Läs senare

Skolkommissionen lyssnade inte på de svaga eleverna

DebattDe olika lojaliteterna i Skolkommissionen har gjort att ledamöterna inte kunnat enas om skarpa åtgärder som att kraftigt begränsa det fria skolvalet, stoppa vinstuttagen och frigöra Sverige från PISA-provens inflytande. Det hade behövts för de svagpresterande elevernas skull, skriver Per Acke Orstadius.

Om debattören

Per Acke Orstadius

Före detta lärare och lärarutbildare Göteborg

En skolkommission tillsattes för att förbättra skolresultaten och verka för en jämlikare skola. Den utgjordes av fem höga befattningshavare vid våra universitet, tre fackliga ledare, tre skolchefer på olika nivåer, en representant vardera från näringslivet och elevkåren. Ingen ”vanlig” elev och ingen aktiv lärare.

I denna grupp skulle man enas om förslagen till en bättre skola. I Gustaf Wasas avskedstal till rikets ständer den 16 juni 1560 finns följande mening: ”Jag wet ock att de Swenske äro snare till att samtycka, sene till att utrannsaka”. Om det beror på folksjälen vet jag inte. Det förefaller också som att man i liten utsträckning utrannsakat alternativ till förslagen och konsekvenserna av dessa.  Och kommissionens ordförande berättade att betänkandet satts ihop efter segslitna kompromisser mellan ledamöternas olika önskemål.

Några lyckades bättre än andra i denna dragkamp. Näringslivets representant lär vara nöjd med att varken det fria skolvalet, vinsterna i privatskolorna eller de graderade betygen ifrågasattes. Lärarnas representant kunde glädja sig åt att man mera strukit under betydelsen av lärarens utlärande roll än av de förutsättningar som eleverna behöver för sin inlärning. Forskarna lär ha glatt sig åt den stora vikt som lades vid forskningens betydelse.

Skolkommissionens betänkande

Några som inte alls lyckades hävda sina intressen var eleverna och särskilt då de svagpresterande eleverna. De hade inte ens med någon representant som kunde kämpa för att deras behov skulle tillgodoses.

Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det var deras förutsättningar att lyckas i skolan som kommissionen skulle förbättra. Det naturliga hade varit att starta kommissionens arbete utifrån dessa elevers tankar, känslor och behov.

Om ledamöterna vetat mer om eleverna och deras hemförhållanden skulle de till exempel inte ha krävt att skolvalen skulle vara obligatoriska.

Det har efter 1980-talet fattats en rad beslut om ramar för skolverksamheten som lagt hinder i vägen för elevernas lärande. Att inventera och undanröja sådana beslut borde ha fått en central plats i kommissionens arbete.

De goda förslag som kommissionen lämnat lär inte räcka till att vi får en nämnvärt bättre och jämlikare skola.

Om ledamöterna själva hade levt i skolvardagen skulle de ha haft lättare att förstå vad som behöver ändras och vilka förutsättningar eleverna, och då särskilt de skolsvaga eleverna, behöver för att lyckas.

Skriv du med

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Kommissionens ledamöter har olika bakgrund, olika lojaliteter och olika intressen i skolans utveckling. Detta gjorde att man inte kunde enas om en rad skarpa förslag som skulle göra det bättre för de svagpresterande eleverna. Förslag som att göra Barnkonventionen till lag. Att kraftigt begränsa det fria skolvalet. Att stoppa vinstuttagen ur privatskolorna. Att slopa de graderade betygen. Att minska katederundervisningen och öka de elevaktiva arbetssätten i undervisningen. Att göra om lärarutbildningen till en egentlig yrkesutbildning. Att frigöra sig från inflytandet från OECD och PISA-proven. Och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön.

Dessvärre har man alltså inte kunnat enas i kommissionen om dessa förslag. De goda förslag som kommissionen lämnat lär inte räcka till att vi får en nämnvärt bättre och jämlikare skola.

ur Lärarförbundets Magasin