Läs senare

Saknas: Pedagogiskt utbildade i fritidshemmen

FritidshemFrån alla till ingen. Så stort är spannet i antalet pedagogiskt högskoleutbildade i fritidshemmen. Totalt sett har andelen rätt utbildade inte varit så låg sedan 1995.
– Det är ett bekymmersamt läge, säger Ingela Aksell, undervisningsråd på Skolverket.

av Karin Lindgren
06 Apr 2017
06 Apr 2017

42 procent. Så många av de som jobbar på landets fritidshem har en pedagogisk högskoleexamen. De är 5 procentenheter lägre än året innan och den lägsta andelen sedan Skolverket började föra statistik över fritidshemmens personal 1995.

Statistiken ger inte svar på varför andelen utbildade sjunker, om det till exempel beror på att färre slutför utbildningen eller att rektorer och huvudmän är dåliga på att prioritera utbildning när de rekryterar.

För ett år sedan utlyste regeringen ett öronmärkt bidrag på 500 miljoner kronor för att öka personaltätheten på fritids och enligt utbildningsminister Gustav Fridolin är Skolverkets statistik en konsekvens av denna satsning på att minska grupperna. Fler outbildade än utbildade har anställts och spätt ut utbildningsgraden.

– I vår statistik ser vi bara att kompetensen sjunker och det är väldigt bekymmersamt. Det blir svårt att klara av det pedagogiska uppdraget när andelen med rätt utbildning är så låg, säger Ingela Aksell.

Utbildningsnivån varierar stort, både mellan olika kommuner och mellan fritidshem i samma kommun.  Det finns enheter – 528 stycken – där ingen anställd har pedagogisk högskoleutbildning, och det finns andra – 277 stycken – där alla har det.

Det skiljer också mellan kommunala och fristående fritidshem. I de kommunalt drivna har nästan 45 procent pedagogisk högskoleexamen, i de fristående 21 procent.

Statistiken visar även att tiden de högskoleutbildade ägnar åt undervisning på fritids sjunker. Procentuellt sett lägger de mer tid än tidigare på andra uppdrag, sannolikt i förskoleklassen och skolan.

Karta

Andelen med högskoleexamen i din kommun – klicka och se utvecklingen över tid

Andelen gäller för samtliga huvudmän verksamma i kommunen. Källa: Skolverket

Skolverket informerar just nu om läroplanens förtydligade uppdrag om lärande i fritidshemmen. I höst ska man ha tio konferenser riktade till fritidshemmen om detta.

– Det är en historisk text. Det pedagogiska uppdraget har aldrig varit så tydligt och det är jätteviktigt att vi gemensamt tar ansvar för implementeringen. Rektorer och huvudmän måste tänka strategiskt för att behålla de utbildade de har och ta ansvar för att få personer med rätt kompetens när de lyser ut tjänster, säger Ingela Aksell.

En ljuspunkt i statistiken är att andelen män som går ut grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem och börjar jobba på fritids ökar.

Lärarförbundet presenterade nyligen siffror som visar att 27 procent av lärarna i fritidshem idag jobbar med något annat. Enligt förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand innebär detta i kombination med utspädningen och det förtydligade uppdraget att lärarna i fritidshemmen har fått en högre arbetsbelastning och ett större ansvar än någonsin.

– Istället för de satsningar vi efterfrågat: rimligare arbetsbelastning, lön, villkor och bättre karriärvägar har regeringen satsat på outbildad personal. Det här borde få både arbetsgivare och beslutsfattare att ta sig i kragen, säger hon.

Mer ur Skolverkets PM om fritidshemmen

  • 478 000 elever är inskrivna på fritids, 16 000 fler än förra läsåret.
  • Storleken på elevgrupperna har minskat en aning, från 40,6 barn till 40,0 i i kommunerna och från 43,5 till 43,1 i fristående fritidshem
  • En femtedel av personalen har någon annan form av utbildning än pedagogisk högskola för arbete med barn. Sammantaget saknar över en tredjedel av de anställda utbildning för att jobba med barn.
  • Andelen män på fritids har ökat från 17 till 27 procent de senaste tio åren.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin