Läs senare

Skolexporten visar att aktiebolag inte hör hemma i skolan

DebattVarje gång det avslöjas att skolaktiebolag gjort något uppseendeväckande med de pengar som ska gå till elevernas undervisning blir den ansvarige ministern upprörd. Men det kommer inte att bli bättre förrän vinstdrivna aktiebolag förbjuds verka i skolan, skriver Sten Svensson.

02 Okt 2017

Sten Svensson

medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Lärarnas tidnings sammanställning över hur de stora svenska skolkoncernerna växer i andra länder var mycket bra. Även om det har varit känt sedan länge att till exempel Kunskapsskolan har etablerat sig utomlands så var den samlade bilden över koncernerna ny.

Det svenska skolpengssystemet fungerar så att elevens hemkommun betalar ut en summa pengar till den fristående skola som eleven valt. Pengarna är avsedda för elevens undervisning, elevhälsovård, läromedel, skollokaler med mera. Men det finns ingen möjlighet att kontrollera att ett aktiebolag verkligen använder alla pengarna som de får till skolans verksamhet. Om de har få lärare, små lokaler, minimalt med läromedel och inga skolbibliotek blir det pengar över som skolans ägare kan använda till annat, till exempel till att expandera utomlands.

Illustration: Colourbox

De kan också använda pengarna som är avsedda för eleverna i Göteborg till att starta en ny skola Växjö eller till att köpa upp en redan etablerad skola i Falun. De kan även lägga pengarna på höga löner, pensionsförsäkringar och styrelsearvoden till chefer och ägare. Aktiebolagslagen ger dessa företag mycket vida ramar att använda de pengar som flyter in.

Varje gång det avslöjas att skolaktiebolag gjort något uppseendeväckande med de pengar som ska gå till elevernas undervisning blir den ansvarige ministern upprörd. När riskkapitalbolag köpte upp skolkoncernerna var dåvarande utbildningsminister Jan Björklund upprörd. När samma riskkapitalbolag sedan sysslade med avancerade räntesnurror för att komma undan skatt var dåvarande finansminister Anders Borg upprörd. När JB-koncenern gick i konkurs och ställde tusentals elever utan skola var Jan Björklund återigen upprörd. Denna gång är det civilminister Ardalan Shekarabi som är upprörd när han ser den samlade bilden i Lärarnas tidning.

En offentligt driven skola etablerar sig inte utomlands, den skattetrixar inte med räntesnurror, den går inte i konkurs.

Alla är de upprörda men ingen har hittills gjort något åt missbruket av undervisningsresurserna. Både den borgerliga alliansen och den rödgröna regeringen har föreslagit skarpare regelverk, mer insyn och mer kontroll för att komma åt dessa problem, men hittills har inget av dessa förslag blivit verklighet.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Att begränsa hur vinsterna får användas i ett aktiebolag är ingen lätt sak och möjligheterna att kringgå de regler som kan komma att införas är mycket stora. De stora koncernerna har många möjligheter att via kreativ bokföring och dotterbolag uppfylla alla de krav som kan komma att ställas. Erfarenheterna från skatteområdet visar att storföretagen ofta hittar utvägar. Det visar också den diskussion som varit efter Reepalus förslag om att begränsa vinsterna, storföretagen hittar vägar att kringgå reglerna.

Problemen beror på att vi har vinstdrivna aktiebolag i skolan. Så länge de finns kvar kommer vi att ha dessa problem. En offentligt driven skola etablerar sig inte utomlands, den skattetrixar inte med räntesnurror, den går inte i konkurs och där gäller offentlighetsprinciper och demokratisk insyn. En offentligt driven skola använder pengarna till elevernas undervisning. Aktiebolag hör inte hemma i skolan.

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin