Läs senare

Signaler om otrygghet före knivdåd på skola

Redan före det tragiska knivdådet som dödade en 15-årig pojke på Göingeskolan i måndags fanns signaler om otrygghet på skolan. Skolinspektionen planerade för regelbunden tillsyn efter enkätsvar som visade på att det kan finnas problem med studiemiljö och trygghet.

12 Jan 2016

I den risk- och väsentlighetsanalys som alltid görs inför tillsyn av skolor valdes Göingeskolan ut. Anledningen: Enkätsvar som visar att det kan finnas problem med studiemiljön och tryggheten.

– Vi planerar att besöka skolan i morgon för ett samtal med rektor och förvaltningschef. Vi vill försäkra oss om att situationen är bra på skolan. Sedan får vi utröna hur snabbt vi behöver göra tillsynen, säger Lotta Kårlind, enhetschef på Skolinspektionen i Lund.
 

Tillsynen kan alltså behöva göras tidigare än planerat?

– Det kan bli så, ja. Det får vi ta ställning till efter samtalen.
 

Vårdnadshavare, elever och pedagogisk personal svarade på enkäten i höstas.

– Man har svarat mer negativt kring studiemiljön och trygghet, och det är orsaken till att vi behöver besöka den här skolan, säger Lotta Kårlind.
 

Förra tillsynsbeslutet om Göingeskolan lämnades i juni 2012.

– Då fanns inte den här oroväckande bilden.

Att enkätsvaren kan vittna om problem med studiemiljö och otrygghet är inget som skolans rektor Robert Dirksen håller med om.

– Enkäten säger något helt annat, säger han.
 

Men Robert Dirksens uppfattning om vad enkäten visar är inget han prioriterar att svara på nu, fullt upptagen med att ta hand om personal och elever.
 

Är din bild av skolan att man inte har haft problem med studiemiljö och otrygghet?

– Absolut. Du får prata med Skolinspektionen om deras syn och var man fått informationen ifrån.

På skolan i norra Skåne där en 15-årig pojke i går knivskars till döds av en 14-årig elev har det under tisdagsmorgonen hållits en minnesstund. Utanför skolan står en ring med tända ljus på marken och ett litet bord. "Our best friend forever" står det på ett rosa papper med ett stort hjärta i mitten, ritat av en elev, till den knivdödade 15-åringens minne.

Polisen vill så snabbt man bara kan ta reda på vad som ligger bakom dådet.

– Det är en väldigt stökig utredning då det är mycket upprörda känslor och en tragisk händelse. Därför kommer vi att utreda detta med så hög hastighet som möjligt, för att få reda på varför det blivit som det blivit. Men exakt vad som har hänt kanske vi aldrig får reda på då ena parten ju inte lever längre, säger Pär Cederholm, lokalpolischef i Hässleholm.

14-åringens pappa säger till Aftonbladet att pojken var mobbad i skolan innan händelsen. Han fick enligt pappan uppsöka sjukhus efter en misshandel före jullovet, och en mobilfilm från händelsen spreds bland eleverna.

– Jag ringde till skolan och berättade att han mådde dåligt, men de gjorde inget, säger han till tidningen.

Rektorn Robert Dirksen hänvisar alla frågor om vad som kan ligga bakom händelsen till polisen.
 

Men du som rektor, kände du till att pojken upplevde sig mobbad?

– Det är polisen som håller i utredningen och de uttalar sig om vad de har fått fram. När de kommer med sin information kan jag reagera på det.

Dödligt våld på landets skolor händer mycket sällan, enligt kriminolog Sven Granath vid Brottsförebyggande rådet. Nästan alltid handlar det om att någon vill hämnas mot mobbning. Med en kniv som vapen.

– Ungefär vart fjärde år i genomsnitt inträffar dödligt våld i en skolmiljö. Men det är ännu mer ovanligt att det inträffar på en högstadieskola som fallet i Broby, säger Sven Granath.
 

Grovt våld som begås av barn i yngre tonåren utspelar sig ofta på just skolan.

– Ett av typfallen är hämndaktioner mot mobbning, som kan rikta sig mot antingen elever eller lärare. Jag är inte förvånad över att det kan vara omständigheten i det här fallet också, säger han.

Annars handlar uppgörelsen ofta om kriminalitet och konflikter som uppstått utanför skolan, till exempel knarkaffärer.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin