Läs senare

Sandbergs kör sin egen skola

Familjen Sandberg på Öland undervisar sina egna barn i hemmet. Därmed begår de varje dag ett lagbrott.

21 Feb 2013

Bild: Kristina Wirén
 
Brasan knäpper i ett hörn i takt med femåriga Nomi Sandbergs dunsande med innebandyklubban, djupt fokuserad på en match med sig själv. Hennes tre äldre systrar har inte tid att vara med, det är fredag och skoldag. Men till skillnad från sina jämnåriga kamrater behöver systrarna Sandberg inte ge sig av till skolan. De tillhör nämligen ett 70-tal barn i Sverige som får hemundervisning.
– Då tar ni fram era böcker, säger Marita Sandberg, mamma till döttrarna Ninni, Line och Lisabet, 7, 10 respektive 12 år gamla. Till familjen hör också förutom lilla Nomi även pappa Tomas Sandberg, som är busschaufför, och pojkarna Svante och Peter, 13 och 16 år, som går på ett vanligt högstadium.

– Ja, vi har sex barn. Så folk tycker att vi är konstiga redan där, säger Marita Sandberg och skrattar.

Och med "redan där" syftar hon förstås på det faktum att de dessutom hemundervisar halva barnaskaran. Något som är långt ifrån okontroversiellt i Sverige.

Kaffet dukas fram samtidigt som matbordet görs i ordning för dagens undervisning. Värmetillskottet från eldstaden är välkommet. Kvicksilvret kryper ner mot 20 minus utanför villan i Färjestaden på Öland.

Även om Marita Sandberg betonar att de följer andemeningen i läroplan och kursplaner, går de inte att följa fullt ut med tanke på att familjen varken har lektioner eller timplan. I synnerhet kan det vara svårt med praktiska och estetiska ämnen.

– Men vi försöker göra dem till en naturlig del av vardagen i stället. Vi har syrum, verkstad och pingisbord i källaren. Barnen håller på med flera idrotter på fritiden och hjälper Tomas med middagen.

– Jag brukar sy kläder till mitt gosedjur i syrummet, det går jättebra, säger Lisabet.

Line kramar sitt eget tyglamm en stund innan läroböckerna åker fram på köksbordet. Lisabet pluggar matte, Line geografi och Ninni läser i läseboken. Plötsligt tittar hon upp, konfunderad.

– Blir man dammig i en damm?

Böckerna är till låns från skolan. På nåder, tillägger Marita Sandberg.

– När kommunen drog in vårt tillstånd att hemundervisa ville skolan inte låna ut böcker längre, men de gav med sig till slut.

Regleringen kring hemundervisning är ganska snårig. I princip är det olagligt. Barn bosatta i Sverige har skolplikt och måste gå i skola från höstterminen det år de fyller sju till och med utgången av vårterminen det år de fyller 16. Med vissa undantag (se artikel intill).

Familjen Sandbergs äldsta son Peter har alltid gått i vanlig skola. Trettonårige Svante hemundervisades fram till i våras. Familjen har nämligen beslutat att endast hålla barnen hemma till och med sjätte klass. Marita Sandberg hävdar att övergången har gått bra.

– Efter första terminen hade Svante godkänt i alla ämnen utom idrott. Men framför allt har han blivit en i gänget på Ölands friskola där han går nu. Det var han inte i den kommunala skolan, som han gick i fram till fyran.

I höst passerar även tolvåriga Lisabet familjens interna skolpliktsgräns.

– Det har varit toppen att ha haft mamma som lärare, men det ska också bli kul att börja i skolan, jag ska bli plugghäst, säger Lisabet.

Familjen Sandberg har stångat sig blodig mot Mörbylånga kommun för vad de anser vara sin rätt att hemundervisa sina barn. Konflikten har inte bara varit lång utan även intensiv och infekterad. När den nya tuffare lagstiftningen trädde i kraft 2011 (se ruta) utfärdade kommunen ett vitesbelopp på 375 kronor för varje dag barnen inte dök upp i skolan. Den summan är nu uppe i 25 500 kronor.

Tiden före lagändringen hade familjen täta kontakter med skolans specialpedagog, som fungerade som kontaktperson och gjorde nationella prov och andra tester med barnen för att kontrollera hur de låg till. Men detta upphörde när tillståndet drogs in. Då försvann också barnens tillgång till skolhälsovården. Tidigare hade Svante kontakt med kuratorn på skolan.

– Det var jätteskönt att han hade någon annan än oss att tala med. Men när kommunen drog in tillståndet fick han inte träffa henne mer.

Men detta var ändå inte det värsta, berättar Marita Sandberg. Kulmen på konflikten kom när skolans rektor anmälde familjen för vanvård enligt socialtjänstlagen.

– Rektorn gjorde två anmälningar mot oss, som båda lades ner, efter grundliga utredningar.

Första anmälan tog upp barnens kunskapsutveckling. När denna lades ned gjordes en ny anmälan på andra grunder.

– Bland annat hänvisade skolledningen till att en lärare sagt att Lisabet sett lite nedstämd ut och att hon svarat att det berodde på att hon hade haft en konflikt med sin mamma. Det känns som att de snokar upp vad som helst bara för att sätta dit oss. När kuratorn såg det så sa hon till mig: "Jag skulle bli mer bekymrad om ett barn aldrig är osams med sin mamma."

Men som läget är nu verkar kommunen och familjen Sandberg slutligen ha kunnat enas om en kompromiss. Den går ut på att barnen blir inskrivna på skolan med anpassad studiegång och får träffa lärare några timmar per vecka. Detta innebär i praktiken att de kan fortsätta hemundervisas samtidigt som kommunen har ryggen fri vid en eventuell granskning av Skolinspektionen.

Men varför är det då så viktigt för familjen Sandberg att hemundervisa? Det började med skolsituationen för Svante och Lisabet, berättar Tomas Sandberg.

– Vi märkte att Svante mådde jättedåligt i skolan. Och Lisabet blev tyst och isolerad för att hennes klass var så stökig. Hon gick till och med bakåt språkligt. Samtidigt sa lärarna att det inte fanns några problem.

Skolan hade ingen dokumentation om att Lisabet skulle vara mobbad. Men när socialtjänsten gjorde en utredning kring henne framkom att hon i skolans "trivselbarometer" ofta var omnämnd som någon de andra barnen var dumma emot.

Enligt Marita Sandberg var det endast barnens sociala situation som gjorde att alternativet med hemundervisning kom på tal.

– Vi hade inte haft en tanke på det innan, i synnerhet inte eftersom man utmärker sig så mycket i negativ bemärkelse. Det finns ju de som är mycket skeptiska.

Detta inkluderar bland annat Marita Sandbergs egen syster.

– Min syster är lärare. Hon är kritisk till hemundervisning, men säger inte så mycket om det. Vi har gjort väldigt olika livsval och aktar oss helt enkelt noga för att diskutera detta.

En naturlig invändning mot hemundervisning är hur en enda förälder ska kunna ersätta ett helt arbetslag av lärare med specialistkompetens i såväl pedagogik som sitt ämnesområde. Marita Sandberg förstår invändningen men vill se saken ur ett annat perspektiv.

– För det första så hemundervisar vi bara upp till och med sjätte klass. Och om skolan jag själv har gått i är värd namnet så borde jag ha kunskaper att hjälpa barnen fram till högstadiet åtminstone.

Dessutom anser hon att det är som att jämföra äpplen och päron.

– Lärarna behöver inte känna sig hotade, vi spelar inte på samma planhalva. Jag har inte kompetensen att ställa mig framför en klass med 20 tioåringar. Men mina egna barn kan jag nå fram till utan pedagogisk utbildning.

Hon framhåller att när det gäller hemundervisning så verkar inte ämneskunskaperna spela någon avgörande roll.

– Studier från USA visar att hemundervisade barn lyckas bättre än barnen i skolan, även när föräldrarna är lågutbildade.

Tomas Sandberg tror att en förklaring kan vara att man har en annan relation till sina egna barn.

– Att hålla ordning på en hel klass är en jätteutmaning. Men att undervisa sina egna barn, som man har en anknytning till, är en helt annan sak.

Även om Marita och Tomas Sandberg vill betona att det är av pedagogiska och sociala orsaker de valt hemundervisning och "absolut inte" har med religiös övertygelse att göra, så tillstår de samtidigt att en del av deras kritik mot skolan grundar sig i bristen på andra synsätt än det darwinistiska.

– Kommunen är rädd för att vår undervisning inte ska vara saklig och objektiv, men det är ju skolans som inte är det. Där måste du vara och tycka som alla andra för att duga. Exempelvis framhåller man evolutionsteorin som den enda möjliga sanningen, säger Marita Sandberg.

– För skolan är inte det viktiga vad som är sant utan vad som är politiskt korrekt, fyller Tomas Sandberg i.

Båda två anser att skolan inte tar hänsyn till att barnen är individer och kan ha olika uppfattningar.

– När de arbetade med Big Bang i Svantes klass sa han att han inte tror på det utan på Gud. Vet du vad läraren sa då? "Den Gud du tror på finns inte", säger Marita Sandberg.

Farhågorna om att hemundervisade barn blir socialt isolerade avfärdar hon.

– Vi umgås med många människor från alla möjliga olika bakgrunder. Barnen deltar också i självvalda aktiviteter, som scouterna och Svenska kyrkans ungdomsverksamhet.

I hallen har Ninni och Line knäppt på sig var sitt par inlines. Vardagsrummet blir hockeyrink. Det har ringt ut till rast hos familjen Sandberg. 

Så säger lagen

  • I förarbetet till den nya skollagen står det att det krävs "synnerliga skäl" för att hemundervisning ska beviljas.
  • Det går bara att ansöka om ett läsår i taget. Det är stor skillnad mellan olika kommuner i bedömningen av vad som är "synnerliga skäl". Generellt är det lättare att få tillstånd i små kommuner.

Källa: Skolverket

 

Skola i hemmet

Antal hemundervisade barn per nio miljoner invånare:

Sverige: 75

Tyskland: 65

Norge: 783

Frankrike: 1 180

England: 7 200

USA: 45 000

Källa: Rohus

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin