Läs senare

Skolans stora problem är att staten inte vill betala

DebattDet kostar att ha en undervisning där lärarna har de rätta förutsättningarna och elevernas kunskaper blomstrar. Men ingen vill ta ansvar och betala, skriver idrottsläraren Ola Frykman.

Om debattören

Ola Frykman

Idrottslärare

Drakskeppsskolan, Täby

Skolan har den senaste tiden kritiserats för att utbildningen inte håller en hög nivå, för att fler elever än tidigare inte klarar betygskravet godkänd och att för fler mår psykiskt dåligt.

Elevernas dåliga mående anses ofta vara ett skolproblem orsakat av mobbning och kränkningar men många gånger har problemen startat utanför skolan. Exempelvis genom kränkande kommentarer på sociala medier som eleverna skrivit på fritiden. Ibland har elever svag självkänsla och saknar både en vän att vara förtrolig med och vuxna som tar sig tid att lyssna på deras behov, tankar och känslor.

Illustration: Colourbox

En annan kritik är att lärarna har för lite tid till planering av undervisningen. Det stämmer i sak men jag saknar en bredare definition av lärarnas tidsanvändning, till exempel hur mycket tid som går åt till att hantera konflikter mellan elever och till att stärka deras självkänsla så att de känner sig trygga socialt. Idag utför lärarna allt för ofta arbetsuppgifter som socialtjänsten, BUP och resursteam borde göra.

Här är ytterligare åtgärder som måste till om undervisningen och måluppfyllelsen ska bli bättre:

Klasserna ska ha max 20 elever. Då får lärarna bättre förutsättningar att utveckla elevernas förmågor och vilja att lära sig. Framför allt får de tid att ge fler elever hjälp, speciellt de med extra behov.

Det behövs en förbättrad fysisk arbetsmiljö där en modern ljuddämpning, ventilation och belysning skapar ökad arbetsro, vilket sänker stressnivån och ökar koncentrationen. Det behövs också fler grupprum där eleverna kan jobba med projekt eller eget arbete.

Idag utför lärarna allt för ofta arbetsuppgifter som socialtjänsten, BUP och resursteam borde göra.

Med fler speciallärare och specialpedagoger som är med på lektionerna och ger råd vid utformningen av undervisningen blir inkluderingen av elever med funktionshinder och läs/skrivsvårigheter bättre. Och med fler tolkar som har fördjupade kunskaper och förståelse för skolans styrdokument får det ökade antalet ensamkommande barn bättre förutsättningar att tillägna sig kunskaper.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Kommunala enkäter om elevernas upplevda trygghet, inflytande och undervisningens kvalitet skapar ofta stor förvirring hos lärare och elever. Elevernas definition av orden är inte nödvändigtvis desamma som politikernas. Därför måste elevernas tolkning, utifrån deras ålder och mognad, ligga till grund för utformningen av enkäterna. Då blir svaren mer mätbara och relevanta.

Samverkan mellan individen och gruppen måste prioriteras mer än idag. En fungerande klass är beroende av att eleven är trygg i sig själv och kan utrycka tankar, känslor och åsikter. Samtidigt är eleven beroende av att klassen respekterar allas integritet och tar vara på allas förmågor. Då skapas en plattform för att alla ska kunna verka i det sociala samspelet och tillägna sig kunskaper. Varför är vi så blinda att vi inte kan se detta samband?

Skolans stora problem är att staten, Välfärdssverige, inte vill betala det som krävs för att lärarna ska få bästa möjliga förutsättningar att ge eleverna bästa möjliga utbildning.

ur Lärarförbundets Magasin