Läs senare

Samförstånd viktigast av allt

LedareSnart presenteras Skolkommissionens förslag. För att lyckas hålla ihop svensk skola måste vi alla göra oss lite större än våra särintressen.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Det var led­orden när regeringen tillsatte Skolkommissionen 2015. Nu skulle professionen och forskningen tillsammans få formulera långsiktiga lösningar för de utmaningar som svensk skola står inför.

Jag är en av ledamöterna i Skolkommissionen. I snart två års tid har vi vridit och vänt på alla de stora frågorna. Hur får vi en finansiering som riktar resurserna dit de bäst behövs? Hur ska styrningen av skolan fungera för att öka likvärdigheten och se till att vi lärare får använda vårt professionella kunnande på bästa sätt? Hur ger vi alla lärare och skolledare förutsättningar för professionell utveckling under hela yrkeslivet?

För att vara tydlig: ingen kommer att vara 100 procent nöjd.

Det är stora och svåra frågor och ingen av dem har ett enkelt svar. Men i nästa vecka är vi i Skolkommissionen redo att lägga fram vårt slutbetänkande.

Alla mina ingångsvärden eller åsikter har inte blivit slutförslag. Trots att jag har över 230 000 lärares och skolledares samlade expertis i ryggen och stridit hårt för att vara professionens röst, så har jag givetvis varit tvungen att både diskutera och kompromissa. För att vara tydlig: ingen kommer att vara 100 procent nöjd med alla förslag. Uppdraget har varit att hitta en långsiktig gemensam väg framåt. Att göra oss lite större än våra särintressen och ideologiska låsningar. Och på den punkten är jag både nöjd och stolt. Skolkommissionen presenterar ett förslag som kan hålla ihop svensk skola, öka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten. Vi kommer aldrig att lyckas med detta om vi inte hittar grogrunden för samförstånd.

Varför är det då så viktigt med samförstånd? I de senaste valen har svenska folket sett skolan som en av de viktigaste valfrågorna. Det är bra att många bryr sig om skolan — med rätt förutsättningar för barn, elever, lärare och skolledare bygger vi en ljus framtid för hela landet. Men när skolfrågan blir en valvinnarfråga för partierna, så leder det också till att konfliktnivån i skolpolitiken ökar.

Ska betygen ges från fjärde, sjätte eller sjunde klass — eller kanske inte alls? Ska skolan vara statlig eller kommunal? Ska förskoleklass vara obligatoriskt eller är det kanske gymnasieskolan som ska vara det? Ska kepsen vara på eller av, eller är det viktigare med mobilen?

Mitt i denna stormvind av förslag och nya beslut har elever, lärare och skolledare stått. Nya läroplaner, betygssystem, dokumentationskrav och nationella prov har implementerats på löpande band. Vi lärare har gjort det bästa av situationen och vänt oss fullständigt ut och in för att lära oss nya inrapporteringsverktyg, betygskriterier och bestämmelser. Men så fort vi känt att nu, nu har vi nog fått kläm på det här, så kommer något nytt igen. Och många gånger har vår professionella frihet beskurits och ersatts med ökad kontroll.

Det konfliktsökande tillståndet i svensk skolpolitik måste få ett stopp. Ska vi skapa en skola där alla barn och elever får samma chans, oavsett vilken familj eller vilket kvarter de kommer från, en skola där lärare och skolledare kan växa och utvecklas under ett helt yrkesliv, då måste vi bygga den tillsammans. Samförstånd och långsiktighet är livsnöd­vändigt för svensk skola.

ur Lärarförbundets Magasin