Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

Skolan som skapar nätsmarta elever

KällkritikLärarna på Murgårdsskolan fick i uppgift att installera ett inre nätfilter hos eleverna. Hur gör man det? Börjar redan med sexåringarna.

av Stefan Helte
03 Mar 2017
03 Mar 2017
Digitalt stöd. IT-ansvariga läraren ­Madeleine Högman och klass­läraren Linda Strandh förbereder en lektion.
Foto: Britt Mattsson

En kille åker i en jättelång gul rutschkana nedför en brant kulle. Han flyger och flyger och flyger. Tills plask!

Plötsligt landar han mirakulöst i en liten rund pool, tiotals meter bort i den gröna dalen.

Han själv och alla runtomkring honom garvar hysteriskt.

Men hallå – är det här Youtube-klippet verkligen på riktigt? Eller är det fejk?

Vi är alla publicister. Vi måste själva ta ställning till vad vi ska publicera och föra vidare. Karin Lepistö

Klockan är 9.30 en solig måndag i februari och klassläraren Linda Strandh har precis startat sin lektion i 2B. På whiteboarden står det vad lektionen heter: Nätsmarta.

Fem tips till nätsmart skolarbete

  • Utgå från eleverna. Fråga: Vad gör ni på nätet? Får man ta bilder på andra utan lov?
  • Youtube med alla klipp som tilltalar olika åldrar är ett rikt diskussionsmaterial.
  • Få med kollegerna och hjälp till med lektionstips.
  • Informera föräldrarna, så att de vet vad ni har på gång.
  • Börja i det lilla och våga pröva nytt.

Källa: Madeleine Högman och Karin Lepistö, IT-ansvariga lärare på Murgårdsskolan.

Läraren låter blicken vandra över åtta­åringarna och säger:

— Jag vill att ni tänker efter — kan man verkligen lyckas med något sådant?

En stunds funderande och viskande på de två långbänkarna längst fram i klassrummet. Sedan åker händerna upp:

— Ja!

— Kanske, men man kan bryta foten då.

— Nej, så högt uppifrån kan man inte hoppa ned i en liten pool.

En spridd skur av möjliga tolkningar av sanningshalten i det som alla alldeles nyss tillsammans såg.

Utvändigt liknar den gamla skolan från 1915 en pampig kyrka med sin höga vita putsfasad och sitt brant lutande svarta tak. Men invärtes är Murgårdsskolan i Sandviken en frontskola när det gäller digital källkritik. Här börjar eleverna redan i förskoleklass fundera kring vad som egentligen är sant och falskt på nätet. De IT-ansvariga lärarna har byggt upp en egen lektionsbank, föreläser på andra skolor och driver ett forskningssamarbete med Högskolan Dalarna.

Linda Strandh förklarar nu att Youtube-klippet kanske är en trickfilm. Men vad är egentligen en trickfilm?

Dino Buhic svarar:

— Det är att man redigerar filmen. Att man klipper bort saker och lägger till nya grejer.

Linda Strandh:

— Ja, just det. Den här filmen kan vara sann, eller så är den trickfilmad. Man vet inte.

Hon går fram till tavlan och skriver upp några frågor:

1. Vem är personen bakom filmen?

2. Varför vill personen sprida filmen?

3. Kan personen ha fel? Varför?

Det är inte helt lätt att avgöra om ett filmklipp är på riktigt eller inte.
Foto: Britt Mattsson

4. När hände det?

5. Vad hände?

Nu ska eleverna själva söka upp andra Youtube-klipp. Med utgångspunkt från kontrollfrågorna ska eleverna grunna över om filmerna är trickfilmade eller inte.

När lektionen är slut hänger eleverna upp stolarna på sina bänkar och travar i väg för att äta dagens lunch — stekt torsk med curry­dressing. Linda Strandh dröjer sig kvar i klassrummet en stund. Hon putsar sina glasögon och berättar att klassen jobbar med nätsmarthet varje vecka. Antingen inplanerat i undervisningen eller för att det plötsligt dyker upp något som berör eller upprör eleverna.

— De här eleverna är väldigt medvetna om digital källkritik. De vet att de ska tänka efter en extra gång om det de ser verkligen är sant och att man inte ska föra vidare okontrollerad information.

Hon ger ett exempel på en övning som eleverna fick när de var ännu yngre:

Först målade de egna bilder. Sedan bytte de bilder med varandra och fortsatte målandet. Till sist fick de tillbaka sina teckningar.

— Det väckte blandade känslor. En del blev ledsna och ville inte fortsätta. De sa: ”Det var inte så här jag hade tänkt bilden”.

Lektionen fick eleverna att inse hur viktigt det är att inte ta andras bilder eller att göra om dem.

Projektet. Arbetet med ”Nätsmarta” tar sig många uttryck – en lektionsbank, en hemsida och en tidning till exempel.
Foto: Britt Mattsson

Det var för fem år sedan som Murgårds­skolan började jobba aktivt med digital källkritik. Skolan var den första i kommunen som erbjöd varje elev en egen dator. Skol­chefen förklarade att nätet skulle vara helt öppet, utan filter och spärrar. Filtren skulle byggas in i elevernas inre.

Detta ambitiösa uppdrag gick till skolans två IT–ansvariga lärare: Madeleine Högman, speciallärare i årskurs 4—6 och Karin Lepistö, förskollärare i förskoleklass och i årskurs 1.

Den här dagen väller den bleka februari­solens ljus in genom de stora fönstren i ­Madeleine Högmans speciallärarrum.

Karin Lepistö ler med en grimas. Hon har tuggat olyckligt på en Rollo-kola i helgen, har akuta tandbesvär och ska när som helst i väg till tandläkaren.

Men så börjar vi prata digital källkritik. Tid och rum (och tandvärk) försvinner.

— Det är svårt att fatta hur snabbt utvecklingen har gått. När vi började fanns inget som hette selfie. Nu har nästan alla elever, även på lågstadiet, en egen mobiltelefon och tillgång till hela världen, säger Madeleine Högman.

Så jobbar Murgårdsskolan med digital källkritik

  • Digital källkritik i alla ämnen från förskoleklass till årskurs 9. Alla klasser jobbar med detta under en vecka per termin.
  • De IT-ansvariga lärarna har skapat sajten »Nätsmarta« med ­lektionstips.
  • Skolan tar nu fram ett nytt undervisnings­material tillsammans med Viralgranskaren (mer om Viralgranskaren här).
  • Högskolan Dalarna har inlett ett forsknings­samarbete med skolan.

Läs vidare

Läs mer om Murgårdsskolans nätsmarta lektioner: natsmarta.se

— Och vi är alla publicister. Vi måste själva ta ställning till vad vi ska publicera och vad vi ska föra vidare, säger Karin Lepistö.

Deras uppgift var alltså ett bygga ett inre nätfilter hos eleverna. Hur tar man sig an en sådan uppgift?

De lusläste läroplaner och kursplaner i jakten på skrivningar om källkritik. Tog reda på vad EU:s nyckelkompetenser säger om vad en modern medborgare behöver rustas med för kunskaper. Och googlade massor.

Men det fanns inte så mycket information om digital källkritik för riktigt unga elever. Och på Murgårdsskolan hade man ju bestämt sig för att grunden måste läggas tidigt.

— De flesta barn är ute på sociala medier och olika internetplatser redan vid sex års ålder. Som Moviestarplanet, det är inte bara ett barnspel, det är också ett socialt medium där medspelarna kan kränka varandra, säger Madeleine Högman.

— För oss handlar det om att rusta eleverna med strategier för hur de ska tänka när de är ute på nätet, säger Karin Lepistö.

Madeleine Högman och Karin Lepistö fick uppfinna egna nätsmarta lektioner, som de prövade tillsammans med den vanliga läraren.

— När klassläraren kände sig tillräckligt säker på egen hand backade vi ut ur klass­rummet, berättar Madeleine Högman.

Tillsammans har lärarna på skolan steg för steg byggt upp lektionsbanken och hemsidan ”Nätsmarta”, där teoretiska diskussioner varvas med handfasta övningar.

Eleverna är i högsta grad medskapare till lektionsbanken och till lärarnas nätkompetens.

— Eleverna har enorma kunskaper om vad som finns ute på nätet. En bra utgångspunkt för att arbeta nätsmart är att fråga eleverna vilka sidor de är på och sedan tillsammans undersöka dem vidare, säger Karin Lepistö.

— Vi har själva lärt oss otroligt mycket längs färden, säger Madeleine Högman.

Nästan två timmar har gått. Nu måste verkligen Karin Lepistö skynda till tandläkaren med sin onda tand, ursäktar hon sig och skyndar i väg.

Oktober 2016, strax före Halloween. Plötsligt sprids uppgifter, inte minst via sociala media, om ett nytt märkligt fenomen över Sverige: Clownskräcken!

Tydlighet. Frihet under ansvar.
Foto: Britt Mattsson

Från flera håll i landet rapporterades om att utklädda clowner skrämmer folk.

— Kommer ni ihåg hur rädda ni var? Ni ­vågade inte ens gå upp till skogen, säger Tomas Andersson.

Han är lärare i svenska, SO och idrott och använder höstens clown-incident som utgångspunkt för en källkritisk övning i klass 4A, där han är mentor.

Tomas Andersson visar en skärmdump av en Facebook-uppdatering, som blixtsnabbt fick vida spridning bland unga. Budskapet är skrämmande:

”Alla clowner har planerat en stor attack mot allt och alla den 2/11—5/11 (alla halloween-dagarna)

Polisernas varning till alla är att låsa ALLA era fönster, dörrar & även portar och håll era djur och er själva inne på alla halloween dagarna för att dem kommer attackera mot allt som går!!”

Nu i efterhand fnissar klassen, det är klart att det där var en fejkgrej. Men hur skulle man ha kunnat ta reda på det då?

Eleverna får i uppgift att kolla konstigheter i texten, att googla vad andra nyhetsmedier rapporterade och vad polisen själv skrev. Några enkla faktakontroller som vem som helst skulle ha kunnat göra i det akuta, upp­jagade läget i höstas.

Adina Didricksson med långt, ljust hår ställer sig plötsligt upp i bänken och hoppar upp och ned:

— Jag hittade det! Här!

Och så läser hon högt rubriken från polisens egen hemsida om clownryktena:

”Felaktig information och falska varningar i sociala media.”

Efteråt är Tomas Andersson nöjd med dagens lektion.

— För de här eleverna är det inget konstigt att tänka källkritiskt. De är drillade sedan förskoleklass. De är nätsmarta.

Se elevernas film

Alla artiklar i temat Källkritik (16)

ur Lärarförbundets Magasin