Läs senare

”Samtal om sommarläsning får inte leda till skuld”

LäsningNär man talar med unga om deras läsning måste man som lärare alltid utgå från det de har läst, om det så bara är textremsorna på tv, säger läsarambassadör Anne-Marie Körling.

av Lotta Holmström
23 Aug 2017
23 Aug 2017

Se hela samtalet

Vill du ta del av hela lässamtalet mellan Anne-Marie Körling och 11-årige Eddie? Det är 21 minuter långt och du hittar det på Lärarnas tidnings YouTube-kanal.

När Anne-Marie Körling bjuder in är det mycket mer än fika som står framdukat. På bordet ligger högar med böcker, många av dem med färgglada post-it-lappar instuckna här och var, skulpturer som föreställer läsande barn, en roterande jordglob och den lite kaxiga skylten ”Read a fucking book”. Det är dukat för lässamtal.

Inbjuden är framförallt 11-årige Eddie, men även Lärarnas tidning. Vi får vara med när läsarambassadören visar hur hon samtalar med elever om deras sommarläsning. Samtalet kan du ta del av i videoklippet här intill.

– Nu när sommaren är slut och vi kanske har gett eleverna en massa böcker att läsa kommer de att ha hanterat det olika, säger hon.

Medan en del elever slukat böckerna och inte alls upplevt det som ett måste kommer andra att inte ha läst en enda. Som lärare är det lätt hänt att bidra till att skuldbelägga eleven genom att fokusera på hur mycket som blivit läst. Det vill Anne-Marie Körling bort från. För läslustens skull.

Elever vände sig tidigt till Anne-Marie Körling för att prata om sin läsning. Foto: Lotta Holmström

– Vi kan inte uppehålla oss vid de böcker som inte har blivit lästa. Samtalet måste ha sin början i ”berätta om något du har läst”, om det så är en tidningsartikel, något på nätet eller textremsorna på tv. Då får alla ingå i samtalet.

Det viktigaste i samtalen om läsning är förhållningssättet, säger Anne-Marie Körling.

– Samtalet ska leda till att eleverna känner att de blir lyssnade till, bekräftade, oavsett på vilket sätt de läser. De har rätt att få samtala om sina svårigheter, sina tankar om sig själva och hur de betraktar sitt läsande. Vi lärare får inte ha så mycket förutfattade meningar utan vara här och nu och vara genuint nyfikna på hur och vad de läser. Lyssna och ställ följdfrågor som inte värderar.

Läsarambassadör

Sveriges läsambassadör, eller Läsambassadören, är initierad av Kulturrådet som också finansierar verksamheten.

Den förste läsarambassadören var författaren Johan Unenge som utsågs 2011. 2013-2015 var Johanna Lindbäck läsarambassadör. Anne-Marie Körling fick uppdraget 2015 och är läsarambassadör till och med september detta år. Alla tidigare ambassadörer fortsätter arbeta läsfrämjande på ett eller annat sätt.

Inspirationen kommer från USA, Storbritannien, Irland och Australien där motsvarande utnämningar finns sedan tidigare.

Läsambassadören ska verka för att barn och unga, oavsett bakgrund, ska få lika möjligheter att nå litteraturen. Men även inspirera vuxna att främja ungas läsning och verka för att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteraturen. En viktig målgrupp är barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning.

Källa: Statens kulturråd

Anne-Marie Körling blev läsarambassadör för snart två år sedan, men hon har arbetat läsfrämjande under hela sin lärargärning. Redan på Lärarhögskolan började hon prata läsning. Samtalen med såväl elever som vuxna läsare har hon samlat i boken ”Ovan trädtopparna”. Nyligen kom hon ut med boken ”Textsamtal & bildpromenader”, ett underlag till undervisning om texter och bilder.

– Jag blev tidigt känd som en lärare som man kan prata läsning med. Det gick ett rykte om att man kunde snacka med mig och att det var ofarligt – det kom inte på betygen. Elever som hade det kämpigt med läsningen, även från andra klasser, sökte upp mig, berättar hon.

Hon märkte att den motiga läsningen var en känslig fråga. Att de här eleverna aktivt sökte upp henne ser hon som ett bevis på att de ville läsa, men stötte på hinder.

– Vissa säger att unga inte tycker om att läsa. Det är att göra det lite väl lätt för sig, att lägga ansvaret hos dem. Vi måste tänka att de vill, och låna ut av vårt eget intresse, leda in dem till böcker genom att högläsa stycken eller berätta om sådant vi läst som fångat oss.

Anne-Marie Körling har märkt att många som inte tycker om att läsa har en sak gemensamt. De har inte blivit berörda av det de läst.

– Om man aldrig har upplevt att något slagit till i hjärtat eller bröstet när man läst, att man gråtit eller skrattat för att boken har gett en någonting, då blir läsningen bara prestation och inlärning. Då blir faktatexterna också besvärliga, säger hon.

Det i sin tur kan vara ett hinder i många andra ämnen i skolan.

– Samtalet om läsning är så angeläget att elevhälsan borde fråga eleverna ”kan du läsa? Kan du tillgodogöra dig texter? Klarar du av att läsa texter som är fulla med fakta, som kanske inte berör dig känslomässigt men påverkar din kognition? Finns det också texter du berörs av?”, säger hon.

Anne-Marie Körling är engagerad, intresserad och fokuserad i samtalet med Eddie om hans sommarläsning. Foto: Lotta Holmström

Istället för att blicka bakåt vill hon att lärare ska skapa förutsättningar för att väcka läslusten så att nästa sommarlov blir ett läslov.

– Det är ett pedagogiskt arbete. Ger vi böckerna värde och utrymme så kommer, i olika takt, med olika förutsättningar och på olika sätt, eleverna att bli intresserade. Men man kan aldrig slappna av i frågan och prata negativt om läsandet, säger hon.

Alla barn behöver lärarkontakt och undervisning kring sitt läsande, säger Anne-Marie Körling, inte bara de som behöver extra hjälp. Hon är noga med att det ska vara ett givande och tagande, ett samtal.

I samtalet med Eddie, 11 år, lär sig även Anne-Marie Körling något nytt. Han talar två språk men läser på tre.

– Så intressant! Det är kanske det man borde fråga eleverna: Hur många språk talar du? Och hur många språk läser du på? Hur kommer det sig? Det är det som är spännande med att vara lärare, att man i samtalen får upptäcka områden som går att utforska mer, säger hon.

 

ur Lärarförbundets Magasin