Läs senare

Skolledningen varnades före dödsolyckan

En pedagog på Sundbyskolan i Stockholm dömdes på fredagen för olyckan där en elev avled efter att ha fått ett handbollsmål över sig. Olyckan skedde trots att kommun och skolledning kände till bristerna i säkerheten. Det visar uppgifter som Lärarnas tidning har tagit fram.

14 Okt 2011

Bild: Scanpix

Villkorlig dom och dagsböter för vållande till annans död. Det blev domen mot den pedagog på Sundbyskolans fritidshem som var närvarande när en elev avled av ett fallande handbollsmål för två år sedan.
Men varningssignalerna som skulle ha kunnat förhindra dödsolyckan var många.
Den lokala handbollsföreningen Spånga IF ansåg att målen var för farliga och använde dem inte. Föreningen varnade personal på skolan om detta bara några månader innan olyckan inträffade.

Lars Forsgren är ordförande i Spånga Handboll, som tränade i Sundbyskolans nyligen ombyggda idrottshall vid tiden för olyckan.
– Vi blev mycket förvånade över vilket märkligt bygge det var. Handbollsmålen var alldeles för stora för den lilla hallen, och var inte fastsatta i väggen. Det var en konstruktion jag aldrig sett varken förr eller senare. Mål i den storleken ska vara permanent fastsatta.

Enligt Lars Forsgren informerade Spånga Handboll skolan om den farliga konstruktionen. Och enligt polisförhören efter olyckan hade även idrottslärarna påpekat säkerhetsrisken för skolledningen. Trots detta vidtogs inga åtgärder, och skolledningen vidarebefordrade heller inte informationen. Ett fackligt skyddsombud på fritidshemmet framhöll under rättegången att varken hon eller någon annan av fritidspersonalen blivit informerad av skolledningen om att handbollsmålen kunde vara farliga, trots att man en gång i veckan hade tillgång till lokalen.

Mindre än ett år tidigare skrev fyra föräldrar ett mycket kritiskt brev till Stockholms utbildningsförvaltning där de hävdade att nedskärningarna på skolan som lett till större barngrupper riskerade elevernas hälsa. ”Vi är mycket oroliga för den psykiska och fysiska hälsan bland Sundbyskolans elever [och]vill att det omedelbart tillskjuts resurser för att förhindra katastrofala följder för både individ och samhälle”, står det bland annat i brevet.

Att personaltätheten sjunkit på skolan bekräftas av statistik från Skolverket. Mellan 2006 och 2009, då olyckan inträffade, minskade skolan sin personaltäthet med 15 procent. Antalet heltidstjänster per hundra elever sjönk från 7,6 till 6,5. Snittet för kommungruppen ligger på 8,4, alltså nästan 30 procent högre personaltäthet än på Sundbyskolan.

Monica Wester var en av undertecknarna av brevet till förvaltningen. Som företagssjukgymnast är hon väl insatt i vikten av en god arbetsmiljö. Året innan olyckan valde hon bort Sundbyskolan för sin yngste son på grund av att hon var orolig för elevernas säkerhet.
– Möjligheterna att förhindra olyckan hade ökat om man tagit våra varningssignaler på allvar, säger hon.
Även stadens egna kvalitetsredovisningar och brukarundersökningar under 2008 och 2009, där Sundbyskolan fått bottenplaceringar i flera avseenden, visade att något inte stod rätt till. Bland annat uppgav 63 procent av eleverna i år 9 och 35 procent av eleverna i år 6 att de kände sig otrygga i skolan. 91 procent av eleverna i år 6 svarade att de inte hade arbetsro, och vad gäller lokaler, miljö och tillgång till vuxna fick skolan ett betyg långt under genomsnittet för kommunen.

Lee Orberson är grundskolechef i Stockholms stad med ansvar bland annat för Sundbyskolan. Han anser att villkoren där inte har varit sämre än på andra jämförbara skolor.
Men personaltätheten är 30 procent lägre än genomsnittet för kommungruppen. Vad har du för kommentar till det?
– Jag tycker inte att man ska låsa fast sig vid något schablontal. Olika skolor har olika förutsättningar, till exempel elevgruppernas behov av stöd, och det är rektorn som organiserar verksamheten utifrån detta.
Anser du att skolledningen kunde ha agerat annorlunda utifrån den information de hade om handbollsmålen?
– Jag vill inte uttala mig om enskilda medarbetare. Men vi kan konstatera att åklagaren gjorde bedömningen att verksamheten i sig inte brustit i sina rutiner.

Den dömde medarbetaren på skolan känner sig sviken av sin arbetsgivare, Stockholms stad, efter olyckan. Vad säger du om det?
– Det är alltid beklagligt om en medarbetare upplever att han inte fått tillräckligt stöd. Men jag kan säga att företagshälsovården har varit inkopplad. Dessutom är det nog oundvikligt att en sådan oerhört tragisk händelse påverkar en människa negativt.
Vad har ni gjort för att minska risken för liknande olyckor i framtiden?
– Vi har tagit bort alla handbollsmål av denna typ. Vi gör regelbundna skyddsronder och har gjort en genomlysning av säkerheten på alla stadens skolor.

Spånga Handboll är kritisk till att föreningslivet inte får vara med och utforma skolornas idrottshallar. Kommer ni förändra rutinerna för detta i framtiden?
– Det är absolut något som vi som förvaltning kan ta till oss. Dialog med i det här fallet föreningslivet är alltid givande för att förbättra våra verksamheter.

Bakgrund

  • I januari 2009 förolyckades en åttaårig pojke när ett handbollsmål välte i idrottssalen på Sundbyskolan i Stockholm.
  • Den ende närvarande pedagogen (se biartikel) åtalades och dömdes för vållande till annans död på grund av oaktsamhet.
  • Även rektor och en biträdande rektor på skolan åtalades. Men dessa åtal lades ned.
  • Pedagogen har ännu inte beslutat om han ska överklaga domen.

Arbetsmiljön i skolan

  • Enligt skollagen har kommunen eller enskilda friskolor det yttersta ansvaret för skolans arbetsmiljö, men rektorn har oftast fått ta över detta ansvar.
  • Rektorn ska bland annat bedöma vilka risker för olycksfall som finns och förebygga dem.
  • Alla på skolan är skyldiga att följa arbetsmiljöreglerna och bidra till en god arbetsmiljö.
  • För elever gäller arbetsmiljölagen endast under skoltid. Därför omfattas inte barn på förskola eller fritidshem.

Källa: Arbetsmiljöverket

 

Domskälen

  • Solna tingsrätt slog fast att pedagogen genom oaktsamhet orsakat pojkens död av följande skäl:
  • Han lät barnen ta fram målen utan att först göra en korrekt riskbedömning.
  • Han höll inte uppsikt över barnens arbete med målen, trots att han hade tillsynsansvar.
  • Med tillsynsansvar menar domstolen att en pedagog har ett grundläggande ansvar att se till att barn inte kommer till skada inom verksamheten.
  • Däremot poängteras att pedagogen inte handlade uppsåtligt eller grovt vårdslöst. Därför blir han inte skadeståndsskyldig.

Rättegången handlade enbart om den enskilde pedagogens ansvar. Frågan om vad skolledning och/eller förvaltning har för principiellt ansvar berördes ej.
 

KOMMENTAR

Arbetsmiljön faller mellan stolarna

Enligt skollagen är det huvudmannens ansvar att barnen erbjuds en säker skolmiljö. Men vem ser till att kommuner och rektorer tar detta ansvar?
Något tillspetsat kan svaret bli att Skolinspektionen inte har mandatet och Arbetsmiljöverket inte har tid. Dessutom är fritidshemmens och förskolans barn extra utsatta. Där gäller nämligen inte arbetsmiljölagen.

När Skolinspektionen grundades 2008 valde Arbetsmiljöverket som drabbats av stora nedskärningar att prioritera andra saker än skolan. Tanken var att ett visst inspektionsarbete skulle tas över av den nya myndigheten. Detta har inte fungerat väl eftersom Skolinspektionens tillsynsmandat inte omfattar den fysiska arbetsmiljön. Samtidigt har Arbetsmiljöverket minskat antalet inspektioner i grundskolan med nästan 80 procent. Risken är därför stor att skolornas arbetsmiljö faller mellan stolarna.

Framöver ska man utveckla en ny tillsynsstrategi de två myndigheterna emellan. Fram till dess råder fortsatt förvirring över vem som ansvarar för elevernas säkerhet i skolan och på fritids.

Niklas Arevik

ur Lärarförbundets Magasin