Läs senare

Så granskar du bilder på nätet

KällkritikskolanI tredje delen av Källkritikskolan visar vi hur du kan granska bilder tillsammans med dina elever. Du får med dig sju tydliga frågor att använda i undervisningen.

av Lotta Holmström
25 Jan 2018
25 Jan 2018

Bilder är ett kraftfullt redskap för den som vill sprida felaktig eller vinklad information. Inte sällan presenteras en bild i ett annat sammanhang än den är tagen i, för att driva en tes, påstå att något har hänt eller att det hänt på ett visst sätt.

Att lära sig – och att lära eleverna – att granska bilder på nätet är en viktig del av digital källkritik. Här går vi igenom verktyg och angreppssätt.

Vi har listat några steg du kan ta för att undersöka om en bild föreställer det som påstås. Detta kan i sin tur bilda grunden till en lektion om källkritik och bilder.

Frågeställningarna som väcks kan bli bra diskussioner i klassen.

Viralgranskaren har gjort en film om just bilder och källkritik som fungerar bra som inledning på lektionen. Förbered några allmänna frågor, som: Hur kan bilder användas för att luras? Varför vill man sprida vissa missvisande bilder? Hur vet du om en bild hör ihop med historien?

Skärmdumpen är tagen av Metros Viralgranskaren och visar hur sajten Rapport 24 såg ut innan de viralgranskade publiceringen. I dag har de uppdaterat med
ny information.

Som utgångspunkt tar vi bilden här intill som publicerats på en främlingsfientlig sajt och som speds i en främlingsfientlig grupp på Facebook.

Materialet utgår från Lilla Viralgranskaren, en lärarhandledning som du hittar här.

 

Källkritikskolan i samarbete med Metros Viralgranskaren. Del 3: bilder.

 

#1 Vad påstås om bilden?

I vilket sammanhang presenteras bilden och vad står det att den föreställer?

Bilden i exemplet påstås föreställa att svenska gatuskyltar förses med arabisk översättning samt ett annat språk. Platsen är Gustav Adolfs torg i Malmö.

 

#2 Vad har den som publicerat eller sprider bilden för syfte?

Valet av forum eller webbplats för publiceringen kan ge ledtrådar till vad den som publicerar vill åstadkomma.

I Facebookgruppen där bilden ovan har publicerats lyder kommentaren: ”vart faan är Sverige på väg nu får det vara nog med detta daltande”.

Den som publicerat vill få oss att tro att Sverige mer och mer anpassas till invandrare och flyktingar, vilket personen vill väcka opinion emot.

 

#3 Vad visar faktiskt bilden?

Försök frigöra dig från sammanhanget och betrakta bilden.

I det här fallet visar den en man som sätter upp en gatuskylt med text på svenska, arabiska och ett ytterligare språk som ser ut att vara slaviskt. Den svenska texten lyder ”Gustav Adolfs torg”.

Jeffrey’s Image Metadata Viewer är ett verktyg för att få reda på mer information om bilden. Har du tur finns uppgifter om när och var bilden togs bevarade.

På översättningstjänsten Google Översätt kan du kontrollera om översättningarna till de andra språken ser ut att vara korrekta. Den arabiska verkar stämma. Åtminstone ”Gustav Adolfs” matchar mot Google Översätts vitryska. Den ger ett annat ord för torg, men det är tillräckligt nära för att inte avfärda på denna grund.

Har du tur är kamerans bildinformation, så kallad EXIF-data, bevarad i bilden. Där kan du bland annat få reda på när bilden är tagen. Ibland framgår även GPS-koordinaterna så du kan se var bilden tagits. Jeffrey’s Image Metadata Viewer är ett verktyg för att enkelt få fram denna bildinformation.

Foton som laddas upp på Facebook och Twitter rensas på EXIF-uppgifter, så där är detta tyvärr inte till någon hjälp.

Via bildsök kan du försöka hitta om bilden laddats upp någon annanstans med bevarade EXIF-uppgifter.

 

#4 När och var publicerades den första gången?

Det finns ingen tidsangivelse för när bilden är tagen. Inlägget som länkas är från 19 oktober 2017. Men är bilden tagen då?

Tjänsterna Image Raider, Tineye och Google bildsök kan utifrån en bild visa på vilka webbadresser bilden eller liknande bilder finns publicerade.

För att ta reda på det söker vi på bilden i Googles bildsök och på tjänsterna Tineye och Image raider. I till exempel webbläsaren Google Chrome fungerar det att högerklicka på bilden och göra en bildsökning. Annars går det också att spara bilden på skrivbordet och ladda upp den till bildsökningstjänsterna.

För att undersöka när bilden först laddades upp, begränsa till en viss tidsperiod i Google bildsök, eller sortera efter uppladdningsdatum i Tineye.

Kanske har någon redan granskat publiceringen, och då kan du få bildträffar från till exempel Viralgranskaren eller engelskspråkiga Snopes.com som ger mycket information.

I det här fallet går bilden att spåra till Sydsvenskan.se och ett aprilskämt som publicerades 2003. Tidningen har i efterhand lagt dit information om att det rör sig om ett aprilskämt. De har också skrivit om hur bilden dykt upp i andra sammanhang långt senare, efter att det uppmärksammats av Viralgranskaren.

 

I Googles bildsök listas liknande bilder i anslutning till varje bildträff. Där hittar vi den här bilden som leder vidare till en fotoblogg.

#5 Finns fler bilder från samma tillfälle?

När du tror dig veta när och var bilden är tagen, använd sökord som kan ge träff på andra bilder från tillfället. Kanske ger de en kompletterande bild av vad som hänt.

En googlesökning på likande bilder utifrån Gustav Adolfs torg-bilden ger träff på en annan bild från samma tillfälle. Den är publicerad på en privat fotoblogg och där framgår inte att det är ett aprilskämt.

 

#6 Är bilden beskuren?

Ibland beskärs bilder för att ge en annan bild av verkligheten. Om viktiga delar i bilden beskärs bort kan tolkningen av vad den föreställer bli en annan. Tineye kan hitta varianter av en bild som är obeskurna eller beskurna på ett annat sätt.

 

#7 Är bilden manipulerad?

Redan på 1800-talet manipulerades foton. Med dagens digitala bildbehandlingsprogram är det lättare än någonsin. Men det finns sätt att undersöka om en bild är manipulerad. Tineye ger träff även om delar av bilden skiljer sig från den du utgår från.

Det finns även andra verktyg, som Foto Forensics, som kan hitta delar i en bild som har en sämre kvalitet än resten av bilden, vilket kan tyda på manipulation.

Mer om bilder från Viralgranskaren

ur Lärarförbundets Magasin