Läs senare

”Skapa tidigt goda rela­tioner”

LärarlivExperten: Även föräldrar behöver tydliga gränser.

av Karin Lindgren
13 Feb 2017
13 Feb 2017
Avgörande. De lärare som satsar energi på föräldrakontakter trivs också bättre med eleverna, enligt Lars Eriksons forskning. Här är han med sina studenter på Örebro universitet. Foto: Pavel Koubek

Lars Erikson är universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet och forskar och undervisar om hur lärare kan skapa en förtroendefull relation till vårdnadshavarna.

Han anser att föräldrarna har fått för stort mandat att bestämma över sina barns utbildning. Det fria skolvalet har satt egenintresset i första rummet, ökat pressen på lärarna och minskat barnens rätt att möta elever med ­annan bakgrund, enligt honom.

Gör så här för att skapa förtroende

  • Ha individuella lära känna-samtal.
  • Organisera föräldramöten som är sociala och trevliga, inte formella.
  • Var öppen för synpunkter och kontakter inom ramen för de gränser som satts upp.
  • Undvik skuldkulturer där lärare och ­föräldrar skyller på varandra.

Källa: Lars Erikson

— Men jag tror att föräldrar förmår tänka på fler barn än sina egna. Om skolan bygger goda relationer från start och förklarar vad uppdraget går ut på kan de både samarbeta och bli en resurs för kollektivet, säger Lars Erikson.

När relationen är god är föräldrarna ­mindre benägna att skicka arga mejl på ­konstiga tider eller ställa läraren till svars för sitt barns bristande prestationer. Hans forskning visar att de lärare som satsar energi på föräldrakontakten inte bara känner sig mindre pressade, de trivs även bättre med eleverna.

— Min käpphäst är därför att lärare bör ­lägga tid på föräldrarelationen tidigt när de får en ny elev— under inskolningen i för­skolan, vid grundskolestarten, i årskurs 7.

Den goda relationen ska kombineras med produktiva gränser. Med det menar Lars Erikson gränser som är tydliga och välkända men inte alltför många eller stränga.

— Någon tycker att det är okej att föräldrar ringer på morgnar och söndagar, andra vill bara ha samtal på vardagseftermiddagarna. Här gäller det att varje lärare hittar sin väg, säger han.

Och har stöd från en skolledning som tycker att föräldrakontakter är viktiga och ser till att läraren får tid till dem, kan tillläggas.

— Lärare kan inte göra detta på sin fritid.

Mot de föräldrar som försöker manipulera personal för att få sin vilja igenom och ständigt är närvarande i lärarens telefon och mejlbox, måste skolan visa en enad front. Helst i förväg i form av nedskrivna regler.

— Det är ofta oro för de egna barnen som gör att föräldrar blir väldigt på. Ett professionellt bemötande och klara gränser för deras inflytande gör att de känner sig mer trygga.

Lars Erikson tycker att lärare och rektorer kan hänvisa till skollag och läroplan — och till exempel säga ”läxor får ni ha synpunkter på men innehållet i undervisningen är det vi som bestämmer över”.

På skolor med en stor andel elever med utländsk bakgrund är det snarare föräldrars frånvaro som upplevs som ett problem. Men att de inte kommer på föräldramötet behöver inte betyda att de inte inte bryr sig om sina barns skolgång.

— Det mjuka svenska sättet att bjuda in till möten går inte hem hos föräldrar som är vana att se skolan som en del av överheten. Då är det bättre att kalla föräldrarna och vara tydlig med att de förväntas komma. Sedan kan man försöka bygga vidare med mer ­individuella kontakter, säger Lars Erikson.

Lästips:

”Föräldrainflytande i skolan” (Ges ut i april av Student­litteratur)

”Skolan och hemmet. Stödmaterial från Skolverket” (2014)

”Relationskompetens i pedagogernas värld. Helle Jensen och Jesper Juul” (Liber 2009)

”Vi lämnar till skolan det käraste vi har …” (Myndigheten för skol­utveckling 2008).

ur Lärarförbundets Magasin