Läs senare

Skolverket vill stärka IB-elevers rättsliga skydd

Det finns elever på IB-utbildningar som inte omfattas av det rättsliga skydd mot kränkande behandling som andra elever i gymnasieskolan har. Skolverket har därför skrivit till regeringen om att regelverket bör ses över.
– Det är rimligt att alla elever ska ha samma skydd, säger Anna Sundborg, jurist på Skolverket.

27 Maj 2016

IB-utbildningarna, International Baccalaureate, följer inte samma bestämmelser som övrig gymnasieutbildning. Trots att IB-programmen till stor del anordnas av vanliga kommunala och fristående gymnasieskolor regleras inte verksamheten – med vissa undantag – av skollagen. 
 

Det innebär att skollagens sjätte kapitel om åtgärder mot kränkande behandling inte gäller för en stor andel av eleverna på IB-programmen. Om en elev utsätts för kränkande behandling kan inte Barn- och elevombudet (Beo) vid Skolinspektionen begära skadestånd eller driva en rättslig process mot huvudmannen. Saken uppmärksammades nyligen när en 18-årig elev på en gymnasieskola i Lund anmälde en anställd på skolan för kränkning.
 

Regelverket är dock inte enhetligt. Eleverna på de IB-utbildningar som ges på internationella skolor omfattas av skollagens skydd mot kränkande behandling. 
 

Enligt brevet till regeringen anser Skolverket att eleverna på IB-utbildningar som ges av kommunala och fristående skolor bör ha samma rättigheter och skydd som andra gymnasieelever. Därför bör bestämmelserna i skollagens sjätte kapitel även gälla de utbildningarna.
 

Även om skollagen inte kräver det utgår Skolverket från att skolorna ändå arbetar aktivt och förebyggande mot kränkande behandling även på IB-utbildningarna.  

– Det finns inget som hindrar att skolorna tillämpar de bestämmelserna i skollagen, säger Anna Sundborg.
 

För att krångla till det ytterligare finns det en tredje grupp IB-utbildningar utöver de som ges vid kommunala och fristående skolor i större delen av landet och de som ges vid internationella skolor. 
 

Denna tredje grupp utgörs av IB-utbildningarna på kommunala gymnasieskolor i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtuna Humanistiska Läroverk. Deras verksamhet regleras av en särskild förordning som gäller endast de skolorna. Den förordningen innehåller inte något rättsligt skydd mot kränkande behandling.
 

Skolverket har reagerat på att olika skolor lyder under olika regelverk och vill ha en större enhetlighet. I brevet till regeringen lyfter myndigheten därför behovet av en bredare översyn av regelverken för svensk utbildning utomlands, IB-utbildning och internationell utbildning. 

– Det är ett svåröverskådligt system med så många olika regler, säger Anna Sundborg. 
 

Regeringen har ännu inte tagit ställning till Skolverkets brev.

Gymnasieprogram och IB

  • IB-programmet har sitt huvudsäte i Schweiz och finns på 25 kommunala gymnasieskolor i Sverige. 2.936 elever läser programmet i Sverige.  
  • Gymnasieskolan är uppdelad i 18 olika nationella program, yrkesprogram och högskoleförberedande program. Dessutom finns fem introduktionsprogram.
  • IB-programmet och de nationella idrottsutbildningarna klassas som övriga program.
  • IB-programmet, International Baccalaureate, är ett tvåårigt gymnasieprogram. Men enligt svensk lagstiftning ska gymnasieutbildningar omfattas av minst tre års studier, varför ett förberedande år ges. Utbildning sker vid sidan av den reguljära gymnasieskolan.
    Källa: Skolverket och TT

Läs mer om IB-gymnasierna:
Här är studentprov inte historia

Från löpet

ur Lärarförbundets Magasin