Läs senare

Skolinspektionen: Svensk skola långt ifrån likvärdig

Bristerna i skolornas arbete är så stora att det finns ett allvarligt likvärdighetsproblem. Och det är brister som hela tiden återkommer, skriver Skolinspektionen i en rapport.

16 Sep 2010

Rapporten sammanfattar det som Skolinspektionen sett i den reguljära tillsynen, anmälningsärendena och kvalitetsgranskningarna under 2009.  Det är inte ett representativt urval av skolor,  drygt var fjärde grund- och gymnasieskola i landet har varit i kontakt med inspektionen.
  — Men mönstret är tydligt och det är samma brister som återkommer. Nu måste vi fråga oss varför det är så,  säger Marie-Helene Ahnborg, inspektionsdirektör vid Skolinspektionen.
   Det handlar bland annat om att alla elever inte får en chans att nå målen och får det stöd de har behov av, att det är för dålig kvalitet på undervisningen, att många lärare inte har utbildning i det de undervisar i, att rektor inte leder den pedagogiska verksamheten, att betygsättningen inte utgår från betygskriterierna och de nationella målen och att skolorna inte förmår att analysera sina egna brister och göra något åt dem.
   Skolinspektionen resonerar i rapporten om vad dessa tillkortakommanden kan bero på. Handlar det om att huvudmän, rektorer och lärare inte förstår vad de ska göra? Eller inte kan göra det på grund av för lite resurser? Eller inte vill göra det?
   — Det finns till exempel tydliga indikationer på att det hos en del saknas kunskaper om kursplaner och andra styrdokument, säger Marie-Helene Ahnborg.

När det gäller eventuell resursbrist skriver man att det inte finns några enkla samband mellan resurser och resultat. Men att variationen i elevkullar och det fria skolvalet påverkar resurstilldelningen och att det i sin tur ställer stora krav på förutseende från huvudmännens sida.
   Däremot kan det vara så att vissa reformer inte är förankrade och har legitimitet ute i skolorna. Lärarna vill inte göra det som det finns riksdagsbeslut på, helt enkelt. Ett sådant exempel kan vara de skriftliga omdömena där det enligt Skolverkets utvärdering finns lärare som är kritiska och ifrågasätter dem, skriver inspektionen.
   Skolinspektionen ska nu utveckla sin tillsyn så att den på ett bättre sätt kan ge både huvudmän och skolor vägledning i hur de ska komma till rätta med problemen. Detta är en ny uppgift som finns i den nya skollagen.
   Tidigare har gränsdragningen mellan inspektion av skolor och stöd till utveckling av skolor varit skarp. Inspektionen skulle bara inspektera, andra skulle ge råd och stöd. Nu tas ett steg i riktning mot en något mer stödjande inspektion även om det fortfarande är huvudmännen och inte staten som har ansvaret för de egna skolornas utveckling.
   — Vi har redan börjat fördjupa den återföring som ges till skolorna och huvudmännen efter en inspektion. Vi träffar fler människor, ger tips på litteratur och goda exempel, hänvisar till rapporter från Skolverket och så vidare.

ur Lärarförbundets Magasin