Läs senare

Skolan som jobbar i par

ReportageDelat ledarskap och två lärare i klassrummet i de flesta ämnen. Att jobba i par är en viktig del av Vallbacksskolans satsning på en stadig organisation.

Anna-Karin Eriksson och Victoria Strandberg Zarotti är biträdande rektorer och delar det operativa ledarskapet på skolan. Foto: Britt Mattsson

God morgon! Hej! God morgon! Löste det sig i går? Skönt! God morgon!

Klockan är strax efter åtta och små klungor av elever kliver in genom porten på Vallbacksskolan i Gävle. I vestibulen står lärare och hälsar välkomna. Tillgänglighet och relationsskapande är en del av skolans filosofi, något som underlättas av att skolbyggnaden bara har en ingång. Alla passerar samma dörr på morgonen.

— Det kan bli lite trångt ibland och nu ska skolan byggas ut igen så vi får se om det kräver ytterligare en entré. Det är inget jag önskar, det är väldigt bra att alla måste gå förbi här, säger Victoria Strandberg Zarotti, en av skolans biträdande rektorer, och sveper med handen över receptionsdisken.

Det är ju inte meningen att den ena ska vara assistent åt den andra.

Receptionen är skolans nav. Bakom disken står Marie Eriksson, en av administratörerna, och tar hand om såväl elever och lärare som deras borttappade prylar. Den här morgonen har hon ett par nycklar och en läsplatta att dela ut till tacksamma elever. Hon registrerar besökare, fixar vikarier och bistår med plåster och mensskydd. Att administrera det dagliga arbetet med att hålla snyggt på skolan, som eleverna turas om att göra när de är klassvärdar, är också hennes ansvar.

Receptionen. Yonas Al-Shaibani och Nellie Östberg får hjälp av Marie Eriksson, en av skolans administratörer.

— I början fungerade jag mest som en skolvärdinna men med tiden har det blivit mer och mer stöd till lärarna. Nu gör jag sådant de inte hinner med, som bokar lokaler, gör beställningar och kopierar, berättar hon.

Vallbacksskolan är ny som grundskola. 2015 slogs fyra högstadieskolor i Gävle samman till två och i samband med det renoverades den gamla byggnaden från slutet av 1800-talet för att passa moderna behov.

Men uppkopplade klassrum, generösa uppehållsytor, luftig matsal och en inspirerande skolgård är inte allt. Under tiden Vallbacksskolan byggdes om tog skolledningen även ett omtag kring organisation och pedagogik.

Operativa chefer för skolan är Victoria Strandberg Zarotti och kollegan Anna-Karin Eriksson, båda med titeln biträdande rektor. De sköter det dagliga arbetet med frågor som rör bland annat personal, elever, elevhälsa, scheman, ekonomi, lokaler, mat och städning. Deras chef, Ulf Sjulander, är rektor för hela rektorsområdet med fyra låg- och mellanstadieskolor samt Vallbacksskolan, där han har sitt kontor. Han är fortfarande juridiskt ansvarig och beslutar till exempel i elevvårdsärenden.

Sedan 1897

Vallbacksskolan invigdes 1897 som en av Sveriges sju dövstumskolor. Skolan hade elever från tre län och byggdes som internat, med sovsalar för 125 barn.

Byggnaden har alltid varit kopplad till utbildning, bland annat folkskoleseminarium, lärarutbildning, vårdskola, konstskola och sfi.

I dag har skolan 470 högstadieelever och cirka 70 lärare.

Både Victoria Strandberg Zarotti och Anna-Karin Eriksson har varit rektorer tidigare och de har även provat på delat ledarskap.

— Vi är väldigt olika. Jag tror att det är därför vi fick tjänsterna, för att vi är så olika, säger Victoria Strandberg Zarotti.

Året innan skolan öppnade träffades de ofta och de kom snabbt överens om att de måste få till en öppen och respektfull relation.

— Vi pratade om allt — vi kände ju inte varandra. Det var viktigt att vi hittade en gemensam värdeplatta. Det finns ju inte tid att stämma av inför vartenda beslut, vi måste kunna lita på varandra, säger Anna-Karin Eriksson.

Över en kopp förmiddagskaffe faller de varandra i talet. Hittills har de inte blivit osams, däremot diskuterat och argumenterat en hel del. Och så fort de ställs inför en knepig frågeställning, exempelvis på ett personalmöte, ber de att få återkomma när de pratat ihop sig.

— Vi är varandras komplement. Det är så lätt att känslor smittar, men om du är arg så försöker jag vara den som lugnar även om jag också är upprörd.

— Ja, vi vill ju att det ska bli bra.

Med sin samlade erfarenhet var de båda säkra på hur de ville organisera skolan. Det delade ledarskapet var redan på plats. Två lärare i klassrummet var de också ”väldigt överens om”. Nu är tvålärarsystemet i gång i svenska, matematik, engelska, musik, NO samt hem- och konsumentkunskap. På tur står SO, bild och idrott.

Priset för att få det hela att gå ihop ekonomiskt är att klasserna är större, cirka 30—31 elever, och att de i stort sett aldrig tar in korttidsvikarier. Enligt Victoria Strandberg Zarotti är en väsentlig del av ekonomin kopplad till hur skolan är organiserad.

— Vi har samma skolpeng som andra skolor men vi har till exempel valt att lägga delar av de extra pengar vi får för nyanlända på att ha två lärare i klassrummet. Det är klart att vi sparar en del på att inte ta in vikarier hela tiden. Vi har en fast vikarie på 75 procent i stället och handlar det bara om någon dag så täcker lärarna upp för varandra, säger hon.

Maria Sjöberg och Lars Klippmark tycker att tvålärarsystemet fungerar mycket bra. Foto: Britt Mattsson

En trappa upp hos klass 8F har Lars Klippmark och Maria Sjöberg lektion i svenska. Framför dem i klassrummet sitter elever som läser både svenska och sva, svenska som andraspråk. Några har en språkstörning och behöver extra stöd. Lars Klippmark läser högt ur ”Stjärnlösa nätter” av Arkan Asaad och avslutar med en cliffhanger för att locka eleverna att övergå till tyst läsning. Maria Sjöberg samlar ihop en mindre grupp och går till rummet bredvid.

— Det är en stor fördel att vara två. Vi ska ju individanpassa men när det är många som behöver hjälp är det svårt att hinna med om man är ensam. Nu kan vi planera tillsammans, anpassa uppgifterna efter elevernas behov och även hinna med att hjälpa dem på lektionen, säger hon och Lars Klippmark håller med.

— Vi har också möjlighet att blanda svenska- och sva-eleverna och det är bra, det blir mer sammanhållet. Sva kan ha en dålig stämpel och det finns en risk att undervisningen håller för låg nivå så att eleverna inte utvecklas i sin fulla potential men det försvinner förhoppningsvis nu. När vi delar upp eleverna gör vi det inte automatiskt i svenska- respektive sva-grupper utan vi tar hänsyn till olika saker, säger han.

Flexibilitet. Under läsningen utnyttjar svensklärarna Maria ­Sjöberg och Lars Klippmark att de är två, och delar upp klassen. Foto: Britt Mattsson

Vinsterna med att vara två lärare märks framför allt vid planering, elevernas självständiga arbete och bedömning, menar lärarna på Vallbacksskolan. Sofi Jonsevall som är lärare i matematik, fysik och teknik tycker att nivån på undervisningen blir jämnare, i synnerhet när det kommer till bedömning.

— Vi är två som kan tänka, det ger en större säkerhet, säger hon.

Under åren har Sofi Jonsevall hunnit med att jobba på flera olika sätt i tvålärarsystemet. Ibland är de båda två i klassrummet hela lektionen, andra gånger delar de upp klassen i grupper, på olika sätt olika veckor eller efter nivå.

— Våra elever har så olika erfarenheter. En del har ingen skolbakgrund alls, medan andra, som eleverna från Syrien till exempel, har en mycket högre mattenivå än svenska elever. Och så finns allt där emellan. Jag skulle vilja påstå att det är omöjligt att nå alla, säger hon.

Flexibiliteten är bra för alla, menar Sofi Jonsevall. Eleverna på en lägre nivå slipper sitta i klassrummet timme efter timme utan att förstå och de som kommit längre behöver inte tycka att det går långsamt.

— Får man tid med dem som behöver mer så hinner vi fokusera på grunderna, och då kan vi verkligen se hur de utvecklas.

Med stora nivåskillnader hos eleverna underlättar det också att vara två lärare som kan planera och bolla svårigheter tillsammans. Dessutom är alla lärare olika sinsemellan och har olika lärstilar vilket berikar både elever och lärare.

Sofi Jonsevall kan inte hitta något negativt med ett tvålärarsystem, men påpekar att det underlättar om man gillar samarbete.

Halva duon. Biträdande rektor Victoria Strandberg Zarotti. Foto: Britt Mattsson

— Det är ju inte meningen att den ena ska vara assistent åt den andra, man måste vara noga med att dela på ansvaret, säger hon.

Förmiddagen drar mot lunch och där vestibulen övergår i matsal samlas fler och fler elever. Här rör sig också skolans fyra elevcoacher. Ledningen på skolan har erfarenhet av att arbeta med elevcoacher sedan tidigare och det var något de ville ta med sig. Med sina olika kompetenser driver coacherna skolans kafé och uppehållsrum, ordnar eftermiddags- och lovaktiviteter och sköter elevrådet. De finns tillgängliga på rasterna men fungerar också som ett lärarstöd till exempel för att motivera skoltrötta elever eller medla i konflikter.

— Alla elevcoacher är kopplade till ett arbetslag så vi är med i elevvårdsarbetet också, berättar Marie Norén som just har kommit tillbaka från en lägerskola med skolans sjuor.

Victoria Strandberg Zarotti och Anna-Karin Eriksson passerar, på väg ut på en schemalagd lunchpromenad. Det är ett utmärkt sätt att hinna prata i lugn och ro. Ämnet för dagen är — framåt. De har toppbetyg i medarbetarenkäter med poäng på mellan 80 och 100, där allt över 76 är bra. Men målen de satte upp när de startade är nådda, nu vill de vidare. Kanske ska de byta arbetsuppgifter så att organisationen inte blir för sårbar? Och så måste de hitta tillbaka till diskussionerna om värdegrunden.

— För mig finns det inget alternativ till att jobba i delat ledarskap. Det är så mycket roligare. Det finns alltid en kollega som är insatt i vad som händer och som man kan bolla med — en som inte är min chef utan min kollega. Det här är ett yrke där många slutar men på det här viset orkar man mycket längre, säger Victoria Strandberg.

Studie om skolan

Arbetet på Vallbacksskolan är föremål för en pilotstudie vid Högskolan i Gävle. Syftet är att förstå hur hållbara utbildningsmiljöer skapas på en högstadieskola. Forskarna framhåller:

  • En organisation där olika funktioner är samordnade och att man har en helhetssyn på eleverna.
  • Skolpersonalens uppfattning av sitt uppdrag och hur ansvarsområden överlappar varandra.
  • Skollokalernas betydelse och att både elever och personal använder sig av dem på ett kreativt sätt.

ur Lärarförbundets Magasin