand. Det är inte idealt, men det går, säger Kenneth Nyberg.

Högskolelärarna är de som får dra det tunga lasset när den nya utbildningen ska planeras samtidigt som den gamla och den nya löper på med undervisning.
– Dels har det inneburit ett merarbete. Många har säkert upplevt att det varit ganska jobbigt. Samtidigt tror jag många också upplevt det som en stimulans att arbeta med ett viktigt förändringsarbete, säger Peter Honeth på utbildningsdepartementet.

Owe Lindberg, som forskat kring lärarutbildningen och är verksam vid Örebro universitet. tycker det är fel av regeringen att inte tillföra några extra resurser när det är fråga om en så stor reform och ett så snabbt reformtempo.
– Man borde antingen ha infört ett antagningstopp som vid 80-talets stora lärarutbildningsreform eller tillfört implementeringsmedel. Någon kompensation behövs, säger han

Att färre lärare skulle utbildas om man genomförde ett antagningsstopp ser han inte som något stort problem.
– Den väg regeringen valt ger ju också en tillfällig minskning. Ett antagningsstopp hade gett bättre förutsättningar än dagens för att skapa en bra tidsplan och möjliggöra mer förarbete för utbildningarna.

Lärarutbildningen i Sverige är under ständig debatt. Den gjordes om på 80-talet, 90-talet och nu på 2000-talet. Vad beror det på att så många politiker velat ändra i lärarutbildningen?
– Den är väl kanske en av de viktigaste förändringsfaktorerna för skolan. Plus att det har funnits en väldigt stark kritik mot den hittillsvarande lärarutbildningen. Det är inte så hemskt konstigt, säger Peter Honeth.

Forskaren Owe Lindberg ser lärarutbildningen som ett politiskt projekt.
– Det är den enda akademiska utbildningen där det uttalade syftet är att via de akademiska studierna styra verksamheten. Så ser politikerna inte på exempelvis läkarutbildningen.

Fakta: Den nya lärarutbildningen

  • 28 juni 2007: Regeringen ger Sigbritt Franke i uppdrag att utreda en ny lärarutbildning. Den ska vara klar i september 2008. Samtidigt startas en utredning om yrkeslärarutbildning.
  • 3 dec. 2008: En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) lämnas till regeringen. Där står: ”För att denna process ska kunna genomföras under så goda betingelser som möjligt, rekommenderar utredningen att någon antagning till den nuvarande lärarutbildningen inte görs under läsåret 2009/10.”
  • 30 mars 2009 remissrundan för utredningen är klar.
  • 11 februari 2010 propositionen till riksdagen.
  • 3 mars 2010 motionstiden slut.
  • 28 april 2010 riksdagen fattar beslut om en ny lärarutbildning.
  • 6 maj Regeringen ger Högskoleverket uppdrag gällande bl.a. examina och tillämpning av den nya lärar- och förskollärarutbildningen.
  • 28 juni 2010 Högskolors ansökningar om nya examensrätter ska vara inne hos Högskoleverket.
  • 14 december 2010 Högskoleverkets beslut om ny förskollärar- och yrkeslärarutbildning. 13 av 22 förskollärarutbildningar beviljas och 11 av 15 yrkeslärarutbildningar.
  • 17 december 2010 Högskoleverkets beslut om grundlärarexamen. 32 av 59 ansökningar beviljas. Umeå universitet och Stockholms universitet får flera avslag.
  • 18 januari 2011 Högskoleverkets beslut om ämneslärarexamen. Hundratals ansökningar. Många avslag på enstaka ämnen. Umeå universitet drabbas återigen medan Stockholms klarar sig bättre.
  • 1 mars 2011 Högskolor som vill ansöka igen om examensrätt ska ha lämnat in nya ansökningar till Högskoleverket.
  • 15 juni 2011 Högskoleverket ger besked om den andra ansökningsomgången.
  • Augusti 2011 Den nya lärarutbildningen startar.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin