Läs senare

Skolinspektionen: Lärare dåliga på att anpassa undervisningen

Brister i lärares sätt att individanpassa undervisningen är en av förklaringarna till att den svenska skolan har sämre kunskapsresultat än andra länders. Det hävdade Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i en intervju i går. För Lärarnas tidning förtydligar hon nu sitt uttalande. Bristen förklarar inte de försämrade resultaten i Pisa-undersökningarna, enligt henne.

27 Mar 2014

I en opublicerad rapport fastslår Skolinspektionen att lärares sätt att undervisa får konsekvenser för elever kunskapsresultat – såväl positivt som negativt.

Myndigheten har besökt 650 lektioner och tittat på hur det går till på lektionerna. Då har man sett att många lärare inte anpassar undervisningen efter elevens nivå. Eleverna får ofta likartade uppgifter trots att de ligger olika till.

– En skicklig lärare klarar av att ge utmanande och spännande uppgifter till varje elev som gör att man växer lite grand. Men så finns det lärare som inte klarar det. Då blir det ofta stökigt i klassrummet, eleverna blir uttråkade, de tappar gnistan och tycker inte skolan är så rolig längre, sa Anne-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen, i SVT:s ”Rakt på”.

Konsekvensen blir att de elever som ligger på en bra nivå inte får utmaningar att gå vidare och att de som ligger efter inte får inte hjälp att komma i fatt.  

På frågan ”Hur mycket är detta (oförmågan att individanpassa, red:s anm) en delförklaring till att det ser ut som det gör i de resultat som blivit i Pisa?” svarar Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i programmet:

– Jag tror att det är en väldigt viktig förklaring. All forskning visar att det som händer i klassrummet, där lärandet sker, är viktigast.

Uttalandet går att tolka som att de allt sämre resultaten i Pisa till viss del beror på att svenska lärare är dåliga på att individanpassa undervisningen. Lärarnas tidning ringer upp Ann-Marie Begler för att fråga om det är det hon menar.

Beror de sämre Pisa-resultaten på att svenska lärare på senare år blivit sämre på att individualisera undervisningen?

– Det har vi aldrig sagt någonting om. Jag kan inte heller säga exakt vad som påverkar resultaten i svensk skola. Det tror jag ingen med intellektuell hederlighet vill säga utifrån den kunskap som finns, säger Ann-Marie Begler.

– Men vi vet utifrån den forskning och de erfarenheter som finns att det som händer i klassrummen är väldigt avgörande. Och lärarens förutsättningar att bedriva undervisning är helt avgörande för elevens möjlighet att ta till sig kunskaper. Så det är klart att det påverkar, men kopplingen till de sjunkande resultaten är en annan fråga.

Men är bristen på individanpassad undervisning en delförklaring till Pisa-resultaten?

– Det är en delförklaring till de svenska kunskapsresultaten. Vad som sedan påverkat den ganska stora försämring som skett de här åren, det är en annan analys man måste göra.

Sigbrit Franke, tidigare universitetskansler och rektor för Umeå universitet, menar att problemet för läraren att individualisera inom klassens ram är gammalt och svårlöst. Men hon ser också problemet som en av orsakerna till Sveriges svaga resultat i Pisa-studien.

– Delvis kan man göra det. Stödresurser har dragits ned och det är en förklaring till att du kan se sämre resultat – nämligen att eleverna inte får den hjälp som de behöver, säger hon till TT.
 

Elevers rätt till stöd och stimulans

Skolan ska ge alla elever stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Med målet att granska detta har Skolinspektionen bland annat tittat på
650 lektioner. Rapporten är ännu inte klar, men resultaten pekar i samma riktning som tidigare forskning, nämligen att läraren är den viktigaste resursen för elevens skolframgång.
Här är några slutsatser som Skolinspektionen tar fasta på utifrån forskningen om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer:

  • Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
  • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
  • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
  • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.

Källa: Skolinspektionen

ur Lärarförbundets Magasin