Läs senare

Skolverkets chef om kritiken: Ett missförstånd

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har väckt lärares känslor med sina uttalanden i Lärarnas tidning om att det kan skada läraryrkets status om man talar för mycket negativt om arbetsmiljön. Han anser att han missuppfattats.
– De drar för stora växlar.

av Lotta Holmström
12 Sep 2017
12 Sep 2017
Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Lärarnas tidnings intervju med Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har fått reaktioner bland lärare i sociala medier. I ett debattinlägg skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson från tankesmedjan Balans att Fredriksson ”viftar bort lärares arbetsmiljöproblem” när han i intervjun varnar för att lärares ”ständiga varningar om tilltagande arbetsbelastning, stress och utbrändhet” riskerar att bidra till en försämring av yrkets status.

Lärarnas tidning ringer upp Peter Fredriksson för att höra hur han ställer sig till kritiken. Skolverkschefen känner sig missförstådd.

– Jag tycker nog att man läser in en del i texten som jag inte har sagt och som jag aldrig skulle säga heller. Det är viktigt att vi kommunicerar att det är ett fantastiskt viktigt, roligt och värdefullt arbete man gör som lärare. Men det betyder ju inte att man inte kan kommunicera när det är problem, säger han.

Stoltheten över yrket är något han ofta återkommer till under intervjun.

– Själv är jag av den bestämda åsikten att det är ett fantastiskt arbete att vara lärare, och att det finns all anledning att tala gott om läraryrket och vikten av att alla bidrar till att lärare får bästa tänkbara förutsättningar att göra sitt jobb.

Han är bekymrad över att de förutsättningarna inte alltid är de bästa.

– Under lång tid har lärargruppen varit ifrågasatt. Merarbete, arbetsuppgifter som inte är meningsfulla, dåliga arbetsvillkor. Det är en rad olika saker som vi verkligen bör ta ansvar för att åtgärda så att lärare kan utföra sitt jobb med den kvalitet som krävs.

Finns det en motsättning i det, att vara stolt över sitt yrke men samtidigt berätta om arbetsmiljöproblemen i det?

– Nej, den behöver inte finnas. Man kan faktiskt både vara stolt och ställa krav. Jag skulle nog säga att det hänger ihop, faktiskt. Människor som förstår sitt värde och sin vikt är också bra på att ställa krav. Däremot är det ett problem om man inte blir respekterad, om man blir ifrågasatt och kritiserad från alla möjliga håll och kanter. När ens auktoritet nedmonteras är det svårt att vara stolt.

Han lägger ett visst ansvar på lärarna själva.

– De måste själva ta tillbaka den där auktoriteten, sträcka på sig och hävda sin självklara rätt att utföra ett bra arbete. Jag tycker lärare under många år har blivit objekt för en massa andra aktörers intressen. Det kan vara föräldrar, politiker eller debattörer. Jag skulle vilja att lärare själva klev fram. Varför är inte lärare mer i skoldebatten?

Det har vi väl ett exempel på här, två stycken som kliver fram och gör det?

– Ja, det är bra! Om jag skulle träffa de här två är jag nästan övertygad om att vi vore helt överens faktiskt, om väldigt mycket. Det är bara lite onödigt att de utgår ifrån att bara för att jag talar om läraryrket som något positivt, så har jag inte samtidigt en kunskap om den arbetsbelastning som många lärare känner, eller det bristande stöd många lärare upplever.

Vilken del har Skolverket haft i att skapa den här bilden av läraryrket? Är det någonting du skulle vilja ändra på?

– Jag tycker att Skolverket har en viktig roll att skapa bilden av skolan som en viktig samhällelig institution med kompetenta medarbetare. Man bör kommunicera mycket mer än tidigare också vad svensk skola är bra på. Jag träffar många lärare som älskar sitt yrke. Skolverket har massor av kunskap om hur väl fungerande den svenska skolan är och det behöver också komma fram. Det gäller att hitta en balans där.

Anser du att det finns ett glapp mellan de krav som ställs på lärare och de resurser de får?

– Ja, det tycker jag. Jag tror att det är bra med höga krav och förväntningar. Men om man inte säkrar rätt stöd och rätt förutsättningar leder de höga kraven till frustration, besvikelse och en känsla av misslyckande. En bra ledare eftersträvar en balans mellan krav och stöd. Jag tror att ledarskap – både i klassrummet och i andra sammanhang – handlar om just detta, höga krav och förväntningar men samtidigt stöd och förutsättningar att lyckas.

En ytterligare formulering i intervjun som debattörerna tog fasta på var att mer pengar till skolan kan göra att medarbetare inte tar ansvar för att förändra sitt arbetssätt. Tycker du att lärare är ansvarslösa?

– Nej, det tycker jag inte. Jag har jobbat på huvudmannanivå i tio år och har varit i många kommuner, och jag tycker att det hittas på saker utan att lärare alltid är involverade och utan att det leder till något av värde för lärare och elever. Har man då mycket pengar kan det i slutändan faktiskt vara någonting som absolut inte gynnar lärare och elevers förutsättningar att lyckas i klassrummet.

Men det är inte pengarna i sig som är problemet?

– Det är hur man använder dem. Tag bara en sådan sak som kompetensutvecklingsdagar som finns i lärarnas avtal. Om du skulle fråga lärare så skulle du hitta lärare som säger att dagarna används på ett bra sätt utifrån deras behov och att de får möjlighet att utveckla sina kompetenser utifrån det de behöver. Men väldigt många lärare skulle säga något helt annat. Man förstår inte varför man ska behöva gå den där kursen eller sitta av den där dagen och lyssna på den där föreläsaren. Pengar är jättebra om man ser till att de används på bästa sätt. Om inte så kan det faktiskt bli ett hinder för det arbete som ska pågå med kvalitet i klassrummet.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin